Dan Ahlmark: Vad innebär rätten till det egna livet?

ANALYS. Det utmärkande för den libertarianska ideologin är principen om människans rätt till det egna livet i ett frihetsorienterat samhälle. Grunden för denna uppfattning är ideologins syn på människan (1): hon ses som unik, äger sig själv, är sitt eget ändamål och har ett okränkbart värde. Hon har också en fri vilja (2).

VILKEN MÄNNISKA TALAR VI EGENTLIGEN OM?

Ja, det är inte bara den genomsnittliga personen utan alla, som självständigt kan klara sina liv. Och vilka egenskaper tänker vi då på, som är särskilt värdefulla?

Ja, oavsett nivån på sådana människors anlag i olika avseenden, kan följande karakteristiska ses som särskilt värdefulla: hennes förmåga till objektivt och rationellt tänkande, innovativt tänkande och initiativförmåga, vilja att ta ansvar, självständighet, integritet, heder/ärlighet, karaktärsstyrka och arbetssamhet.

Det gäller också den egenskap, som sägs utmärka alla andra goda egenskaper i deras yttersta uttryck: mod.

Egenskaperna förekommer i varierande utsträckning hos alla människor. Sådana med sämre allmän förmåga har kanske många egenskaper klart överlägsna andras gällande självständighet, integritet, heder/ärlighet, karaktärsstyrka och arbetssamhet.

Samtliga ovan angivna anlag syns sällan eller aldrig nämnas positivt av kulturmarxister. Skälet är troligen, att dessa egenskaper är förknippade med och är orsaker till framgång, medan kulturmarxister ofta syns ha bristande självförtroende och främst önskan att tas om hand av andra. Duglighet och goda egenskaper är då som att visa korset för Djävulen.

Vissa för individen viktiga områden berörs inte systematiskt av Rätten till det Egna Livet (REL). Även i auktoritära diktaturer behöver familjerelationer inte påverkas så mycket i sig av det politiska trycket. Det gäller även andra personliga relationer.

Därför nämns inte ovan vissa individers förmåga till djup empati och känslomässig betydelse för andra, mycket viktiga och värdefulla för hennes omgivning och kanske viktigare egenskaper än många andra förtjänstfulla.

VAD BETYDER R.E.L. FÖR INDIVIDEN?

Innebörden är, att denne själv helt beslutar om sitt liv dvs beträffande sig själv, sina åsikter och sitt handlande. Hon har också som medborgare rätt att genom deltagande i fria val styra det egna landet i den utsträckning, som ligger inom det allmännas domän.

Hon tar ansvar för allt gällande henne själv och sin familj och litar vanligen på det allmännas assistans bara beträffande få funktioner såsom rätt till skydd mot brott, finansiering av barnens skola mm.

Hon är fri att offentligt antingen tala eller vara åhörare, delta och agera i alla avseenden och situationer än sådana förbjudna enligt lag. Restriktioner avseende hennes lösa och fasta egendom ska kunna motiveras av begånget brott, allmän säkerhet eller skadlig inverkan på andra. Hon väljer själv leverantörer för alla varor och tjänster, som inte finansieras genom av riksdagen bestämda skatter. Det gäller personlig beslutsrätt avseende bl a val av skolor, sjukvård och äldrevård.

Den allra största delen av hennes inkomst disponerar hon själv, och det offentliga kan inte betunga henne med skattenivåer än sådana, som gäller alla medborgare. Genom att individerna själva i det samhället övertar ansvaret för viktiga funktioner, kommer inkomstskatterna att minska avsevärt, så hon kan ta ett sådant ansvar. Många av dessa aspekter garanteras av de Individuella Rättigheter (IR), som staten antas ha beslutat (1).

Rätten gällande personlig integritet – IR 3- bör bl a ange, att Staten inte har någon rätt att annat än vid misstanke om brott av viss svårighetsgrad, efter godkännande av domstol, insamla information om en person annat än sådan, som framkommer naturligt och är nödvändig i dess verksamhet (skatteväsende, olika typer av tillstånd osv).

Externa ombud för sådan insamling av information kan inte användas. Denna rättighet innebär ett flertal andra förbud mot informationsinsamling, övervakning, bedömning och dylikt avseende medborgare. Integritetsskyddet kommenteras i ett annat sammanhang.

Den allmänna utvidgningen av människans rättigheter leder naturligt till ett motsvarande ansvar. Hon ska klara att fatta beslut gällande sin egen situation på många flera områden än idag. Det är inget som en normal människa inte ska kunna, men det medför ett behov av kunskap.

Därför framför libertarianismen ett starkt önskemål om, att individen verkligen funderar över sin situation och särskilt uppmärksammar de andliga, mentala processer, som möjliggör hennes beslut och handlande i olika avseenden. Det får också konsekvenser för skolan. Förutsättningen för egna åsikter är människans livssyn, vars grund ju är kunskap, och vilken kan uppdelas på fyra komponenter (3).

De andliga kraven behandlas i komponenten Egensyn, vilka tillsammans med önskemålet om känslomässig kontroll är väsentliga att uppmärksamma. När dessutom full självständighet sedan erhålls gällande alla materiella aspekter av en familjs liv tillkommer nya och mera konkreta överväganden.

Individen bör också fastställa vilket monetärt ansvar hon individuellt vill ta för andra människor i Sverige och utlandet. Dessutom faller ett visst ansvar på henne att bidra till att skydda landet mot extern och internt våld och omstörtande verksamhet (3).

HUR MÖTER MAN ANSVARET FÖR ANDLIG  SJÄLVSTÄNDIGHET?

Förståelsen av att individen har en fri vilja och inser (a) existensen av en lägre och en högre nivå av medvetande och (b) betydelsen av att medvetet välja på vilken man ska befinna sig, är väsentlig.

Grunden för människans liv och utveckling är alltså hennes andliga självständighet. För att nå en sådan krävs ansträngning, och många drar sig för det tänkande, som bildandet av egna värderingar och egna ståndpunkter kräver.

Bl a åsikter i samhällsfrågor kräver kunnande, och innan man fått det, bör man avstå från att ta ställning i viktiga sådana frågor. Den starka indoktrineringen från samhället i skolan, media och många andra sätt gör det dock lockande och lätt att bara överta den styrande maktens åsikter. Och då många vänner och bekanta fallit för detta, utsätts man för tryck även från dem.

Många orkar därför inte bilda sig en egen uppfattning i väsentliga frågor utan blir andrahandsmänniskor dvs individens värderingar och åsikter beror huvudsakligen  på vad andra tycker. Dessas åsikter och dessutom ofta gillande blir det viktiga. Men självständighet är den naturliga vägen för den, som vill bli en riktig människa, och inte en bandspelare för andras åsikter.

Att nå sådan kräver verkligen ansträngningar och tidsinsats, och inget är viktigare än den uppgiften.

Så här utvecklas och uttrycker sig individualism – Del 1

Drivkraften för att nå självständighet är människans jag (personligheten och karaktären). Detta är särskilt tydligt hos dem, som redan som barn klart, ja, instinktivt, visar sin individualism. Men för andra gör sig behovet känt senare och växer ofta med kunskap och erfarenhet (4).

Personens förmåga medför, att hon i sitt tänkande blir alltmer medveten om de egna egenskaperna och valda värderingar, samt om världen och sin relation till denna. Det väcker tankar och känslor, och snabbt eller långsamt växer kanske en stark övertygelse att inte acceptera andra värderingar än sådana man själv valt eller avvisa åsikter, man inte funnit förenliga med sina egna värden.

De som inte känner ett särskilt behov av andlig självständighet kanske ändå så småningom lever upp till sådan pga sin intelligens, kunskap eller insikten att andras ståndpunkter ofta brister gällande sakskäl eller logik. Även respekten för sin egen intellektuella heder kan leda till att man själv bedömer och tar ställning.

De, som slaviskt söker gillande i samtal eller på Facebook för sina åsikter, troget härmande andra, glömmer att de förlorar det universum, vilket väntar på dem, som valt att tänka själva. Om man bara väljer att utveckla sig rätt, är vägen till att bli en individ klar.

Det innebär individuella värderingar, mål och vanor baserade på personens sant egen syn. Dessa medför särskilda känslor och bidrar till motivationen och självuppskattningen. Denna Egensyn är hos den självständige individen helt annorlunda människans, som domineras av kollektivet.

DEN CIVILA VÄLFÄRDSSTATEN

Så självständighet och oberoende är naturlig för den rationellt tänkande individen, och samhället måste bemöta det genom att respektera hennes rättigheter. Det är ju dessa, som möjliggör bl a hennes materiella självständighet.

De Individuella Rättigheterna (1) är därför en av samhällets allra viktigaste att precisera och skydda, och bestämningen placeras naturligtvis i landets författning. Genom att de definierar individens rätt att agera begränsas därmed statens verksamhetsområde. I den libertarianska staten (den Civila VälfärdsStaten) främjas just människors oberoende, allmänna frihet och välfärd.

Text: Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand

Relaterat

• Contra: Libertarianismens grunder, se Avsnitt IV
• Nya Dagbladet: Den fria viljan bestäms av valet att tänka – eller inte
• Nya Dagbladet: Att bestämma sin livssyn – ”Handledning till att bli en frihetlig människa”
• NewsVoice: Så här utvecklas och uttrycker sig individualism – Del 1
• Vetapedia: Jantelagen