Kommer 15-minutersstäder göra oss till ofria miljöslavar som måste acceptera halvtomma butiker?

I ett försök att göra städerna mer miljövänliga utvecklar stadsplanerare 15-minutersstäder som ska hålla invånarna nära hemmet för att bekämpa klimatförändringar. Kommer denna plan att öppna dörren för mer omfattande restriktioner som gör människor till miljöslavar? Det frågar sig den amerikanska journalisten och författaren Robert Bridge som skrivit en debattartikel i RT.

Bridge skriver att fler än 2000 demonstranter i februari gick ut på gatorna i Oxford i England för att uttrycka sin fientlighet mot det kontroversiella konceptet med 15-minutersstäder. Konceptet smygtestas i ett antal större städer, däribland Barcelona, Melbourne, Paris och Milano.

Den fransk-kolombianske urbanisten Carlos Morenos är en av utvecklare av 15-minutersstäder. Dessa är utformade så att mänskliga nödvändigheter och tjänster, så kallade ”essentiella aktiviteter”, som matinköp, arbete, utbildning och hälsovård ska kunna nås med en kort cykeltur eller promenad från ens hem, skriver Bridge.

Vi känner igen detta från lockdown-perioderna som testades under covidåren 2020-2022. I flera regioner i olika delar av världen testades obemannade drönare som kontrollerade att människor inte sysselsatte sig med ”icke essentiella aktiviteter”. Dessa kunde i vissa fall bötfällas.

15-minutersstäder är uppdelade i zoner och idéen handlar om att invånare anses ha liten eller ingen anledning att resa utanför sin närmaste omgivning. Vid behov kan längre resor göras med kollektivtrafik eller på ringleder, vilket gör att transporter med privatbilar, som har förbränningsmotorer, hålls nere på ett minimum.

Robert Bridge argumenterar att idéerna med att begränsa antalet transporter och deras längd inte är helt negativa. Vi får lägre eller inga utsläpp, färre eller inga trafikstockningar och trafikolyckor kommer att minska. Människor till fots och med cykel får trevligare stadsmiljöer och större ytor att röra sig på. Även företagen verkar gynnas av färre fordon.

Vad är då problemet med 15-minutersstäder?

Kommer verkligen 15-minutersstäder att rädda miljön?

Skepticismen mot kontrollerade städer härstammar från covidkrisens dagar med lockdowns för att ”utjämna kurvan” av en sjukdom med en överlevnadsgrad på över 95 procent. Restriktionerna kollapsade hela samhällen.

Dessa skeptiker betraktar 15-minutersstäder som en fortsättning på den fruktade globala omställningen (The Great Reset, The Great Transition etc).

Den innefattar avvecklingen av privat ägande, konstant övervakning, QR-koder på allt, personligt digitalt ID kopplat till sociala kredisystem, bankkontroll, kontantlöshet, tvångsmedicinering med mRNA-vacciner och införandet av insektsmat för att rädda planeten.

Många frågar sig om man kan lita på människor som förespråkar sådana idéer när det gäller att reglera det dagliga stadslivet, frågar sig Robert Bridge. Människor ser dessa anpassningar som inget annat än ursäkter för att utöva mer statlig kontroll över människor.

Under en protest i Oxford fick en 12-årig flicka vid namn Jasmine, mycket uppmärksamhet för ett offentligt tal. Hon ifrågasätter det vettiga med att försöka minska utsläpp genom orealistiska och opraktiska restriktioner.

Listen to this 12 year old girl expose the dystopian reality of 15-minute cities!

“How dare you steal my childhood and my future, and the future of our children, by enslaving us in your crazy digital surveillance prison.” pic.twitter.com/uGWYi9bENu

— Children’s Health Defense (@ChildrensHD) February 18, 2023

Robert Bridge ställer frågor som kräver svar:

• Är det realistiskt att tro att alla materiella varor och tjänster alltid kommer att vara lättillgängliga med en 15 minuters cykeltur eller promenad?
• Kommer invånarna i zon 1 tvingas att betala böter om de måste åka till zon 5 för att köpa viktiga produkter, som mat, mediciner och till och med vatten om det uppstår oväntade brister?

När allt kommer omkring är det sällan så att det som statliga byråkrater lovar och det som de i slutändan tillhandahåller stämmer överens. Låt oss inte glömma att affärsmisslyckanden inträffar regelbundet och ofta med kort varsel, skriver Bridge.

Motståndare till 15-minutersstäder jämför dem med sovjetiska arbetsläger. De anser att 15-minutersstaden skulle beröva dem valfriheten att kunna lämna sina kvarter för att bege sig till andra regioner där det finns bättre affärer, skolor och hälsovårdstjänster.

Tanken att stadsdelar ska vara promenadvänliga är underbar, kommenterade dr Jordan Peterson på Twitter och han fortsätter:

”Idén att idiotiska tyranniska byråkrater ska bestämma var du ”får” köra är kanske den värsta tänkbara perversionen av den här idén – och missförstå inte, det är en del av en väldokumenterad plan.”

Ingen vet egentligen vilka konsekvenserna blir av att införa resebegränsningar för mer marginaliserade konsumenter som saknar kvalitetstjänster i sina fattigare bostadsområden som då måste betala mer för att få tillgång till dem på ett större avstånd.

Böter planeras för att straffa olydiga medborgare

Robert Bridge påpekar att Oxfords planer för 15-minutersstaden i sig faktiskt inte innebär trafikbegränsningar eller böter, utan istället fokuserar på att göra systemet genomförbart genom att se till att invånarna har tillgång till allt vad de behöver.

Detta inbegriper att stärka den lokala detaljhandeln, förbättra leveranstjänsterna och andra välvilliga åtgärder utan att inkräkta på den personliga friheten.

Samtidigt skriver Bridge, något motsägelsefullt, att Oxfordshire City Council faktiskt planerar för trafikreducerande åtgärder och bestraffningar som kommer att testas 2024.

”Individuals will no longer have to own private cars as car sharing across electric vehicles will be widespread.” – Oxford2050.com

Enligt denna plan kommer invånarna inte att få köra på vissa gator i staden under större delen av dagen om de inte har tillstånd. De uppmuntras att i stället använda ringvägen eller kollektivtrafiken. Trafikkameror kommer att övervaka efterlevnaden och böter kommer att utdömas vid överträdelser.

”De tidigare nämnda ”konspirationsteoretikerna” i Oxford har anklagats för att blanda ihop de två planerna för att få idén om 15-minutersstaden att verka mer olycksbådande än vad den är, men deras oro är berättigad på grund av den maktfullkomlighet som de har sett under och efter de covidrelaterade avspärrningarna.

Vi vet att digitala spårningsåtgärder har använts för mer än bara för att minska spridningen av viruset.”

Sammanställning och översättning: Torbjörn Sassersson, NewsVoice | Källa: ”Why are people afraid of ‘15-minute cities’?”, RT

Robert Bridge kommer från Pennsylvania (USA). Han flyttade till Moskva 1996 och arbetade för Moscow News där han var chefredaktör 2007-2009. I dag är Bridge politisk observatör och kolumnist på RT.

Relaterat

• France24: Rise of the drones: Unmanned vehicles become key tool in coronavirus battle
• Twitter.com/Robert_Bridge
• Sweco om 15-minutersstäder
• Oxford County Councillors to Introduce Trial Climate Lockdown in 2024