Christer Nilsson: Flickan som inte ville gå i skolan…

Christer Nilsson - Foto: Johan ArvidssonChrister Nilsson (1941-) är historiker och författare (6 böcker), ledarskribent och recensent av facklitteratur. Han har skrivit för Läkartidningen, Axess, Ale - Historisk tidskrift, Finsk tidskrift, Expressen, Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Östgötacorren, Borås tidning och NewsVoice.
publicerad 16 juni 2023
- Christer Nilsson
Retrobild: Hemmafruar på 1950-talet.
Retrobild: Hemmafruar på 1950-talet.

Det var en gång en liten flicka som hette Greta – nu tror du kanske att det handlar om sagan om Hans och Greta vilkas föräldrar var så fattiga att de satte ut barnen i skogen – men det här är en annan Greta vars bror konstigt nog också hette Hans och vilkas föräldrar inte var så fattiga utan sjöng och spelade och snickrade och var mysiga och snälla.

Mamman hette Maria och pappan Josef vilket onekligen också var en lustigt sammanträffande.

Varje morgon klocka sju steg Greta upp, borstade tänderna, drack ett glas grapefruktjuice och läste Frida och Veckorevyn för hon drömde om att bli miss Sverige och berömd i hela världen. När Greta sedan satt i skolan och hade tråkigt som vanligt hände något konstigt.

En plötslig ljusblixt träffade henne i pannan så att hon föll i golvet och en mäktig underbar stämma talade till henne och sa: ”Gå ut i världen och förkunna det jag föreskriver dig!”

De förskräckta lärarna som trodde att Greta hade fått Aspergers eller några andra konstiga bokstäver i huvudet fick henne snart på fötter och såg att hon nu inte längre var uttråkad utan i stället strålande lycklig.

Nästa morgon gick Greta lycklig ut i världen för att förkunna. Ryggsäcken var packad med sovsäck, grapefruktjuice, Frida-tidningar och ett mystiskt stort plakat där det inte stod något om miss Sverige utan i stället:

”Jag skolstrejkar för att vårt klimat är hotat”.

Kan man verkligen bli berömd på detta, tänkte Greta och satte sig på sovsäcken utanför Systembolaget tillsammans med en tiggare från Rumänien.

Snart hände det saker. När skymningen började falla var Greta omringad av fotografer och journalister som började ställa frågor.

Greta ställde en motfråga till en av dem: ”Vad vet du om klimatet?”

”Nej men, jag vet ingenting – jag kommer ju från SVT”, blev svaret.

Efter några veckor var Greta precis så världsberömd som hon hade hoppats. Alla ville nu höra henne. Det blev som en ny religion med Klimatbibel och allt.

Riskkapitalisterna flockades omkring henne som gamar och snart hade hon tjänat sin första miljon – i dollar. Greta fick tala inför hela världsexpertisen och åka kors och tvärs över kontinenter på klimatmöten och FN:s klimatpanel ville snart ha förstärkning med Greta som ett självlärt ungt klimatgeni.

Hemma hände det saker också må ni tro. Gretas 5-årige lillebror Hans hade gjort succé som klimataktivist på förskolan. Nu skulle alla de andra barnen och fröknarna också strejka för att uppmärksamma klimathotet.

Hans och en kollega till honom, Rocky Johanström, skulle hyllas på en klimatgala i TV. Sedan skulle han träffa FN-chef en samt få en medalj av kungen. Samtidigt hade Svenska kyrkan nominerat Hans till Nobels fredspris. – Det var på tiden, sa Hans. – Jag har arbetat för klimatet i hela mitt liv.

Nu har skolflickan Greta vuxit upp och ”tagit” studenten. Vissa menar att hon inte tog den utan fick den till skänks, på grund av obefintlig närvaro, om hon lovade att sitta kvar utanför Systembolaget – nu med en ny skylt: ”Ta studenten och rädda klimatet!”

Ni tror kanske att Gretas mamma Maria och pappa Josef även denna gång skulle glädjas åt sin dotter som världsfrälsare av klimatkrisen. Men nu kändes skylten lika ovälkommen som ett munsår.

Greta fick ta ner skylten och arbetar numera som sopåkare i det glada Hudiksvall, lycklig för att få göra en insats för vår hotade miljö i stället.

Sensmoral: Den som inget kan och inget vill veta blir lätt en klimatgreta

Text: Christer Nilsson, född 1941 i Ronneby. Historiker, FD (specialitet medicin, ekonomi, omvärldsanalys) och författare, ledarskribent, recensent av facklitteratur och har under en följd av år medverkat i en rad tidskrifter och dagstidningar med krönikor, essäer och artiklar om historia, medicin och sjukdomar

Christer Nilsson har skrivit sex böcker:

  • Folkets farsoter och kungarnas krämpor, 1995
  • Sjuka statsmän – och vad de ställt till med, 2005
  • Fursten och folket – liv och död i slott och koja, 2006
  • Stormaktsdrömmen – I svenskarnas spår under tusen år i Finland
  • Ryssland och Baltikum, 2009
  • Stormaktstid. I svenska krigares spår, 2011 (utsågs till Månadens Bok på svenskt militärhistoriskt bibliotek).


Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

Tags: Klimatgreta