”Alla kolbaserade bränslen bygger på ursprungligt kol från exploderande stjärnor långt ute i kosmos när Jorden skapades för drygt 4,5 miljarder år sedan och fick sina grundämnen. För överskådlig tid tycks Jordens reserver av kolbaserade bränslen räcka.” Det skriver Tege Tornvall i denna opinionsartikel.
Universums vanligaste kända grundämne är väte före helium och syre. Efter dessa tre gaser är kol fjärde vanligast och det vanligaste fasta grundämnet, vanligt i stenplaneter med fast yta.
Enligt Wikipedia är kol bara jordskorpans 15:e vanligaste grundämne med 0,048 procent. Men enorma mängder kol finns i Jordens inre sedan planetens skapelse – inte som rent kol utan i olika föreningar. Kol bildar nämligen mycket lätt föreningar med olika ämnen. En av dessa är syre.
Tillsammans med syre bildar kol gasen koldioxid (CO2) både under och över jordytan. I Jordens ungdom vräkte enorma vulkanutbrott ut mängder av koldioxid, stoft och andra gaser. De blev vår första atmosfär sedan solvind hade blåst bort väte och helium över den nybildade jordytan.
Minskad halt av koldioxid i atmosfären
Länge var koldioxid 80-90 procent av atmosfären, men halten minskade när långa istiders kalla hav absorberade koldioxid. Rester av enkla livsformer började också binda koldioxid. Efter särskilt lång och djup istid var atmosfärens CO2-halt bara 1 procent när den varma och gynnsamma eran Kambrium började för 540 miljoner år sedan.
Nya istiders kalla hav och varma tiders rika växt- och djurliv band mer koldioxid så att halten för ca 300 miljoner år sedan var lika låg som nu, runt 0,04 procent. Nya värmeperioder höjde sedan CO2-halten flerfalt tills ett förödande meteornedslag för 66 miljoner år sedan ändade dinosauriernas tidsålder.
Efter en värmeperiod för 55-33 miljoner år sedan går den globala trenden nu mot kallare klimat. Sedan 2,6 miljoner år råder istid med fasta landisar i både norr och söder. Kalla hav har bundit koldioxid, men korta värmeperioder har gynnat växtlighet och höjt CO2-halten.
Massor av ursprungligt kol i jordens inre kan räcka i 100-tals år
Multnande växt- och djurrester har byggt på sediment som under hög värme och högt tryck fortsatt bildar kolväten (bränslen). Enligt främst ryska forskare bildas kolväten också av ursprungligt kol i Jordens inre under hög värme och högt tryck.
Den amerikanske forskaren dr Robert M. Hazen har drivit det globala projektet Deep Carbon Observatory (DCO). Där studerade 1.200 forskare världen runt under åren 2009-2019 år kolets ursprung, förekomst, egenskaper och betydelse.
I sin slutrapport skriver de att kol i olika föreningar är mycket vanligt i Jordens inre ända in till kärnan, bl. a. som järnkarbider. De menar att ingen brist råder. Av sådant ursprungligt kol nybildas också kolväten under hög värme och högt tryck. Frågan är hur mycket och hur fort.
För överskådlig tid tycks Jordens reserver av kolbaserade bränslen räcka. Det ger tid för andra lösningar än dagens resurskrävande batteridrivna elbilar.
Text: Tege Tornvall, Klimatsans.com
