Åke Thunström som är ordförande i föreningen Medborgarperspektiv skriver att Sverige blivit ett extremt land. Det har gått för långt med allt möjligt. Friheten att diskutera och tänka klart för att kunna ta bättre beslut måste gynnas. Ett första steg är att inrätta ett Konsekvensråd.
Föreningen Medborgarperspektiv anser att debattklimatet i Sverige inte är öppet för alla konstruktiva åsikter som behöver tillåtas för att ett meningsfullt och åtgärdsorienterat utbyte av argument och fakta ska komma fram. Därför har vi väljare inte fått ta del av värdefulla fakta och argument.
Det är media och politikerna som ska ta på sig den rollen, men de har misslyckats med detta. Trots att mätningar visar att upp till 70% av våra medborgare inte är nöjda med deras prestationer så sker inga tydliga framsteg hos de kritiserade.
Föreningen har därför gjort en sammanfattning av extremer som belyser varför vi väljare har tappat förtroendet eftersom både politiker och media har drivit fram extrema positioner inom ett stort antal områden. Vid jämförelse med andra närliggande länder och tom hela EU har vi nu Europas sämsta tillväxt. Inga bra ursäkter finns. Det är självförvållade problem.
Ett land behöver våga erkänna vad som är rätt och fel. Vårt debattklimat har inte tillåtit det.
Sverige är extremt inom många områden, som tex inom invandringspolitiken (högst invandring per capita), kriminalpolitiken (flest skjutningar och dyraste fängelseplatser), skolan (stora ordningsproblem), sjukvården (långa vårdköer), ekonomi (sämst BNP-utveckling).
Se den exceptionella extremlistan i medborgarpolitik.nu.
Sverige bör inrätta ett Konsekvensråd
Att vara extrem behöver inte nödvändigtvis vara fel, men det måste mana till försiktighet. I debatten framhålls ofta avsaknaden av konsekvensanalyser vid statliga beslut. Ett exempel på detta var när förre generaldirektören för Migrationsverket Anders Danielsson 2015 stolt förklarade:
”När jag träffar utländska kolleger säger de att Sverige är ett udda land i asylfrågor. Nej, säger jag då, det är ni som är udda. Ni alla.”
Detta uttalande borde ha fått alla varningsklockor att ringa. Var och en kunde se redan då att integrationen av det stora antalet invandrare inte fungerade. Likväl som vi har ett Lagråd och en Riksrevision så bör Sverige ha ett Konsekvensråd.
Som en reaktion på de många extremerna växte Sverigedemokraterna. Det blev då viktigare för regeringen och de andra partierna att vara tvärtemot SD, vilket ledde till än fler extremer. Av taktiska skäl beslöt man alltså att exkludera SD så mycket som möjligt. Det bör aldrig få upprepas.
Vi har Joakim Lamottes ord som fd SVT-journalist att SVT kunde motivera nyhetsurval med att det inte fick gynna SD. Ett mörker!
Politisk korrekthet om mångkultur
En annan sak som lett oss in i återvändsgränder är den politiska korrektheten där journalister, kulturpersonligheter och inte minst politiker har gått i takt, massivt fördömande eller exploaterande någon företeelse såsom mångkulturen.
Vi ifrågasätter starkt mångkulturen som en framgångsfaktor, i alla fall när den som i Sverige består av väsensskilda kulturer (läs Islam). USA brukar framföras som mångkulturellt framgångsland. Det rimmar illa med 40 miljoner verkligt fattiga, mestadels färgade och latinamerikaner.
Vi i föreningen anser därför att riksdagsbeslutet från 1975 om stöd till mångkultur måste upphävas. Vi har anledning att återkomma om detta.
Public service måste reformeras
Medierna måste också bli bättre på att granska. Locktonerna kring massinvandringens nödvändighet för ekonomisk tillväxt och för att rädda pensionerna var två amsagor som fick härska i decennier. Inte minst public service ställde upp på det.
De som hade avvikande åsikter fick nedsättande epitet där public service, skyldiga att vara sakliga och opartiska, konsekvent talade om för tittarna och lyssnarna vad de skulle tycka och tänka. Olika människor och organisationer benämndes som populistiska, kontroversiella, extrema, främlingsfientliga, fascistiska.
Det kanske enskilt viktigaste faktorn för svenskarnas politiska ställningstaganden är vad public service väljer att föra fram. Borgerliga personer har år efter år visats ha lägre förtroende för public service än de som röstar rött. Det är inte acceptabelt. Public service måste därför reformeras. En rejäl minskning i anslag skulle då ge utrymme för andra röster att höras i andra kanaler.
Public services plikt, skyldighet och ansvar är att vara rättvis mot sanningen.
Humanitär stormakt?
Sveriges hybris att vara föregångsland har lett till tokiga beslut. Vi har blivit ett avskräckande exempel.
Vi har alltså flera orsaker till vår extrema utveckling: avsaknad av konsekvensanalyser, flockmentalitet, politisk korrekthet, rädsla att gynna SD och ett partiskt progressivt public service.
Vi i föreningen Medborgarperspektiv.se arbetar för ett öppnare debattklimat och större ansvarstagande när saker går fel. Så ser vårt medborgarperspektiv ut.
Text: Åke Thunström, ordförande i föreningen Medborgarperspektiv.se
Det bästa vore att använda en amerikansk modell som betyder att flera TV operatörer är med, även SVT. Den här modellen fungerar mycket bra i andra länder.
Det finns väl knappast någon ute i stugorna som säger nej till det.
Kanske hade det varit ännu ett steg framåt att förbjuda alla partibildningar och enbart rösta in folk med ansvar.
Instämmer till fullo Det är håg tid att återinföra ett publik service som gör det de är till för. Nämligen att granska politiker , ock även EU. Alla kan inte hinna med att kontrollera allting. Vi behöver hjälp med det. Som det är ni så är det ju åsikter utanför den politiskt korrekta sfären som granskas. Vad hände med yttrandefriheten? I en demokrati, vi har väl det fortfarande politikerna hävdar det, får man tycka, säga, skriva vad man vill. Att ha en diskussion. Det måste ställas till rätta innan det är för sent.