NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Den ryska försvarsindustrin är redo att börja producera medel- och kortdistansmissiler som tidigare var förbjudna enligt ett nu upphävt avtal med USA, meddelade president Vladimir Putin på torsdagen.
Kalla krigets INF-avtal (Intermediate-Range Nuclear Forces Treaty) hade förbjudit dessa system, men USA drog sig ur avtalet 2019. Moskva valde att upprätthålla förbudet så länge Washington också följde det.
”Som jag har sagt, i samband med USA:s tillbakadragande från detta avtal och deras tillkännagivande att de börjar produktionen, anser vi oss också ha rätt att påbörja forskning, utveckling och i framtiden produktion”, sa Putin på torsdagen vid en presskonferens efter Shanghaigruppens toppmöte i Astana, Kazakstan.
”Vi bedriver denna forskning och utveckling, och vi är redo att starta produktionen. Vi har redan i princip gett relevanta instruktioner till vår industri”, tillade han.
Putin nämnde under ett möte i Moskva förra veckan med nationella säkerhetsrådet möjligheten att Ryssland kunde återuppta produktionen av tidigare förbjudna missilsystem, med hänvisning till USA:s ”fientliga handlingar” tex hot om att använda långdistansvapen från Ukraina djupt in i Ryssland.
”Vi vet nu att USA inte bara producerar dessa missilsystem, utan också har fört dem till Europa, Danmark, för att använda i övningar”, förklarade Putin.
Washingtons åtgärder lämnade Moskva utan annat val än att återuppta sina medel- och kortdistansprogram, menar Putin.
1987 års INF-avtal hade förbjudit både USA och Sovjetunionen från att producera och placera ut markbaserade ballistiska och kryssningsmissiler – samt deras respektive avfyrningsramper – med räckvidder på 500 till 5500 km. Avtalet påverkade inte luft- eller sjöbaserade system med samma räckvidd. Detta hjälpte till att minska spänningarna över utplaceringen av kärnvapen i Europa.
Ryssland som efterträdare till Sovjetunionen fortsatte att följa avtalet, samtidigt som de uttryckte oro över att amerikanska installationer i Östeuropa – till synes utformade som missilförsvar – bröt mot avtalet eftersom deras avfyrningsramper kunde användas för att avfyra markattacker.
2019 drog sig Washington ur avtalet och anklagade Moskva för att ha brutit mot det utan att erbjuda bevis för dessa påståenden.