BOKANNONS. I boken ”Kriget mot livet” tar journalisten Per Shapiro oss med på en fascinerande upptäcktsfärd till en uråldrig visdomstradition. Där hittar han en unik förståelse av Jordens ursprung och en möjlig väg ut ur den högteknologiska dystopi vi har hamnat i.
Per Shapiro är undersökande journalist. Han har bland annat arbetat för Kaliber, P1 Dokumentär och Uppdrag Granskning. Sedan några år tillbaka driver han den systemkritiska podden Folkets Radio.
Boken
Redan för tusentals år sedan långt innan det fanns avancerad teknologi försökte shamaner varna för att en främmande intelligens skulle kunna ta människor i besittning. Men budbärarna förintades och varningarna blev inte hörda. Vi människor har sedan, undan för undan, slitits loss från vår heliga förbindelse med planeten. Vi har fjärmat oss från naturen och från oss själva.
Detta krig mot livet är nu inne i sin turbulenta slutfas. Vi matas med budskapet att människans assimilering med den artificiella intelligensen är något oundvikligt och att Homo sapiens om en generation eller två kommer att vara ett minne blott.
Shapiro:
”Vi är redan långt inne i den teknokratiska fällan. Förhäxade av våra skärmar sugs vi in i simuleringen, likt ett bytesdjur som fångas in av ormens ögon och inte förmår att röra sig.
Den virtuella strypsnaran har oss hårt i sitt grepp, och ett ännu hårdare grepp har den om våra barn. Föreställningen om ett främmande, manipulativt inflytande över det mänskliga psyket och synen på planeten som ett levande väsen återfinns i olika tappning hos många ursprungsfolk.
Särskilt väl finns denna världsbild beskriven hos gnostikerna, de förkristna mystiker som förföljdes och utrotades av den romerska kyrkan under de första seklen av vår tideräkning. Fragment av deras lärdomar som kallats den mest censurerade kunskapen i människans historia har trotsat alla försök till utplåning som skett genom seklen.
Som jag hoppas kunna visa kan gnostikernas urgamla läror hjälpa oss att förstå vår tids teknokratiska och livsfientliga världsutveckling. I dem finns svar på frågan hur vi har hamnat här och hur vi kan lära oss att återfå kontakten med planetens inneboende visdom.”
Sagt om boken
Max Tegmark, AI-forskare och professor i fysik vid Massachusetts Institute of Technology:
”Ska vår allt kraftfullare teknik gynna eller ersätta livet på jorden? Man behöver inte hålla med om allt i denna välskrivna och tankeväckande bok av en av våra modigaste journalister för att uppskatta den som ett oerhört angeläget inlägg i vår tids viktigaste diskussion.”
Susanne Dodillet, idéhistoriker:
”Kriget mot livet är en bok om att se det mänskliga och det vackra som finns runtomkring oss och som vi behöver värna nu om vi vill bevara det för kommande generationer. Boken handlar om den värld vi riskerar att förlora om vi fortsätter fjärma oss från verkligheten och överlämnar oss till artificiella lösningar, system och en skenbart oundviklig samhällsutveckling. Det är en bok som ger lust och mod att återerövra ansvaret för vår samtid och andras framtid.”
Karin Nordlander, samtalsterapeut, författare och mystiker:
”Du kan läsa Kriget mot livet som vilken annan populärvetenskaplig bok som helst. Då är det en spännande och välskriven bok om uråldrig visdom. Men du kan också välja att vara öppen för det magiska, och ta in bokens budskap på dess mystiska nivå. Gör du det kan Kriget mot livet bli livsomvälvande. Den kan hjälpa dig att återfå den förlorade kontakten med Moder Jord och få syn på vad som nu hotar mänskligheten. Kriget mot livet är en sann ögonöppnare.”
Anna Vild, musikpoet och aspirerande etnolog, kulturanalytiker:
”Ett sofistikerat perspektiv, helhetsgrepp och nyanserat utforskande av vad som går att läsa mellan våra historieböckers rader. Ett ödmjukt sammanflätande av dåtid, nutid och framtid – förankrat i en research som saknar motstycke. Kanske kan de olika forskarnas teorier som presenteras och flätas samman kännas otippade eller till och med fullkomligt omaka för det ovana ögat. Men ge pusslet sin tid, låt de olika aspekterna få tala till punkt. Det här är grävande journalistik på sin mest essentiella nivå.”
