I oktober 2012 grundades Nya Dagbladet med Markus Andersson i spetsen för projektet, helt utan externa investerare eller stöd från någon organisation. Ambitionen var långsiktig med siktet inställt på att bygga en verkligt oberoende dagstidning med potential att förändra medielandskapet i grunden.
En av dem som tidigt fick upp ögonen för projektet var ålänningen Isac Boman, som vid tillfället studerade nationalekonomi vid Åbo Akademi.
”Jag följde många olika mediekanaler men jag var alltid klart mest imponerad av Nya Dagbladet. Det fanns en uppriktighet och etisk grundtanke som jag tyckte stod ut i kombination med professionaliteten”, berättar han.
Vid tidpunkten befann han sig på vad han själv benämner som en ”intellektuell upptäcktsresa” där han kombinerade de akademiska studierna med egen utforskning, med speciellt fokus på bank- och penningsystemet. Upptäckterna han gjorde i samband med detta beskriver han som till lika delar ”fascinerande” och ”chockerande”.
”Henry Ford pratade inte i nattmössan när han menade att det skulle bli revolution imorgon om allmänheten insåg hur vårt bank- och penningsystem verkligen fungerar. Någon kanske kan tycka att det låter som en överdrift att prata om att vi är satta i skuldslaveri, men faktum är att det snarare är en rent teknisk observation. Det är exakt så det ligger till”, säger han.
Boman gjorde sin magisteravhandling under rubriken Penningmakten – ett medel för frihet eller slaveri, som visar på att det monetära systemet på sätt och vis är elegant i sin bedräglighet och därför svårt för många att se igenom. Med systemet som grund har den globala penningmakten genom att köpa upp massmedier tagit ett allt starkare grepp över samhällsutvecklingen.
”För att demokrati ska fungera i någon meningsfull bemärkelse är medborgarna beroende av att journalisterna gör sitt jobb. De gör de inte idag, helt enkelt eftersom storkapitalet har köpt dem”, sammanfattar han.
Efter att avhandlingen var klar tog han kontakt med Nya Dagbladet som nappade på att göra en artikel om saken och på den vägen kom Boman att bli allt mer involverad i projektet.
”Vi tar väldigt mycket stryk”
Insikten om det akuta behovet av verkligt oberoende media växte gradvis hos Isac Boman. Engagemanget för tidningen växte och efter att under en period ha verkat inom banksektorn och politiken på hemma-ön Åland, bestämde han sig för att lägga personliga karriärambitioner helt åt sidan till förmån för att satsa allt han hade på att hjälpa till att bygga upp Nya Dagbladet.
”Alla tänkande människor inser att vårt samhälle är på väg i fel riktning, för att uttrycka det diplomatiskt. Jag har funderat och funderat på hur jag bäst kan göra skillnad, men jag kan aldrig komma till någon annan slutsats än att utvecklingen av medielandskapet i allmänhet och Nya Dagbladet i synnerhet är den enskilt viktigaste pusselbiten för att en förändring verkligen ska bli möjlig.”
Få saker gör så stor skillnad i samhället som en donation till Nya Dagbladet. Vi behöver fler månadsgivare.
Att jobba med verkligt oberoende journalistik i dessa tider är långtifrån något glamoröst uppdrag, vilket Boman insåg redan på förhand och efterhand blivit än mer varse om.
”Den som ger sig in i leken får leken tåla, men George Orwell överdrev nog inte när han skrev att det är en revolutionär handling att förmedla sanningen i tider av utbredd förljugenhet. Man skaffar sig oundvikligen många fiender på vägen med det vi gör och vi får verkligen ta väldigt mycket stryk, säger nyhetschefen som konstaterar att förutsättningarna är tuffa för alla som involverat sig i projektet.”
”Många skulle nog dels skratta om de verkligen förstod vilka små medel vi rör oss med men antagligen också bli imponerade över utväxlingen vi får på våra resurser. Det är självklart svårt att få allt att gå runt och har krävt av alla som kämpat med Nya Dagbladet att leva på existensminimum under många års tid”, berättar Boman.
”Det behövs ett ökat stöd från läsarna”
Han konstaterar att stödet man fick i samband med övergreppet från Länsförsäkringar Bank räddade tidningen från ekonomisk undergång och möjliggjorde dessutom att göra ett rättsfall av saken. Han betonar samtidigt att man inte kan ta för givet att Nya Dagbladet kommer att bestå.
”Jag kan känna en frustration ibland när det känns som att vi tas lite för givna av många som uppskattar vårt arbete. Det som vi blev särskilt rörda av på redaktionen i samband med Länsförsäkringar-affären är att vi märkte att människor faktiskt inte tar oss för givna när det kommer till kritan. Vi höll ju verkligen på att gå under då och fick en ekonomisk hjälp som var helt avgörande. Sanningen är samtidigt att vi behöver stöd också när det inte är kris om verksamheten ska fungera.”
Boman betonar att det är läge nu att hjälpa för alla som kan avvara ett stöd och ber om läsarnas hjälp.
”Ett fotbollslag med stöd från sina supportrar kan vinna över svåra motståndare. Vi är beredda att offra allt, och vi som leder projektet gör verkligen det också, men om vi inte får ett större och mer regelbundet ekonomiskt stöd från läsarna än vi får i nuläget är det faktiskt lite oklart om vi kommer att klara oss så länge till”, säger Boman.
”Vi har knappt börjat”
Målet, tillägger han allvarsamt, är dock inte inställt på att bara överleva. Han betonar de enorma möjligheter som finns bakom hörnet.
”Vi vet att Nya Dagbladet följs av våra folkvalda i riksdag, regioner och kommuner, höga företrädare inom myndigheter, näringslivsprofiler och att vår närvaro blivit allt mer påtaglig. Samtidigt har vi inte i närheten fått visa vår fulla potential.”
Trots att tidningen nu går in på sitt tolfte verksamhetsår säger nyhetschefen att det ”känns som man knappt börjat”.
”Under elva års tid har vi snarare noggrant lagt alla grundstenar som behövs och laget vi byggt har alla möjligheter att kunna förändra medielandskapet i grunden. Det låter som stora ord, och det är det ju också, men jag är helt övertygad om det är så det är. Det ligger i läsarnas händer om man vill se vad vi kan uträtta framöver”, avslutar Isac Boman.
Så stödjer du Nya Dagbladet – olika alternativa stödmöjligheter