Oberoende undersökande journalister är förbannade. Även systemmediernas policyskribenter har reagerat starkt. Sverige är på väg att ändra i grundlagen så att journalister kan fängslas som spioner för att de avslöjar fakta om krigsindustrin och globalistorganen. Alla kan psykiskt torteras som Julian Assange. NewsVoice sammanfattar kritiken mot förslaget.
Konstitutionsutskottet har redan ställt sig bakom grundlagsändringen om utlandsspioneri, vilken gör det straffbart att lämna uppgifter som kan störa Sveriges relationer till andra stater och organisationer. Enligt lagförslaget blir utlandsspioneri ett tryck- och yttrandefrihetsbrott. ”Spionlagen” ska stärka skyddet för hemliga uppgifter inom internationella samarbeten tex inom FN eller NATO, förklarar SVT.
Mikael Ruotsi som är lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet säger att det inte är troligt att journalister och publicister kan anklagas för utlandsspioneri, men han förstår publicisternas oro eftersom lagändringens konsekvenser är svårt att sia om. Ruotsi säger att förslaget fått en ”ventil” som uppger att man inte ska straffas om gärningen bedöms vara ”försvarlig”, skriver SVT.
Tryckfrihetsexperten Nils Funcke är mycket negativ till förslaget på grundlagsändring. Enligt Funcke begränsar lagförslaget även yttrandefriheten och meddelarfriheten. Han säger till Kulturnyheterna:
”Framförallt drabbar detta benägenheten och säkerheten för personer som uppdagar missförhållanden eller någonting som borde komma upp och ut i offentligheten”
”Ventilen” är bra, tycker Funcke, men den är samtidigt luddig för den ger domstolarna möjligheten att avgöra vad som ”försvarligt” från fall till fall.
”Att man överhuvudtaget behöver stoppa in en sådan bestämmelse visar att hela lagstiftelsen inte hör hemma i svensk grundlag.”
Medieetablissemanget mycket negativt
Tio personer inom medieetablissemanget skriver i ett upprop i DN att:
”Vem vågar vara visselblåsare efter nästa vecka? Då ska riksdagen fatta beslut om en grundlagsändring som hotar både demokratin och yttrandefriheten. Med lagen om utlandsspioneri riskerar graverande uppgifter att stanna i det fördolda. Riksdagens konstitutionsutskott måste tänka om”.
Dessa röster är: Erik Halkjaer (ordförande, Reportrar utan gränser Sverige), Ulla Sätereie (ordf, Föreningen för grävande journalister), Robert Olsson (VD, Utgivarna), Jesper Bengtsson, (ordf, Svenska Pen), Cilla Benkö (VD på SR.se), Ulrika Hyllert (ordf, Journalistförbundet), Helle Klein (ordf, Sveriges tidskrifter), Hanna Stjärne (VD, SVT.se), Johan Taubert (VD, Tidningsutgivarna) och sist Robert Aschberg (ordf, Publicistklubben).
De tio personerna skriver i sin opinionsartikel i Dagens Nyheter att ändringsförslaget innebär att den som lämnar uppgifter vidare för offentliggörande inte längre skyddas av anskaffar- och meddelarfriheten.
”I korthet riskerar en visselblåsare eller uppgiftslämnare att straffas för utlandsspioneri och dömas till fängelsestraff.”
Fyra exempel på konsekvenser av lagen.
NewsVoice citerar:
- ”Skulle till exempel den svenska FN-diplomaten och sedermera ambassadören Anders Kompass 2014–2015 ha valt att läcka dokument om hur FN-soldater begått övergrepp på barn i Centralafrikanska republiken? Riskerade han då att skada Sveriges relationer med FN så pass allvarligt att han kunde åtalas för utlandsspioneri? Och skulle SVT:s ”Uppdrag granskning” då valt att fortsätta gräva och komma med nya avslöjanden?”
- ”Troligen hade det likaså varit svårt för ”Uppdrag granskning” att publicera avslöjandet om hur franska och svenska FN-soldater torterade en fånge i Demokratiska republiken Kongo 2003.”
- ”Ekots avslöjanden 2013 om Totalförsvarets forskningsinstituts långtgående planer på att hjälpa Saudiarabien att bygga en avancerad vapenfabrik skulle, enligt lektorn i konstitutionell rätt Mikael Ruotsi som berett lagändringen, ha kunnat vara brottslig om den nya lagen gällt då och inte från och med den 1 januari 2023.”
- ”Med en grundlagsändring av det här slaget skulle även Turkiets president Recep Tayyip Erdogan kunna diktera vad svenska medier kan publicera eller inte. Låt säga att Sverige fortfarande väntar på medlemskap i Nato, men vapenembargot mot Turkiet är upphävt och en svensk journalist får tips om och publicerar uppgifter om att svenska vapen använts vid övergrepp på kurder i Syrien. Vid avslöjandet blir president Erdogan så pass upprörd att han stänger dörren för ett svenskt Natomedlemskap. Kort därpå åtalas både den svenska journalisten och dennes ansvarige utgivare för att ha ägnat sig åt utlandsspioneri. Dessutom avkrävs de sina källor.”
Signatörerna vädjar till riksdagens konstitutionsutskott att skjuta upp omröstningen i riksdagen den 16 november.
Journalisten Stina Oscarsson skriver i en opinionsartikel i SvD:
”Nästan ingen av det dryga dussinet riksdagsledamöter från olika partier jag talar med har en aning om innebörden av detta förslag. Trots att de redan röstat om det en gång. Så sent som i april. Två omröstningar krävs dock eftersom det gäller en ändring i grundlagen. Men som en av dem sa: Vi trycker på knappen över hundra gånger i veckan. Man har inte en chans att sätta sig in i allt. Och har ledningen sagt att man ska rösta ja. Då gör man det.”
Sammanställning: Torbjörn Sassersson, NewsVoice