Dan Ahlmark: En analys av transcendenta upplevelser

Vi upplever ibland situationer, där vi hör ett musikstycke, läser eller upplever något, vilket plötsligt helt dominerar vårt medvetande och ger oss en livskänsla, som verkar tillhöra en annan, en högre ordning.

Vår person behärskas då momentant av en sinnesstämning, som helt genomsyrar oss och styr våra tankar och känslor. De koncentreras på något, som ger intryck att tillhöra en företeelse utanför verkligheten.

Man blir liksom transporterad till en annan dimension, där man upplever något helt oväntat, något sällsamt som påverkar individen djupt. Det är den livsstämning, som en transcendent upplevelse skapar. Den varar inte länge utan är snart borta.

Vad transcendenta upplevelser inte är

Om vi försöker sortera våra intryck och analysera och bestämma vad företeelsen är,  kan man börja med vad den inte är.

Eftersom vi är sekulära, är det inte fråga om en religiös upplevelse. Vi avgränsar oss generellt från liknande känslor, som skapas av religion, då religiösa upplevelser har sin egen specifika karaktär och vilka verkat under årtusenden. De har skapat mängder av upplevelser av till synes utomvärldsligt slag, men vilka alltid är kopplade till religion.

Det är heller inte en plötslig insikt, som inträffar exempelvis gällande ett problem man länge funderat på. Denna Arkimedes’ Eureka (”jag har kommit på det”) är förundran över en lösning, man länge letat efter, men detta gör den inte till transcendent.

Det kan heller inte bara gälla en överraskning – fast kanske oerhört stor – beträffande något; sådana har ofta ingen större andlig betydelse för oss, vilket är ett krav.

Definition av transcendens – det sublima

Så hur kan det definieras?  Man kan då främst ta upp dess omedelbara effekter på en människa. Den person, som först syns ha noggrant funderat på företeelsen och sedan skrivit om den, är den grekiske filosofen Cassius Longinus (död 273 e Kr). Han har tillskrivits dokument, som ger hans uppfattning ”Om det sublima”.

Longinus talar om transcendens i litteraturen och att genom böcker en djupgående inverkan på en människa är möjlig. Denne kan vid läsning förflyttas till en annan värld genom en upplevelse i form av” exstas” i den grekiska meningen: att stå utanför sig själv.  Individen är hänförd – i ögonblicket helt dominerad – av det hon läser eller hör.

En liknande syn på det sublima återfinns i senare litteratur, vilka understryker dess egenskaper att kunna förtrolla, fängsla, på sätt och vis lamslå människan genom någon tilldragelse, som alltid är av positivt slag.

I det följande likställer jag orden transcendent och sublim. En möjlig definition av den transcendenta/sublima upplevelsen baserad på dess ögonblickliga effekt kan vara följande:

”Individen är överraskad och överväldigad av en upplevelse, som totalt dominerar dennes medvetande, och hon förs ett kort ögonblick till en annan existens och erfar något av djup mening för henne själv. Man avskiljs momentant från det vanliga livet och är för tillfället förlorad för den övriga världen.”

Det vi hört, betraktat eller upplevt har alltså ett andligt innehåll, som direkt talar till vårt inre och mobiliserar våra djupa värderingar – och därmed känslor. Vi är uppslukade av en överväldigande sinnesstämning, en betvingande känsla, slagna av häpnad och upplever en säregen och underbar händelse av stor personlig mening och betydelse.

Hur länge påverkas man?

Påverkan på människan efter händelsen kan ibland gälla en stund, ja, så länge rester av sinnesstämningen varar. Och visst minns man den senare som något säreget, mycket värdefullt, något som man återigen vill uppleva, men intrycket kan också ha vidare konsekvenser och vara djupare och längre.

Filosofen och författaren A. Rand beskrev i boken ”Urkällan” just den sublima livskänslan. Hon berättar där om en ung man, som just avslutat sin musikaliska utbildning, och då funderar på varför han saknar något väldigt viktigt i livet, något skäl att leva, något som ger honom den känsla han får, när han hör musik som sista satsen i Rachmaninovs andra symfoni.

Det är det enda han begär (1):

”Människorna har inte funnit ord för det…Låt mig se det i en enda mänsklig handling…Låt mig se det förverkligat…Arbeta inte för min lycka, mina bröder – visa mig er – visa mig att det är möjligt – visa mig er gärning – och vetskapen om den kommer att ge mig mod till min”.

Han råkar under en cykeltur i främmande bergstrakter komma upp på en ås, varifrån han ser ner en stugby byggd på bergssidorna och nere i dalen. Dess konstnärliga kvaliteter förstummar honom helt: det är ett sublimt ögonblick i hans liv, som gör att han bara står förstenad, alldeles stilla, överväldigad av upplevelsen. Och den ger honom ”modet att möta en livstid”.

Några situationer som kan medföra påverkan

I vilka situationer och på vilka sätt framkallas då transcendenta upplevelser?
Beskrivningen av musikern ovan anger, att det kan hända när som helst, men det skedde där i samband med en ovanlig upplevelse av skönhet, ja, ett intryck av ren konst. Så en typisk situation kan avse olika konstarter, vilka då kan transportera oss till sublima ögonblick.

Det gäller främst:

I: a) Litteratur b) musik (mycket vanligt), c) visuell konst, d) film och e) teater (kanske i kombination med b och c).

II: Det gäller alla typer av situationer, som orsakar eller sammanhänger just med skönhetsupplevelser av andra slag.

III: En annan situation kan gälla olika typer av upplevelser i den miljö, där vi vistas.

IV: Någon speciell – och extrem –  situation en människa befinner sig i och de egenskaper, som denne då visar kan troligen skapa upplevelser av aktuellt slag (se nedan).

V: Många andra händelser eller situationer kan troligen orsaka transcendens.

Många typer av påverkan från situationerna ovan

Den aktuella sinnesrörelsen antas alltså uppkomma i särskilda situationer. Vilken är då arten av den inverkan, som framkallar upplevelserna?  Det syns rimligt, att viss sådan är helt personlig. Effekten beror då på upplevelser just den individen har haft tidigare, dennes livssituation eller bero på några av dennes värderingar, synsätt etc, men troligen finns vissa intryck, som påverkar ett större antal människor.

Varför skulle man annars sätta samman listor på exempelvis musikstycken eller filmer, vilka sägs innehålla sublima moment? Så möjliga slag av påverkan kan gälla följande:

Litteratur, film och teater talar till oss på detta sätt genom någon värdering, längtan, föreställning om något ideal etc, som vi har. Musik och visuell konst osv  influerar genom någon typ av verkan via våra sensoriska nerver.  Detsamma gäller andra skönhets/konstskapande situationer t ex i naturen (II). Arten av dessa olika intryck verkar skilja sig så mycket, att någon ytterligare bestämning är svår att göra.

III. Händelser i miljön kan sammanhänga med fenomen i naturen såsom: dess  egenheter, styrka eller våldsamhet. Det kan gälla rymden/universum: dess skapelse; dess oändlighet i rumslig mening, storleken på synlig materia där; oändlighet i tidsavseende (bara den period jorden existerat representerar ju 184 miljoner generationer osv)

1. Det beteende och den karaktär en människa visar i olika situationer kan leda till upplevelser präglade av sublimitet. Här kan bara nämnas några möjliga exempel. Medan de flesta människor troligen bara finner dessa märkliga, kanske beundransvärda el dyl, kan nog vissa människor transporteras till en känsla av transcendens.

Möjliga situationer är:

A1) Mod främst i kombination med militär strid och trohet mot något ideal, en trohet, som prövas inför utsikten av en helt säker död. Man motser alltså frivilligt sin egen död utan något som helst hopp (som Thermopyle 480 f kr ). Det ädla i sättet att bete sig inför och under en sådan strid kan då förmedla en känsla av transcendens.

A2) Ett svagare fall: soldater går till strid helt övertygade om, att de kommer att förlora och dö – men något hopp kanske ändå finns hos vissa (som beträffande den grekiske hopliten inför slagen vid Marathon. Salamis och Platea). Vid sidan av den egna ytterst troliga döden visste männen i dessa fall, att vid förlust och död skulle dessutom alla deras söner komma att kastreras samt att hustrurna och barnen säljas som slavar.

B) Ett annat fall av trohet mot ett ideal är personer, som väljer att acceptera en mycket plågsam död i hängivenhet och lojalitet mot sanningen (Giordano Bruno jämfört med Galileo, som kapitulerade inför överhetens hot och krav) eller något annat ideal. Mängder av människor har gjort detsamma av varierande skäl (t ex Jesus). Att döden är plågsam, medverkar till att skapa transcendens.

C) Att med eller utan hopp stå ut med oerhörda umbäranden, motgångar och plågor av stor styrka, ofta kombinerat med en brist på kunnande om hur länge plågan varar och vad som sedan kommer att hända.

Magellan hade efter mycket stora svårigheter funnit sjövägen runt Sydamerika till Stilla havet. Han övergavs efter denna prestation av den del av sin expedition, vilken transporterade maten, men valde att omedelbart utan nämnvärda förråd ge sig ut på detta fullkomligt okända vatten. Det enda möjliga stödet för honom var teorin, att jorden är ett klot – inte en skiva.

Magellan tillhörde det mindretal, som kände till teorin, men vi vet inte, hur sannolik han ansåg den vara, men den handlingen visar ett oerhört – onaturligt – mod (andra kanske kallar den något annat). Alldeles oavsett sannolikheten visste ju ingen något alls om storleken på klotet.

Likartade transcendenta känslor inför något nästan övernaturligt kan väckas av föräldrars/mödrars gigantiska ansträngningar och uppoffringar att under fullkomligt vidriga omständigheter utan ände troget skydda sina barn.

Kan man medvetet framkalla transcendens?

Som moderna människor förundras vi självfallet inte bara över företeelsen, utan undrar kanske också över hur denna företeelse kan utnyttjas. Kan man planerat och systematiskt på något sätt framkalla dessa känslor för andra?

Kommersiella talanger vill naturligtvis omvandla dem till en säljbar tjänst. Attraktionen är uppenbar: upplevelsen kan ju närmast jämföras med intagandet av en stark drog (dock kortvarig), men utan dennas skadeverkningar, legala risk och höga pris.

Cassius Longinus försökte för 1800 år sedan bestämma orsakerna till transcendens i litteraturen. Han definierar då vissa egenskaper (2), som kan göra att litterära upplevelser orsakar sublima upplevelser.

Diskussionen är dock begränsad och kan delvis ses som tidsbunden. Beträffande musik har man tagit fram listor på musikstycken, som påstås medföra sublima effekter. En intressant diskussion i frågan med exempel förs i andra artiklar (3).

Frågan måste vara av betydelse i dagens stora produktion av sånger och melodier, eftersom man där naturligtvis letar efter egenskaper – dock inte begränsade till sådana, som framkallar transcendens – som kan göra en låt till en ”hit”. Men transcendens kan ju ses som den yttersta prestationen i sammanhanget.

Också regissörer och filmkännare har studerat fenomenet, eftersom en sådan effekt i en film ökar dess attraktivitet storligen. Eftersom film ofta avspeglar det verkliga livet, är slutsatser, som professionella i filmvärlden drar, även av generellt intresse.

De gäller ju inte bara effekter från en speciell konstart såsom musik. Olika teorier om hur sublimitet skapas i filmskapandet har framlagts, men slutsatsen efter genomgång av dessa i en sammanfattande och tänkvärd artikel är tyvärr (4):

“There is no adequate definition of the sublime moment and there is no simple method for identifying its properties or contexts. It is in fact indefinable, obscure and ambiguous..”.

Utan att tro att det omdömet nödvändigtvis är sant, syns det dock teckna dagsläget i frågan.

Källor

1. Rand, Ayn (1943/2013). Urkällan, s.520f. timbro.se.
2. Nature of Writing: Defining the Sublime
3. Disposable Everything: Four instances of the sublime in music
4. Senses of Cinema: Sublime Moments

Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han publicerade år 2017 boken ” VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”. Han arbetar idag som medborgarjournalist.