RECENSION. Sverige har blivit ett drömland för överklass och skattesmitare, som på det sista kvartsseklet har gått från att vara det mest jämlika till att nu ha de snabbaste växande klasskillnaderna och flest superrika per capita i världen. Ekonomijournalisten Andreas Cervenka har på ett humoristisk och lättläst sätt redovisat skrämmande siffror i sin bok “Girig-Sverige”. Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika.
Recension: Hans Sternlycke | Bild: Journalisten och författaren Andreas Cervenka, 2012. Foto: Dan Hansson (SvD) via Wikimedia Commons. Licens: CC BY 3.0
På 25 år har miljardärerna ökat från 28 till 542 och deras förmögenhet med 3 000 procent mot 770 procent för svenska folket i snitt. Enligt Credit Suisse har de 10 procent rikaste i Sverige 74 procent av förmögenheten i landet, de 50 procent fattigaste hade en negativ förmögenhet på 2,4 procent. Skulderna var större än tillgångarna. För tio år sedan var deras andel plus 3,3 procent.
En orsak är att Riksbank och regeringar velat ha låg inflation för att få låga räntor och skapa tillväxt. Medan konsumentprisindex, där man bara mäter in konsumentvaror men inte tillgångar, har stigit med en tredjedel har priset på bostadsrätter och aktier åttadubblats och på villor femdubblats.
Denna värdestegring har inte hyresgäster kunna tillgodogöra sig, inte heller få ränteavdrag för lånen eller rotavdrag för renovering av huset, även om det är ett fritidshus i Spanien. Rut-avdrag gör städningen billigare. Jobbskatteavdragen sänker skatterna. Lågavlönade får inte med mycket av alla avdrag och bidrag. De kostar enorma skattepengar och ökar på ojämlikheten och ger tvärtom mot tron sämre tillväxt och ökad otrygghet enligt forskning.
Vi har fått en tillgångsinflation genom spekulation från ett överflöd av pengar skapad av billiga lån, skatte- och bidragssystem. Medelklassen har blivit förmögna på papperet, av att bostadspriserna stigit, men inte fått bättre bostadsstandard, och unga klarar inte de höga kontantinsatser som behövs för att få någonstans att bo. Men fastighetsbranschen tjänar storkovan.
På samma sätt har aktier fått fantasivärden av överflödet på pengar som skapats av banker från lån och penningutgivning av staten för att stimulera ekonomin och hindra banker att krascha, som varit nära tre gånger, vid en ekonomisk nedgång. Företag värderas efter omsättningstillväxten, även om det är på lån och verksamheten förlustbringande.
I tro att det gynnar tillväxten har till skillnad från i andra länder skatter på förmögenhet, fastigheter, arv och gåvor avskaffats. Utdelningar och vinster från aktier beläggs bara med en avgift på kapitalet på 0,375 %, om man sparar i ett ISK-konto. Företagsskatter är låga internationellt medan löneskatter är höga.
Sverige är i motsats till andra länder extremt marknadsinriktat. Friskolor får lika hög skolpeng som kommunala, trots att de skyr områden och elever med problem. Där räcker inte resurserna och man får stökiga elever och lärarflykt. Privata vårdföretag etablerar sig inte i glesbygd och söker lätta patienter.
Det ekonomiska systemet skapar ett klassamhälle där resurserna överförs till de rika. Löneskillnaderna exploderar. Det bäddar för oroligheter. Därtill upplöses samhällsmoralen av girighetsideologin. Uppblåsningen av kapital med ränta på ränta och ständig tillväxt är logiskt omöjlig. Förr eller senare spricker ballongen. Ekonomin kan krascha av de stigande räntor och priser som nu skapas av Ukrainakriget.
Cervenka har inte blivit marxistisk revolutionär som vill avskaffa kapitalismen av sin analys, men han vill förändra de ekonomiska spelreglerna medan tid är. Det kommer dock att bli svårt med de motkrafter som finns.
Recension: Hans Sternlycke