KLIMATLARM. Jordens klimat omfattar hela planeten från norr till söder och från öster till väster, men 90 procent av världens befolkning lever på norra halvklotet. Där finns även två tredjedelar av Jordens isfria landyta.
Därför gäller världens klimatdebatt främst norra halvklotet. Där finns också de flesta landbaserade mätstationerna. Främst i världens västliga välståndsländer. På södra halvklotet och i utvecklingsländer finns färre landbaserade mätstationer.
Satelliter täcker däremot hela Jorden. Trots det bygger klimatdebatten mest på mätdata från stationer på land.
Allt fler mätstationer närmare bebyggelse
De flesta sådana stationer låg från början utanför städer och bebyggelse för att inte påverkas av omgivande värmekällor, men i takt med att folkmängden ökar och allt fler flyttar till städer omges nu allt fler mätstationer av permanentade ytor.
Med värmande omgivningar visar sådana stationer flera grader högre temperatur än landsbygden runt omkring. De visar hur varmt det är i städer, inte hur varmt det är på platser utan värmande påverkan utifrån.
De flesta ingår i den globala databasen GHCN. Nu börjar visserligen USA:s vädertjänst NOAA placera nya mätstationer på platser utan värmande påverkan, men de är ännu bara en tiondel av alla, och NOAA fortsätter att rapportera högre mätvärden från gamla stationer.
Varmt placerade mätstationer ger klimatlarm
Likaså visar varmt placerade mätstationer i andra länder högre temperaturer än i svalare omgivningar. Klimatlarm om värmerekord bygger därför mest på överdrivna mätvärden.
Det är varmare där folk finns än i den omgivna naturen. Det påpekar också den amerikanske meteorologen Anthony Watts. Hälften av de mätstationer han granskat har för varma omgivningar.
Därtill är Solens magnetiska aktivitet nu åter lika låg som periodvis under Lilla Istiden med mindre solvind och färre solfläckar. Det släpper in mer kosmisk strålning, som ökar skylande molnbildning och kylande nederbörd.’
Satellitdata tyder på att den marknära atmosfären sedan 1998 svalnat något. Svalare atmosfär minskar i volym. Då går jetströmmar i vidare bukter. Det släpper omväxlande in kall luft från norr och varm luft från söder på norra halvklotet – och omvänt på södra halvklotet.
Det vållar oro i luften med mer växlande väder, precis vad vi upplever nu.
Text: Tege Tornvall (läs fler artiklar av författaren), författare av boken ”Tänk om det blir kallare?”
