Sverige har, genom Kemikalieinspektionen, tillsammans med myndigheter i fyra andra länder tagit fram ett omfattande förslag om att begränsa användningen av drygt 10 000 PFAS-ämnen inom EU.
Högfluorerade ämnen, så kallade PFAS-ämnen är en grupp industriellt framställda ämnen som används brett i samhället. PFAS är mycket svårnedbrytbara och kan ha skadliga effekter på både människors hälsa och miljön.
”PFAS är några av vår tids mest problematiska ämnen, och dessa giftiga ämnen sprids tyvärr till människor, djur och övrig natur. Därför tycker jag att det är väldigt positivt att vi nu tar ett steg närmare ett beslut om en EU-harmoniserad begränsning av PFAS, för att skydda människors hälsa och miljön”, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
Det finns nu över 10.000 PFAS-ämnen identifierade. Många av dem är fett-, smuts-, och vattenavvisande och används i en mängd konsument- och industriprodukter som till exempel i impregneringssprayer, skidvalla, pappersförpackningar och brandskum.
Användningen av några PFAS-ämnen har sedan flera år begränsats. Vid årsskiftet infördes nya gränser inom EU för hur höga nivåer det får finnas av vissa PFAS-ämnen i dricksvatten och livsmedel. De begränsningar som har gjorts hittills är dock inte tillräckliga, eftersom PFAS sprids till människor och miljö från många olika källor.
Därför har Kemikalieinspektionen tillsammans med fyra andra medlemsländer lämnat ett förslag till EU för att hindra PFAS från att över huvud taget komma ut på den europeiska marknaden. Förslaget är att förbjuda all användning inom EU som inte är nödvändig för samhället.
Den Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, publicerar idag det detaljerade förslaget som är ett av de mest omfattande i EU:s historia.
Echas vetenskapliga kommittéer ska utvärdera begränsningsförslaget. När detta är klart skickas det till EU-kommissionen, som tillsammans med EU:s medlemsländer beslutar om en eventuell begränsning.
Kemikalieinspektionen beräknar att begränsningsförslaget kan träda i kraft tidigast 2025.
Fakta om PFAS
Det finns över 10 000 identifierade högfluorerade ämnen, s.k. PFAS-ämnen. De är organiska ämnen som framställs industriellt och är mycket svåra att bryta ned. PFAS-ämnen lagras i proteiner och organ hos både människor och djur och kan spridas i näringskedjorna.
Den största andelen av alla PFAS-ämnen som produceras används i konsument- och industriprodukter som till exempel stekpannor, impregneringssprayer, möbeltyger, skidvalla, pappersförpackningar och brandskum.
PFAS-ämnen kan spridas till miljön under hela livscykeln, från produktion av ämnena till användning av produkter som innehåller PFAS-ämnen fram till avfallsledet. Många PFAS-ämnen är vattenlösliga och rörliga i marken vilket innebär en risk för förorening av mark, vatten och dricksvattentäkter för lång tid framöver.
Människor får i sig låga halter PFAS från mat och inomhusmiljö, men lokalt kan människor exponeras där t.ex. dricksvatten har förorenats. I dagsläget saknas kunskap om hur flertalet PFAS-ämnen påverkar människor och miljö, men för vissa ämnen finns tillräcklig kunskap för att kunna fastställa att PFAS har skadliga effekter på hälsan. Det finns starka skäl att betrakta alla PFAS som hälsoskadliga.
Arbetet med att begränsa användning och spridning av PFAS bidrar till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, samt flera delmål i Agenda 2030 bl.a. mål 3 (God hälsa och välbefinnande, Mål 12.4 (Ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall) och Mål 15 (Ekosystem och biologisk mångfald).
Genvägar
Text (pressmeddelande): Romina Pourmokhtari, Klimat- och näringslivsdepartementet om Folkhälsa, Miljö och klimat, EU