Kort efter presidentvalet på Taiwan 2024, förklarade öns militär att det avser att börja använda tempel och andra religiösa byggnader för att lagra ammunition vid ett krig mot fastlandskina. Förslaget har väckt starka reaktioner — även hos medlemmar i landets nyvalde president Lai Ching-tes eget parti.
Planen anses utgöra en ”flagrant skymf mot våra gudar” och är ”absolut omoralisk och besudlar taiwanesers gudstro”.
Det här är frågan som ställs bland de över 80% av öns befolkning som är troende buddister och taoister:
”Vem är det som vill att våra medborgare och barn dödas under gudstjänster?”
Julian Kao, tidigare parlamentsledamot och som kommer från samma parti som den separatistiska presidenten Lai Ching-te:
”Militären behöver klargöra om det försöker härma Hamas vid en konflikt över sundet”.
Den amerikanska närvaron
I kölvattnet på den taiwanesiska militärens beslut att, vid ett krig med fastlandskina, förvandla tempel och religiösa byggnader till ett nytt Gaza, annonserade nyligen USAs försvarsminister Lloyd Austin genomförandet av den största uppgradering av USAs stridsledningskapacitet i Japan sedan andra världskrigets slut:
”USA kommer att uppgradera de amerikanska styrkorna i Japan och upprätta ett gemensamt högkvarter med utökat uppdrag och operationellt ansvar
Det här kommer att bli den största förändringen av de amerikanska styrkorna i Japan sedan det skapades — ett av de mest betydelsefulla förbättringarna i våra militära relationer med Japan på 70 år”.
Hotet USA ser från Kina är inte militärt, utan handlar om landets industriella produktionskapacitet. Det enda Washington behöver göra för att ”vinna” i ett krig ”mot Kina” är därför att på båda sidor av Taiwansundet slå sönder de civila samhällena och ödelägga deras industriella produktionskapacitet.
Det ständiga konfliktsökeriet
När den nybakade TV-serien Zero Day snart har premiär på Taiwan kommer den krigshetsande hjärntvätten av allmänheten på ön att trappas upp ytterligare.
Seriens anmärkningsvärt långa trailer (17 minuter) erinrar mer ett memento, en profetisk kortdokumentär, om vad kineser på Taiwan snart kan förvänta sig, snarare än underhållning.
Trailern kan ses nedan:
Den politiska estraden
Den politiska scenen på Taiwan domineras av tre partier: det sedan januari 2024 regeringbildande separatistiska Democratic Progressive Party (DPP); Kuomintang (KMT), öns äldsta politiska parti; och Taiwan People’s Party (TPP), vars ledare vill att Taiwan utvecklas till en brygga mellan öst och väst — och inte förvandlas till ett bondeoffer i någon stormakts imperialistiska äventyr.
Både Beijing och KMT synes ha samma agenda: ett gradvis organiskt närmande mellan Taiwan och fastlandet som, någon gång i framtiden, kan resultera i en politisk återförening.
Att DPP gick segrande ur valet 2024 beror inte på att kineser på Taiwan blivit mer separatistiska, utan på valmatematik.
Det separatistka DPP (ljusgrön färg i diagrammet nedan) kollapsade i valet från närmare 60% väljarstöd till 40%. Skälet till att DPP ändå bildar regering beror på tillfälligt samarbete med TPP, valets stora vinnare i antal nya röster.
I parlamentet dominerar KMT (blå) med 52 säten, att jämföras med DPPs 51.
Det historiska perspektivet
Motsättningen mellan Taiwan och fastlandskina har inget med etnicitet eller historisk frihetskamp att göra.
Taiwan och fastlandskina har sedan 1600-talet samma befolkning, Han-kineser, och har hela tiden varit ett land. Det längsta undantaget var Japans 50 år långa ockupation av Taiwan från 1895 till 1945, då USA, i slutet på andra världskriget, atombombade Japan till underkastelse.
Det här är förklaringen till att allmänhet och politiker på båda sidor av Taiwansundet betraktar Kina som ett land i vilket Taiwan är en del i likhet med Hainanön längre söderut.
Stöttestenen är snarare vem som skall vara herre på täppan: Taipei eller Beijing?
Skall Taiwan införlivas med fastlandskina, eller skall Taiwan ta över fastlandskina?
Mellan 1949 och 1988 drev Taiwan faktiskt agendan, därtill uppbackad av USA, att ta över fastlandskina.
Taipeis beslut att lägga ned ambitionen kom nio år efter att den amerikanska presidenten Richard Nixon, 1979, övergav projektet och i stället sökte samarbete med det kommunistiska fastlandskina.
När NewsVoice frågar Kinas ambassad i Stockholm om Beijings syn på den förmenta konflikten lyfter denna fram Kairodeklaration från 1943, där USA, Storbritannien och Kina, i ett internationellt traktat faktiskt bekräftar att Taiwan och fastlandskina är ett och samma land.
Referenser och relaterat
- South China Morning Post: Taiwanese military bid to store ammunition on temple grounds during wartime sparks outcry
- The State Council Information Office the People’s Republic of China: Full text: The Taiwan Question and China’s Reunification in the New Era
- Wikipedia: Taiwan
- Wikipedia: Cairo Declaration
- Japan Times: In historic move, U.S. to upgrade military command structure in Japan
- CSIS: Taiwan’s 2024 Elections: Results and Implications
