Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har blivit en lobbyorganisation för en byråkratisk och politisk maktelit som maximerar sina särintressen på bekostnad av kärnverksamheten i välfärden. Nedläggningen av akutmottagningen i Lidköping visar att regionbyråkrater och regionpolitiker numera sätter sina privilegier före medborgarnas liv.
Text: Hedi Bel Habib, Fristående debattör. Filosofie doktor, forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet
Aftonbladet för deras talan på ett systematiskt sätt som har tydliga likheter med Pravda. I en debattartikel (Aftonbladet 09-08) skriver Anders Henriksson, SKR:s ordförande och Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom att kommuner och regioner under 2023 och 2024 beräknas få ett underskott på mellan 22 och 30 miljarder kronor.
Att kommuner och regioner slentrianmässigt kräver nya pengar från staten varje gång en kärnverksamhet blir lidande är samhällsekonomiskt och statsfinansiellt ohållbart på längre sikt.
Ökade bidrag till kommuner och regioner motiveras med välfärdsbehov. En analys av hur skattemedel har använts av kommuner och regioner visar dock att det är strävan efter byråkratisk makt som bestämmer hur skatterna i praktiken har använts.
Skattemedel har inte gått till att stärka välfärdens kärnverksamhet utan till att anställa administratörer och chefer i offentlig förvaltning, medan sysselsättningstillväxten av de viktigaste yrkesgrupperna inom vård, skola och omsorg i relation bara har ökat blygsamt.
Maximering av antalet byråkrater
Det finns idag en stor potential i att effektivisera den kommunala och regionala verksamheten. Det finns en allmän tendens att använda skattepengar för att öka antalet byråkrater i kommuner och regioner på bekostnad av kärnverksamheten.
Trots återkommande larm om brist på personal inom skolan och vården är ökningen bland byråkrater långt mycket större.
Forskare har visat att flera personalkategorier i den offentliga sektorns kärnverksamheter, som lärare, barnmorskor och specialistsjuksköterskor, minskat i antal. Samtidigt har antalet chefer och administratörer ökat med 50 procent.
Statistik från SKR visar att administrativa tjänster mellan 2008 och 2020 ökat väldigt mycket jämfört med vårdpersonal. Högst är ökningen i Region Stockholm där byråkrater står för 62% av samtliga personalökningar.
Detta jämfört med andelen barnmorskor som ökade med bara7 procent och sjuksköterskor som minskade med 3 procent.
I Gävleborg ökade den administrativa personalen med 55 procent. Samtidigt har Region Gävleborg lagt tolv miljoner kronor på att köpa ut vårdpersonal under de senaste tre åren trots att det råder personalbrist inom vården.
Enligt Vårdfokus är det idag fler administratörer än vårdanställda. Under 2010 gick det 2,81 anställda inom Vårdförbundets yrken på en administrativ tjänst. Under 2017 var det 2,12 vårdanställda per administrativ tjänst.
Bland enskilda personalgrupper har handläggarna blivit 84 procent fler i landet, läkarna 31 procent fler medan sjuksköterskor och undersköterskor endast ökat med 7-8 procent.
Skillnaderna varierar mellan landets regioner men den storskaliga trenden är helt tydlig – byråkrati genererar byråkrati.
Västra Götaland: ett byråkratiskt och politiskt monster
Det finns också en allmän tendens att använda skattepengar för att öka antalet politiker i kommuner och regioner på bekostnad av kärnverksamheten. Jämfört med Sveriges riksdag har kommuner och regioner ett orimligt hög antal politiker per invånare.
Riksdagen har 349 politiker som representerar mer än tio miljoner invånare jämfört med till exempel västra Götalands region som har 612 regionpolitiker som representerar 1,7 miljoner invånare vid sidan av alla politiker i varje enskild kommun i regionen.
Räknar man antalet invånare per förtroendevalda kan vi konstatera att det finns en orimlig politikertäthet på kommunal och regional nivå.
Västra Götaland har flest regionpolitiker i hela Sverige, nästan dubbelt så många som Skåne och Stockholm. I Västra Götaland finns det totalt 30 olika nämnder samt 19 styrelser för olika stuprörsfrågor .
Tar man hänsyn till den byråkratiska och politiska tätheten kan man konstatera att regionen Västra Götaland har vuxit till ett politiskt monster utan lyhördhet för medborgarnas röster.
Trots att regionen har högst täthet när det gäller politiker och byråkrater i hela Sverige har politikerna i Västra Götalandsregionen nyligen bestämt att akutmottagningen i Lidköping ska läggas ner trots att läkare varnar för att stängningen kan innebära att patienter kommer att dö i brist på närvård.
Anledningen till stängningen är att regionen behöver spara pengar. Patienter med behov av akutvård kommer framöver i stället att köras till akutmottagningen i Skövde, ungefär 45 minuter bort.
Samtliga politiska partier i regionfullmäktige stod bakom beslutet trots medborgarnas protester, med undantag för Sverigedemokraterna.
Maximering av politikers och byråkraters löner
Både regioner och kommuner har lärt sig att systematiskt dela in politiska frågor som hänger samman i så många små stuprör som möjligt med ett stort antal nämnder för att maximera antalet byråkrater och politiker med höga löner.
Flertalet kommuner har idag en kommundirektör med en genomsnittslön på 102000 kronor i månaden och upp till 15 nämnddirektörer med löner på runt 100 000 kronor i månaden.
Det är 26 stycken regionpolitiker i Sverige som tjänar över en miljon kronor om året. En farlig trend är att antalet genomsnittliga chefslöner inom regioner och kommuner numera har gått om chefslöner i den privata sektorn, vilket sker på bekostnad av kärnverksamheter.
Allt fler resurser satsas också på att höja lönerna och löneutveckling inom ledning och administration på bekostnad av kärnverksamheten. En kommundirektör tjänar i genomsnitt 102 000 kronor per månad och en regiondirektör 154 000.
Detta jämfört med 37000 kronor för grundskolelärare, 36 000 kronor för röntgensjuksköterskor och 37 000 för AT-läkare. Trots detta lönegap mellan kärnverksamheten och administrativa funktioner går merparten av utrymmet för löneökning till chefer och administratörer.
Mellan 2014 och 2021 ökade lönerna för förvaltnings- och planeringschefer anställda inom regioner med 94 procent och 49,1 procent för samma kategori inom kommuner. Under samma period ökade politikers löner med 46,1 procent.
Att staten öser pengar över kommuner och regioner löser inte välfärdens långsiktiga problem. Grundproblemet är att kostnader på kommunal och regional nivå drivs upp av en svällande byråkratisk och politisk maktelit som slukar skattebetalarnas pengar.
SKR fungerar idag som en lobbyorganisation för denna invasiva maktelit och blundar för den potential för effektiviseringar som finns i kommuner och regioner. Aftonbladet marknadsför idag deras särintressen på ett systematiskt sätt som leder tankarna till Pravda.
Relaterat
- Skaraborgs Nyheter: Demonstration för akuten samlade 10 000 personer
- SVT: 10 000 demonstrerade mot nedläggning av akuten i Lidköping
- Läs mer av: Hedi Bel Habib
Sunt förnuft är gratis. Med inkrementell idioti stiger kostnaden.
Smått ironiskt att artikeln lika gärna kunde ha skrivits av Mr Habib största antagonist: Jan Norberg, då jag drar mig till minnes intervjun gjord av Torbjörn inför publiceringen av Jans utmärkta bok: ”Det kunde varit din egna mamma” där Jan nästan identisk belyser denna dolda lobbygrupps vandel och handel.
Eftersom tjänstepersoner är folkets tjänare, skall ju löner sättas av folket. En sorts jurysystem för admin-löner skulle kanske fungera.
Nu när skatterna tynger med allt större admin, trycker centralbanken pengar och inflationen blir i praktiken en skattehöjning.
Behövs inte skrivas så mycket, svaret finns redan.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Parkinsons_lag
Alltså dessa parasiter måste bort så att vi kan använda pengarna till vård, omsorg, polis, skola, pensioner! Man visste att det var illa men det är tydligen långt värre än man kunde tro. Det är ju inte konstigt att pengarna aldrig räcker till och det här slagträt att ”demokrati” måste få kosta är rent nonsens då Sverige inte har demokrati utan byråkratvälde! Av erfarenhet så vet man att de flesta s k chefer varken gör nytta inom den offentliga eller privata sektorn, de kostar bara pengar! Men ”chefer” inom den offentliga sektorn kostar enorma skattepengar och måste saneras bort. Om privata företag har en massa onödiga chefer så fixar dålig ekonomi bort dessa så småningom. Kommuner och landsting höjer bara skatterna i samma läge!