Regeringen har i dag fattat beslut om en lagrådsremiss med förslag som stärker det straffrättsliga skyddet för journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner.
”Det är helt oacceptabelt att den som bedriver nyhetsförmedling eller utövar en annan samhällsnyttig funktion utsätts för våld, hot eller trakasserier. Det är ett angrepp inte bara mot den enskilde utan i förlängningen även mot det demokratiska samhället. Regeringen vill därför stärka det straffrättsliga skyddet för dessa yrkesgrupper”, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Lagrådsremiss: Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner
I lagrådsremissen föreslår regeringen att det ska införas en ny straffskärpningsgrund. Den innebär att det vid bedömningen av straffvärdet för ett brott ska ses som försvårande att det begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik.
I lagrådsremissen föreslår regeringen också att utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner ska få motsvarande förstärkta straffrättsliga skydd som till exempel poliser har idag genom straffbestämmelserna om våld eller hot samt förgripelse mot tjänsteman. Det handlar om hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänstpersonal, räddningstjänstpersonal och utbildningspersonal inom skolväsendet och högskolan.
”Medarbetare i socialtjänsten ska kunna utföra sitt viktiga arbete utan att vara rädda för hot eller våld. Med den här skärpningen ger vi medarbetarna bättre möjligheter att fokusera på sitt arbete med att stödja och skydda barn”, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.
”Utbildningspersonal inom skolväsendet och högskolan ska inte behöva stå ut med hat och hot. De har kontakter med många människor och det är kontakter som de inte kan välja bort utan är centrala delar i yrket. Det innebär att hot och våld aldrig helt kan förebyggas genom arbetsmiljömässiga åtgärder. Därför är det motiverat med ett stärkt straffrättsligt skydd för denna grupp”, säger utbildningsminister Mats Persson.
Regeringen föreslår även att straffet för allvarliga och uppsåtliga brott mot tystnadsplikt ska skärpas. Sådana brott kan få allvarliga konsekvenser för både enskilda personer och myndigheters verksamhet. I lagrådsremissen föreslås att maximistraffet för brott mot tystnadsplikt ska höjas och att det införs ett grovt brott mot tystnadsplikt.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2023.
Lagrådsremissen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Text: Caroline Opsahl, pressekreterare hos justitieminister Gunnar Strömmer och Olivia Nensén pressekreterare hos socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (pressmeddelande)