Christer Nilsson (1941-) är historiker och författare (6 böcker), ledarskribent och recensent av facklitteratur. Han har skrivit för Läkartidningen, Axess, Ale - Historisk tidskrift, Finsk tidskrift, Expressen, Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Östgötacorren, Borås tidning och 
En gemensam penningpolitik leder till en gemensam EU-skatt som på sikt leder till en superstat. Vi får inte bestämma över penning- och finanspolitiken och priserna i Sverige kommer att öka, varnar Christer Nilsson i denna opinionsartikel.
Sverige röstade nej – trots massiva kampanjer från ja-sidan – till euron 2003. Det var ett klokt beslut från svenska folket; och det är ännu tydligare nu när Sverige tvingas vara med och skuldsanera andra länders ekonomier. Detta hänger ihop med att många länder struntat i reglerna om att begränsa statsskuld och budgetunderskott.
Nu, hösten 2023, är euroländerna mer skuldsatta än någonsin. Den genomsnittliga statsskulden för hela EU-området utgör hela 84 procent av BNP. Sveriges är 32 procent. Värst ute är Grekland med 168 procent, Italien 143, Spanien och Frankrike båda 112 procent av BNP (källa: Eurostat).
Paradexemplet på det svårt misskötta eurosamarbetet är det gigantiska stödpaketet (”coronapaketet”) som slöts den ”underbara natten” 21 juli 2020 under den naive och juridiskt okunnige Stefan Löfvens (S) ledning.
Av somliga ekonomer kallat en ”ekonomisk statskupp” av EU-byråkraterna. I dag verkar det som om svenska folket ”glömt” eller inte förstått vad det handlar om. Alla våra barn och barnbarn kommer att bli hårt skuldsatta i minst 30 år framåt.
Den hisnande summan 750 miljarder euro ska skickas till våra ”fattiga” medlemmar i Sydeuropa i form av lån 360 miljarder euro (48 procent) och rena bidrag 390 miljarder (52 procent), som kan hamna i vilka fickor som helst. Sverige förbinder sig att från 2028 under 30 år betala tillbaka 4,9 miljarder kronor per år och med en garantisumma på 147-190 miljarder kronor.
Ingen tycks veta den exakta summan. Pengar som kommande generationer ska slanta upp krona för krona. Anledningen: euron måste till varje pris skyddas. I avtalet ligger också en omedelbar risk att Sverige mister sin urgamla beskattningsrätt vilken då övergår till Bryssels byråkrater.
Alla med förmåga att se bakom eurons svagheter inser att valutasamarbetet är problemet. Att Tyskland och Grekland skulle ha samma valuta och samma ränta är en idiotisk och dödfödd idé. Finanskrisen 2009 krossade Greklands ekonomi – man saknade verktyget devalvering av valutan för att kunna öka sin konkurrenskraft, sin exportindustri och sin turism.
I stället följde en social misär som saknar motstycke. Studier av åtta EU-stater har visat att endast Tyskland och Nederländerna har vunnit på eurosamarbetet. Italien har förlorat 4 000 miljarder euro jämfört med om de hade behållit liran. Även Grekland har förlorat enorma summor.
Sverige upplever nu en stagflation – hög inflation och usel BNP -0,8 procent, lägst i hela EU. Anledningen är främst de senaste årens penningpolitiska expansion mitt under brinnande högkonjunktur då hushållen tilläts skuldsätta sig upp över öronen. Detta sänkte den svenska kronans värde till bottennivå.
Det finns en rad nackdelar att byta kronan mot euron:
- Vi får inte bestämma över penning- och finanspolitiken. Den europeiska centralbaken sätter räntan vilket gör att nivån anpassas till hela EU och inte till svenska förhållanden.
- En gemensam penningpolitik leder till en gemensam EU-skatt som på sikt leder till en superstat. Det är en fara för demokratin.
- Priserna i Sverige kommer att öka ännu mer om vi inför euron. Det visar erfarenheten från andra länder som gjort det.
