EUROPAKRISEN. Europa befinner sig i en energikris av aldrig tidigare skådat slag. Bland de förödande konsekvenserna finns skyhöga elkostnader och extrema prisökningar som chockar de europeiska ekonomierna. Skulden för problemet projicerar makthavare på Ryssland, medan medborgarna får ta den hårda smällen. Bilden av energikrisen är dock lika infantil som den är förljugen.
Text: Isac Boman, Nya Dagbladet | Texten är ett utdrag ur artikeln ”Energikrisens slag mot Europa är politikers ansvar”
Överallt i Västvärlden och särskilt i Europa försöker globalistiska politiker normalisera en kraftigt försämrad levnadsstandard för befolkningen när många länder nu drivs ner i en exceptionell ekonomisk kris på grund av det politiskt framkallade importstoppet av gas och olja från Ryssland.
Den globalistiska tankesmedjan World Economic Forum är, föga överraskande, inte sena att haka på trenden. Man har bland annat skapat reklamfilmer som sprids på internet där man betonar att det kan vara hälsosamt att duscha kallt och att de som gör detta är friskare – och blir mer produktiva medborgare.
EU-kommissionens politiska lösning handlar inte om att stärka energiproduktionen, utan man har istället fört fram en plan för att unionen ska få ner sin gasförbrukning med 15 procent – fram till nästa vår. Man kräver att såväl privatpersoner som företag, myndigheter och offentliga förvaltningar vidtar åtgärder för att spara på gasen.
”Den nya förordningen skulle också ge kommissionen möjlighet att, efter samråd med medlemsstaterna, tillkännage en ”unionsvarning” om försörjningstrygghet och införa en obligatorisk minskning av efterfrågan på gas”, skriver man i ett pressmeddelande.
Kommissionen vill även att alla medlemsländers krisplaner uppdateras ”senast i slutet av september för att visa hur de avser att uppnå minskningsmålet, och de bör rapportera till kommissionen om framstegen varannan månad”.
”Medlemsstater som begär solidariska gasleveranser kommer att vara skyldiga att visa vilka åtgärder de har vidtagit för att minska den inhemska efterfrågan”, skriver man vidare.
Enligt EU-kommissionen finns det ett ”brett spektrum av åtgärder” för att minska efterfrågan på gas – och medlemsländerna ska ”främja en bred minskning av uppvärmning och kylning” – bland annat i offentliga byggnader.
Den danska EU-kommissionären Margrete Vestager, som under våren även gjort sig känd för att driva EU:s skärpta digitala censurlagstiftning European Digital Services Act, betonade redan i mars på en konferens även att man för Ukrainas skull ska göra två saker: att ungdomar lär sig mer teknik, samt att man själv och ens barn duschar mindre. Hon tillägger också att man efter att ha stängt av duschen ska säga ”Take that Putin”.
Samordnade ransoneringskampanjer
I Tyskland sänker landets största hyresvärd värmen, någonting Nya Dagbladet tidigare rapporterat om. Redan i juli lät man meddela att man sänker temperaturen för sina hyresgäster till 17 grader mellan 23 och 06. I tyska Augsburg har man börjat stänga av fontäner, dämpa gatubelysningen och sänka värmen i de kommunala byggnaderna, runt om i Tyskland görs liknande förändringar.
”Vi vill visa Augsburgs medborgare att vi kanske står inför riktigt tuffa tider… Vi måste alla se till att verkligen spara energi”, säger stadens borgmästare Eva Weber.
En annan möjlighet som flitigt diskuteras är ransonering av varmvatten. Den nordtyska staden Hamburg gick redan i somras ut med att man vid en gaskris kommer att sänka temperaturen inomhus under vintern och begränsa hur mycket varmvatten medborgarna får använda.
För att människor inte ska frysa ihjäl när de inte har råd med uppvärmning – eller inte får värma upp sina hem – ska offentliga värmehallar inrättas i tyska städer som man menar ska fungera som någon form av tillflyktsort när den egna elen stängts av.
”Eftersom ingen kan säga exakt hur dramatisk utvecklingen kommer att bli, bör man överväga att tillhandahålla värmeöar eller värmehallar där framför allt äldre kan vistas under en mycket kall vinter, säger chefen för den tyska kommunföreningen”, Gerd Landsberg.
Tyska makthavare har också flaggat för att hastighetsgränser kan sänkas för att spara bränsle.
Även i andra länder återkommer ransonering som den primära lösningen på problemet:
- I Frankrike tvingas butiker med luftkonditionering ha sina dörrar stängda för att spara energi och upplysta skyltar kommer att släckas ner när verksamheter har stängt. Temperaturen i butiker och stormarknader ska heller inte överstiga 17 grader när det är som flest besökare – eftersom man menar att kroppsvärmen från det stora antalet människor ändå kommer att leda till en tillräcklig temperatur.
- I Storbritannien genomförs riktade kampanjer där medborgare uppmanas sänka sin inomhustemperatur, ta kortare duschar, diska nattetid och på andra sätt anstränga sig för att spara el. Privata aktörer har också uppmanat britterna att gosa med husdjur, äta gröt eller genomföra olika fysiska övningar för att hålla sig varma under vintern.
- Även danskarna uppmanas på samma linje att duscha kortare tid eller mer sällan samt använda torklinor istället för torktumlare. Även i Danmark rekommenderas befolkningen att diska nattetid.
- Att sänka temperaturen inomhus i vinter kommer att bli verklighet också i Italien och även här släcker man ner belysningen kvällstid. Man överväger också att temporärt stänga ner industrier och fabriker under vintern i syfte att spara el. Liknande åtgärder genomförs i Spanien och Schweiz med temperatursänkningar och olika former av regleringar och i Finland ska medborgarna utöver att använda mindre vatten också sänka hastigheten på vägarna för att spara bränsle.
- På Irland riktar man sig också till medborgarna med kampanjen ”Reduce your use” som uppmanar irländarna att på olika sätt minska sin förbrukning.
Liknande kampanjer och åtgärdspaket har lanserats eller kommer snart att lanseras i en rad andra länder, det återkommande budskapet är att det inte finns någon annan lösning än att kraftigt minska på elförbrukningen – och att medborgarna på olika sätt ska sänka sin levnadsstandard.
I skattefinansierade SVT och av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) får svenskarna också veta att de kan ta på sig en tjock tröja om de fryser i vinter – eller varför inte bygga en koja under bordet med kuddar och filtar för att hålla värmen.
Läs hela artikeln i Nya Dagbladet
Text: Isac Boman
