NewsVoice fick möjlighet att återpublicera denna artikel tidigare publicerad på den Kungliga Krigsvetenskapsakademiens hemsida. Kommentarsfältet är inte öppet, men läsare kan inkomma med debattartiklar för att diskutera ämnet otillbörlig informationspåverkan.
Informationspåverkan
Informationspåverkan från främmande makt eller dess ombud är ett allvarligt hot mot svensk säkerhet. Dessa aktörer använder desinformation, vilseledning och propaganda för att påverka den nationella säkerheten och destabilisera vårt demokratiska system.
Deras mål kan vara att försvaga vår försvarsvilja, påverka politiska beslut eller skapa splittring i samhället. Denna text syftar till att öka förståelsen för de tekniker som kan användas för att påverka samhället i allmänhet och svensk militär i synnerhet.
Informationsmiljön kan liknas vid en spelplan utan tydliga linjer, domare, regler eller moral[1]. Denna miljö blir dessutom alltmer komplex och svårnavigerad i takt med att ny teknik introduceras.
I detta landskap förekommer både tillbörlig och otillbörlig informationspåverkan, där den senare ofta är opportunistisk. Detta innebär att illasinnade påverkansaktörer är snabba att utnyttja uppkomna tillfällen, oavsett om det varit planerat eller inte.
Otillbörlig informationspåverkan ger också stor möjlighet till förnekbarhet, vilket gör att det kan vara svårt att identifiera de verkliga avsändarna bakom budskapen[2].
Målgruppsanpassning är en central del av informationspåverkan, där budskap skräddarsys för att effektivt nå olika grupper, såsom delar av en befolkning, beslutsfattare eller militär personal. Vidare används påverkanstekniker, vilka kan delas in i sex huvudkategorier:
- teknisk manipulation,
- social och kognitiv hackning,
- desinformation,
- illasinnad retorik,
- symbolhandlingar och
- vilseledande identiteter[3].
Dessa tekniker kan sedan kombineras för att skapa samordnade kampanjer med stor effekt. Låt oss nu titta på några militära exempel där dessa tekniker använts.
Teknisk manipulation uppdagades våren 2021 när Försvarsmakten noterade att falska AIS-spår, som utgav sig för att representera deras fartyg, spreds på civila sjötrafiktjänster. Militära fartyg framställdes som om de befann sig på platser där de inte var.
Till exempel visades en korvett vara till sjöss trots att den låg i hamn, och en annan verkade befinna sig nära Kaliningrad, vilket inte stämde[4]. Detta skapade förvirring och kunde ha lett till allvarliga konsekvenser, såsom felaktiga beslut baserade på missvisande information och undergrävd förmåga att agera effektivt i ett skarpt läge.
Social och kognitiv hackning testades i en studie av NATO StratCom COE. Forskarna samlade in data från allierade soldaters sociala medier och andra öppna källor. De använde sedan denna information för att utforma budskap med mål om att påverka soldaterna att lämna sina positioner eller inte fullfölja sina uppgifter.
Experimentet var ”framgångsrikt” i flera fall och blottlade sårbarheter[5]. Effekten av sådan manipulation kan påverka stridsmoral och disciplin, vilket i sin tur kan äventyra militära operationers genomförande.
Desinformation för att etablera eller förstärka narrativ förekommer regelbundet. År 2015 felciterades svenska politiker i ryska medier, vilket skapade en falsk bild av Gotland som en bas för attacker mot Ryssland[6].
Året därpå sände rysk statlig media en klippt intervju med en tjänsteman från Länsstyrelsen Gotland för att antyda att Sverige förberedde sig för krig[7] och ungefär samtidigt spreds uppgifter om ett förfalskat brev med den svenska försvarsministerns påstådda underskrift[8].
Häromåret förekom vidare falska anklagelser om att Sverige var nazistiskt, liknande de som Ryssland använt för att rättfärdiga sin invasion av Ukraina[9]. Och helt nyligen spred ryska kanaler falska rykten om att svenskar dödats i en attack mot Poltava[10].
Risken med felaktiga och förvanskade budskap är att vår tilltro till nyhetsförmedling minskar[11], samtidigt som det kan bidra till en upplevelse av att ”ingenting är sant, men allt är möjligt”[12].
Illasinnad retorik har varit återkommande i såväl offentliga uttalanden som i kommentarsfält. I februari 2024 hotade det ryska utrikesdepartementet med ”militärtekniska och andra vedergällningsåtgärder” som svar på Sveriges Nato-inträde[13].
En talesperson för det ryska utrikesdepartementet sa att Ryssland kommer övervaka Sveriges aktiviteter inom det ”aggressiva militärblocket”[14]. Den ryska ambassaden varnade också för att medlemskapet skulle få negativa konsekvenser för svensk säkerhet och att landet nu var en legitim måltavla[15].
Illasinnad retorik kan äga rum på alltifrån sociala plattformar till i talarstolar, och ha som mål att tysta eller skrämma.
Symbolhandlingar spelade en central roll under Sveriges Nato-anslutningsprocess. En särskilt uppmärksammad händelse inträffade när en docka föreställande Turkiets president hängdes upp och ner utanför Stockholms stadshus, vilket Ankara menade var starkt provocerande[16].
Samtidigt ledde flera koranbränningar i Sverige till kraftiga reaktioner från både Turkiet och den muslimska världen[17]. Ryssland passade på att kalla Sverige muslimfientligt[18], vilket spädde på spänningarna och kan ha gynnat dem som velat se ett fördröjt eller förhindrat svenskt Nato-medlemskap.
Symbolhandlingar av detta slag kan utgå från något som faktiskt inträffat, och sedan vinklas eller förstärkas så att det passar in på ett visst narrativ.
Vilseledande identiteter användes i mars 2014 när fredsaktivister genomförde en aktion mot den svenska vapenexportsmyndigheten ISP. Med en fejkad webbplats och ett falskt pressmeddelande som såg ut att komma från myndigheten lurade de flera medier att rapportera om en påhittad händelse.
Aktivisterna blockerade myndighetens telefoni med fejkade Blocket-annonser, och genom ett falskt telefonnummer i pressmeddelandet styrdes samtal till en ”generaldirektör” som egentligen var en fredsaktivist. Det falska narrativet nådde etablerade nyhetskällor och utnyttjade sårbarheter i det svenska mediesystemet[19].
Att luras på detta sätt kan vara effektivt, åtminstone för en stund, eftersom tekniken nyttjar den legitimitet som en person eller organisation kan besitta.
Klart är att informationspåverkan är ett kraftfullt verktyg som kan användas för att påverka säkerhetspolitik och militära operationer. Effekten av sådan påverkan blir särskilt allvarlig när den riktar in sig på laddade frågor som i inrikespolitiska fall kan handla om barn (LVU)[20], religion[21] segregation[22] miljö[23], pandemirestriktioner[24] eller migration[25].
Vidare kan kulturell mångfald, med många diasporor, innebära en risk för sociala spänningar som kan utnyttjas av antagonister genom informationspåverkan.
Sammanfattningsvis utgör informationspåverkan ett hot mot svensk säkerhet och stabilitet. Genom att utnyttja kognitiva sårbarheter och sprida falska narrativ kan främmande makt påverka politiska beslut, skapa splittring i befolkningen och underminera förtroendet för våra demokratiska institutioner.
För att möta dessa hot krävs inte bara vaksamhet och motståndskraft, utan också konkreta åtgärder för att stärka vårt samhälles psykologiska försvar.
I detta sammanhang är det viktigt att såväl myndigheter som medborgare blir medvetna om dessa hot och arbetar tillsammans för att utveckla strategier som kan skydda oss. Detta inkluderar att förbättra vår förmåga att identifiera och möta otillbörlig informationspåverkan, stärka vårt kritiska tänkande och öka vår beredskap för att hantera påverkan i både freds- och krigstid.
Genom att göra det kan vi bättre försvara Sveriges suveränitet och upprätthålla våra demokratiska värderingar. Kommande artikel behandlar skydd mot informationspåverkan.
Författaren är polis, reservofficer och författare som skriver för Kungliga Krigsvetenskapsakademien
Källor
[1] Pomerantsev, P. (2014). Nothing Is True and Everything Is Possible.
[2] Nilsson, P-E. Olsson, S. och Ekman, I. (2022). Den nya informationsmiljöns topografi – Teknik, människa och strategi i osäkerhetens tidevarv. FOI-R–5342–SE.
[3] Myndigheten för psykologiskt försvar (2022). Att möta informationspåverkan – Handbok för journalister.
[4] Holmström, M. (2021). Falska svenska marina fartyg på nätet – pekas ut på positioner nära Ryssland. Dagens Nyheter.
[5] Twetman, H. Bay, S. och Batrla, M. (2020). Camouflage for the Digital Domain. Nato Strategic Communications Centre of Excellence.
[6] Pamment, J. et al. (2019). Hybrid Threats: Disinformation in Sweden. Nato Strategic Communications Centre of Excellence.
[7] Oksanen, P. (2016). Naturreservaten blev krigiska när den Gazpromägda ryska TV-kanalen rapporterade om Gotland. Hela Hälsingland.
[8] Knutson, M. (2016). Ministern: Förfalskat brev spreds av främmande makt. SVT.
[9] SVT (2023). Stupade svenskar hängs ut på öppen gata i Moskva. SVT.
[10] Krona, S. Lapenkova, M. och Bengtsson, O. (2024). Video påstås visa svenskar vid ryska attacken mot Poltava. SVT.
[11] Säkerhetspolisen (2016). Årsberättelse 2015. s. 63.
[12] Pomerantsev, P. (2015). Nothing Is True and Everything Is Possible: The Surreal Heart of the New Russia.
[13] Sandén, K. (2024). Ryssland upprepar hot mot Sverige efter Natointräde. Omni.
[14] SR Ekot. (2024). Ryska UD: Kommer följa vad Sverige gör i ”aggressiva militärblocket”.
[15] Ryska ambassaden i Stockholm. (2024). Kommentar av Ryska Ambassaden i Sverige i samband med landets stundande inträde i Nato.
[16] Alström, V och Jönsson, N. (2023). Turkiet i möte med Sveriges ambassadör – efter protest med Erdogan-docka. TT Nyhetsbyrån.
[17] Svenska institutet. (2023). Omvärldens reaktioner på koranbränningar i Sverige sommaren 2023.
[18] Lindström, A. (2023). Ryssland rider på desinformationsvåg. TT Nyhetsbyrån.
[19] Thunholm, P. (2020). Fejkad nyhet! ”Hur du äger en myndighet, lurar hela pressen och vinner över alla i ett par enkla steg” FOI-R–4839–SE.
[20] Ranstorp, M. och Alerup, L. (2023). LVU-kampanjen: Desinformation, konspirationsteorier och kopplingarna mellan det inhemska och det internationella i relation till informationspåverkan från icke-statliga aktörer. Försvarshögskolan.
[21] Ranstorp, M. och Alerup, L. (2022). Salafism och salafistisk jihadism 2.0 Påverkan mot och utmaningar för det svenska demokratiska samhället. Försvarshögskolan.
[22] Olausson, J. (2017). Uppgifter: Unga erbjöds pengar av ryskt tv-team. Göteborgsposten.
[23] Pollack Sarnecki, H. (2021). Fascismens gröna rötter: konspirationsteorier, kris och kollaps. FOI-R–5161–SE.
[24] Svenonius, O. (2021). Russinmask eller panik? Hanteringsstrategier i covid-19:s desinformationslandskap. FOI-R–5186–SE.
[25] Neidhardt, A-H. och Butcher, P. (2020). Fear and lying in the EU: Fighting disinformation on migration with alternative narratives. European politics and institutions programme.