Riksdagen röstade idag ja till den grundlagsändring som innebär att utlandsspioneri kriminaliseras och den införs som tryck- och yttrandefrihetsbrott.
Text: NewsVoice, uppdaterad kl 21:08, 17 nov
”Det är ju en lucka som vi har i vår lagstiftning och som vi behöver täppa igen”, sa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson (S).
Meddelarskyddet vid journalistiska publiceringar kan i vissa fall upphöra. Det blir exempelvis straffbart att röja hemliga uppgifter som kan skada Sveriges förhållanden till andra stater eller organisationer.
Lagändringen får stöd av samtliga riksdagspartier utom Vänstern och Miljöpartiet, som ville att det skulle skjutas upp ett år för att kunna ses över bättre.
Grundlagsändringen har de senaste veckorna blivit mycket omdebatterad. Flera medieföretag har kallat den ”ett hot mot yttrandefriheten och demokratin”.
Meddelarfriheten ger rätt att straffritt lämna uppgifter för publicering. Anskaffarfriheten begränsas för utlandsspioneri på samma sätt som för spioneri.
Straffet för utlandsspioneri är fängelse i högst fyra år, enligt förslaget. För grovt utlandsspioneri föreslås fängelse i lägst två och högst åtta år, skriver SVT.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Text: NewsVoice
Politikerna måste stoppa lagändringen som gör journalister till spioner