Christian Pavón (
Nyligen kom beskedet att Lagen om Informationsplikt inte blev av. Tekniskt sett så blev den av, lagen gick igenom men den blev så slaktad att den i praktiken inte ens är vatten värd.
För att förklara lite mer ingående för er som inte hört talas om denna lag så är Informationspliktslagen ett lagförslag som var konstruerat för att göra det till en laglig plikt för alla personer inom det offentliga att informera relevanta myndigheter, som till exempel Migrationsverket och Polisen, att en person uppehöll sig olagligt i landet.
Denna lag var egentligen inte så mycket till för att förhindra gängbrottslingar då dessa oftast har uppehållstillstånd. Nej, denna lag avsåg främst att förhindra terrorister och dylika farliga individer från att gömma sig i Sverige.
En av dem som uppehöll sig här illegalt och dödade fem personer och allvarligt skadade flera andra var en man vid namn Rakhmat Akilov, även känd som terroristen som körde ihjäl människor med en lastbil på Drottninggatan i Stockholm år 2017.
SÄPO nämnde i samma veva att vi hade flera tusen ”radikala islamister” i landet. Detta uttalande fälldes av SÄPO år 2017 efter terrordådet på Drottninggatan men det verkar inte ha blivit bättre.
I ett uttalande från år 2023 säger SÄPO följande:
”Sverige har hamnat i fokus för våldsbejakande islamistisk extremism på ett sätt som Säkerhetspolisen inte sett förut.”
En annan lag som blev behandlad på exakt samma sätt som lagen om informationsplikt var visitationzonslagen. I korthet gick den ut på att polisen fick större befogenheter att visitera människor i extra utsatta områden Sådana områden är till exempel Tensta, Rinkeby och Rosengård.
Den lagen blev också slaktad och gäller idag enbart i områden där det precis skett en våldsam händelse i väldigt nära anslutning och då för enbart 2 veckor och sedan måste polisen ansöka hos domstol för att förnya tillståndet för en fortsatt visitationszon.
Bägge dessa lagförslag var mycket vettiga och även direkt nödvändiga för Sveriges säkerhet! Men i bägge fallen så var det i huvudsak Lagrådet som bantade ned lagarna så till den milda grad att de knappt har någon verkan längre och lika gärna kunde ha slopats.
Lagrådet är för er som inte vet det en organisation som är ”informell” och med det menar jag att den inte har en formell makt. Lagrådet är förvisso statligt men saknar formell auktoritet och har i teorin enbart en rådgivande makt. Så lägger du ett lagförslag så kan Lagrådet redovisa sina synpunkter på det lagförslaget oavsett om det är en motion från Riksdagen eller en Proposition från Regeringen.
Detta till trots så lyder praktiskt taget alltid Regering och Riksdag Lagrådet när de lägger motioner och propositioner. Något jag alltid funnit mycket märkligt.
Givetvis kan man inte bara lasta Lagrådet för detta. Populistiska politiker som blir förskräckta över klagomål från diverse vänsterliberala aktivister inom allt ifrån Vård och Omsorg till polis var givetvis någonting som också hade effekt emot vår regering som har en gummiryggrad, men den största faktorn här är ändå Lagrådet och deras i högsta grad praktiska inflytande på svenska lagar.
När man talar om den djupa staten så råder det väldigt stor begreppsförvirring. Vissa tror att man talar om märkliga maskförklädda sällskap som Illuminati. Andra tror till och med man talar om sådana bisarra föreställningar som rymdödlor, men den djupa staten som term myntades faktiskt av president Erdogan i Turkiet.
Erdogan avsåg myndighetsförvaltning som inte är vald, inte lyder Regeringen utan helt och hållet agerar efter sin egen vilja. Erdogan avsåg inte att såga alla myndigheter men han menade att det finns aktivister i vissa myndigheter som styr emot regimens och folkets vilja.
Den djupa staten har blivit väldigt synlig i fallet med Informationsplikten!
Stora listor av allt ifrån socionomer, vård och sjukvårdspersonal till även poliser har cirkulerat på nätet, listor där personerna lovar sig vägra ställa upp på det de refererar till som ”Angiverilagen”.
Det är ett absurt namn på en lag som handlar om att folk med samhällsviktiga yrken ska tvingas rapportera individer som är här illegalt, inte ett tvång om att privatpersoner ska tvingas att ”ange någon” vilket var fallet i regimer man gör jämförelser med som i till exempel fallet med Nazityskland och Östtyskland under DDR-regimen.
Ska vi någonsin få ett hyfsat lugn och trygghet i vårt samhälle så måste alla sådana tjänstemän och offentligt anställda tvingas att lämna sina jobb. Inga tvingar en att arbeta inom offentligheten och ska man jobba inom det offentliga så ska man sträva efter att göra samhället tryggare och inte ännu mer otryggt än det är idag.
Så sparka dessa politiserande aktivister, förklädda som tjänstemän, återinför tjänste- och ämbetsmannaansvaret samt gör Informationsplikten till ett tvång inom all offentlig sektor, annars spelar det ingen roll vilken regering vi har. Då har vi inte politikerstyre utan tjänste- och ämbetsmannastyre.
Relaterat
- Sunt arbetsliv: Informationsplikt: därför omfattas inte vård, skola och omsorg
- SVT: Tusentals radikala islamister i Sverige
- Säkerhetspolisen: Ett högre och mer komplext terrorhot
