NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
I ett drag som har ökat de globala spänningarna har president Joe Biden gett Ukraina tillstånd att använda långdistansrobotar från USA för att slå till mot mål i Ryssland.
Enligt Martin Armstrongs senaste analys kan Biden-administrationens beslut tolkas som ett försök att starta en bredare konflikt innan den tillträdande presidenten Donald Trump tar över makten.
Armstrong menar att de neokonservativa har ett betydande inflytande över USA:s utrikespolitik och att de driver på åtgärder för att försvaga Ryssland och potentiellt NATO:s motståndare innan Trump, som har uttryckt avsikter att trappa ned internationella konflikter, tillträder.
Tillståndet ger Ukraina möjlighet att placera ut missiler med en räckvidd på upp till 300 kilometer, vilket gör det möjligt för dem att nå djupt in på ryskt territorium, långt bortom Ukrainas taktiska försvarsbehov.
Provokation av Artikel V för att reta Ryssland och starta tredje världskriget
Kritiker av åtgärden befarar att den kan framkalla ett kraftigt ryskt svar, vilket kan leda till katastrofala följder, inklusive att andra NATO-länder involveras i enlighet med artikel V, som föreskriver ett så kallat kollektivt försvar. Artikel V innebär att om ett NATO-land attackeras måste de andra NATO-länderna gå in i kriget mot den yttre angriparen (red anm).
Armstrongs kritik pekar på att denna eskalering tjänar intressena hos vad han kallar ”neokonservativ propaganda”, och menar att narrativet kring dessa åtgärder framställer dessa som om de vore defensiva åtgärder från Ukrainas sida. I själva verket kan de ses som offensiva operationer för att provocera Ryssland.
Enligt hans analys kan detta vara en kalkylerad risk för att tvinga in Putin i ett hörn där eventuella motåtgärder kan användas för att motivera ett bredare engagemang från NATO:s sida och därmed utlösa tredje världskriget.
USA:s mål är sedan att knäcka Ryssland med hjälp av Europa, såsom slagfält (red anm).
Det internationella samfundet har reagerat med varierande svar. Vissa västerländska ledare har stöttat beslutet och hävdat att det är ett nödvändigt steg för att Ukraina ska kunna försvara sig självt, men den det finns också en betydande oro över risken för eskalering.
Det ryska utrikesministeriet har varnat för att sådana åtgärder gör västvärlden till ”parter i konflikten”, vilket antyder möjliga vedergällningsåtgärder.
Armstrong varnar också för att detta scenario kan få allvarliga konsekvenser för den globala stabiliteten och menar att en förändring i USA:s ledarskap kanske inte kommer tillräckligt snart för att förhindra en utveckling mot en större konflikt.
Han nämner att Trumps administration har varit tydlig med att förkasta neokonservativt inflytande, vilket kan ha lett till att de nuvarande beslutsfattarna i sista minuten har lagt grunden för framtida konflikter.
Samtidigt som omvärlden följer utvecklingen är diskussionen på sociala medier och bland politiska analytiker splittrad. I vissa inlägg på X.com uttrycks djup oro över risken för en nukleär eskalering.
Armstrongs analys ger en skarp varning om potentialen för oavsiktliga konsekvenser som kan omforma internationella allianser och konflikter under många år framöver.
Relaterat
