Den tillträdande presidenten Donald Trump har valt Tulsi Gabbard, en tidigare demokratisk kongressledamot från Hawaii, till chef för USA:s nationella underrättelsetjänst (DNI), vilket har väckt stor diskussion i politiska kretsar.
Tillkännagivandet gjordes den 13 november 2024 och signalerar Trumps avsikt att omforma den amerikanska underrättelsetjänsten med en person som har en unik bakgrund som går över partigränserna.
Tulsi Gabbard, som lämnade det demokratiska partiet 2022 för att bli oberoende innan hon anslöt sig till det republikanska partiet tidigare i år, har en kontroversiell men spännande profil.
Gabbard är känd för sin militärtjänstgöring och tjänstgjorde i över två decennier i Army National Guard, inklusive en utplacering i Irak där hon fick en Combat Medical Badge för sin tjänstgöring i stridsoperationer.
Trumps beslut att utse Gabbard återspeglar hans tendens att välja tjänstemän som har visat lojalitet mot honom, ofta utanför de traditionella karriärvägarna inom Washingtons underrättelseapparat. I sitt uttalande lovordade Trump Gabbard för hennes ”orädda anda” och engagemang för att ”försvara våra konstitutionella rättigheter och säkra fred genom styrka”.
Gabbards övergång från en demokratisk presidentkandidat 2020, där hon uppmärksammades för sin anti-interventionistiska hållning, till en Trump-anhängare har präglats av hennes kritik av USA:s utrikespolitik, särskilt när det gäller interventionerna i Syrien och stödet till Ukraina mot rysk aggression.
Hon har anklagat Biden-administrationen för att inte erkänna ”Rysslands legitima säkerhetspolitiska oro över att Ukraina ska bli medlem i NATO”, en åsikt som ligger i linje med några av Trumps tidigare uttalanden.
Valet av henne har inte varit okontroversiellt. Kritiker, inklusive vissa inom hennes tidigare parti, har pekat på hennes möten med Syriens president Bashar al-Assad och hennes kommentarer om utrikespolitik som potentiellt sympatiskt inställda till Moskva.
Dessutom tyder hennes stöd för Trump och hennes roll i hans övergångsteam tillsammans med Robert F. Kennedy Jr, en annan person som gick från demokratiska kretsar till Trumps omloppsbana, på en betydande politisk omorientering.
DNI:s roll är central, eftersom han samordnar verksamheten vid de 18 underrättelsetjänsterna i USA, förser presidenten med dagliga underrättelse-briefingar och övervakar genomförandet av nationella underrättelseprioriteringar.
Gabbards brist på direkt erfarenhet av underrättelsearbete har lett till frågor om hennes lämplighet för denna position, men Trumps uttalande understryker att han tror på hennes kapacitet baserat på hennes bredare politiska och militära erfarenhet.
Utnämningen kommer sannolikt att granskas under bekräftelseprocessen i senaten, där Gabbards tidigare uttalanden och handlingar kan komma att granskas under mikroskop. Med en republikansk majoritet i senaten är det dock inte säkert att hennes utnämning kommer att möta några oöverstigliga hinder.
Utnämningen är en fortsättning på Trumps mönster att välja personer som har visat sig villiga att utmana status quo i amerikansk politik och utrikespolitik.
Gabbards roll skulle potentiellt kunna förändra dynamiken inom underrättelsetjänsten genom att tillföra ett perspektiv som både är kritiskt till USA:s tidigare militära engagemang och fokuserar på konstitutionella rättigheter, i enlighet med Trumps direktiv.
När USA ser detta nya kapitel utvecklas kommer Gabbards tid som DNI att följas noga för att se hur hennes unika bakgrund påverkar nationens underrättelseverksamhet och säkerhetsstrategi i en tid av komplexa globala utmaningar.