”Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut. Samtidigt har Sveriges civila försvar monterats ner under de senaste decennierna”, skriver ministrarna Carl-Oskar Bohlin (38) och Acko Ankarberg Johansson (59) i en debattartikel på Regeringens hemsida. NewsVoice återpublicerar.
Regeringen rustar nu Sverige för tidigare otänkbara scenarier som höjd beredskap och ytterst krig. Vi stärker beredskapen på flera områden. Som ett led i detta ger regeringen nu Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en försörjningsanalys avseende behov av och tillgång till sjukvårdsprodukter som behövs för att en god vård ska kunna ges.
Händelser i vår omvärld visar hur viktigt det är att ha en robust beredskap inom hälso- och sjukvården. Rysslands upprepade och riktade attacker på sjukvårdsinrättningar i Ukraina, helt i strid mot krigets lagar, åskådliggör att sjukvården inte förskonas från attacker, snarare tvärtom.
Under pandemin tydliggjordes även vikten av försörjningsberedskap under fredstida kriser. När Sveriges förmåga i det civila försvaret nu stärks ska vi således ta lärdom från såväl pandemin som Rysslands oprovocerade anfallskrig mot Ukraina.
Försörjningsberedskap innebär förmågan att både upprätthålla samhällsviktiga funktioner och att förse befolkningen med de varor och tjänster som krävs för att upprätthålla liv och hälsa. I betänkandet ”En modell för svensk försörjningsberedskap” konstateras att det saknas tillräcklig kunskap om Sveriges försörjningsförmåga.
Det är därför viktigt att identifiera vilka varor och tjänster som är nödvändiga i olika situationer, samt identifiera tillgången till dessa. Betänkandet har nyligen varit på remiss och nu vidtar analys av remissvaren inom Regeringskansliet.
Utifrån det rådande omvärldsläget med krig i Europa är det samtidigt angeläget att hitta snabbspår som säkerställer ett högt tempo parallellt med den långsiktiga uppbyggnaden av försörjningsberedskapen.
MSB och Socialstyrelsen ska därför genomföra en försörjningsanalys om behov av och tillgång till sjukvårdsprodukter som behövs för att en god vård ska kunna ges. Myndigheterna ska tillsammans även ta fram ett förslag på en modell för försörjningsanalys som ska kunna utgöra underlag för motsvarande arbete inom andra beredskapssektorer för att därigenom ge en samlad kunskap om Sveriges försörjningsförmåga.
Snabbspåret ska redovisas senast 12 december 2024.
Regeringen har även sedan tidigare gett Socialstyrelsen i uppdrag att köpa in och lagra sjukvårdsprodukter som behövs för traumavård. Inte minst coronapandemin visade på vikten av lagerhållning av sjukvårdsprodukter när vi inte längre kunde lita på de globala leveranskedjorna.
Regeringen har också gett ett utökat samhällsuppdrag till det statligt ägda bolaget Apotek Produktion & Laboratorier för att säkerställa tillverkning och lager vid fredstida kris och höjd beredskap.
Det finns sedan tidigare även beslut om att ta fram prioriteringsprinciper för sjukvården vid kris och krig samt ett statsbidrag till regioner för att höja driftsäkerheten på hälso- och sjukvårdens fastigheter.
I rapporten ”Kraftsamling – Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret”, som kom i december 2023 konstaterar Försvarsberedningen att det är tid för handling.
Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut. Samtidigt har Sveriges civila försvar monterats ner under de senaste decennierna.
Långsiktig planering måste nu säkerställas, parallellt med prioriteringar för att snabbt bygga förmåga och stärka samhällets motståndskraft. Regeringen arbetar skyndsamt för att stärka det civila försvaret och inte minst sjukvården som kommer vara en avgörande del i Sveriges motståndskraft.
Signerat: ministrarna Carl-Oskar Bohlin (M) och Acko Ankarberg Johansson (Kd)
