NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Murad Sagydzade, ordförande för Middle East Studies Center redogör för varför Syrien kollapsade så snabbt, vilket kulminerade i Damaskus fall. NewsVoice sammanfattar hans analys. Vi har även inkluderat andra källor.
Den snabba kollapsen kulminerade i Damaskus fall den 8 december 2024. Denna händelse var inte bara en följd av omedelbara militära åtgärder utan resultatet av en långvarig kombination av interna och externa påtryckningar.
Interna motsättningar och krigströtthet
- Ekonomisk ojämlikhet och tillbakagång: År av krigföring förvärrade de ekonomiska problemen, vilket ledde till ökad ojämlikhet, kompetensflykt och kollaps av den statliga infrastrukturen.
- Korruption och politisk fragmentering: Den politiska elitens korruption och fragmentering försvagade regimens styrning och kontroll.
- Missnöje i samhället: Ett samhälle som slitits ned av åratal av konflikt och brist på framtidsutsikter var djupt splittrat, vilket bidrog till regimens sårbarhet.
Yttre påtryckningar
- Geopolitisk rivalitet: Syrien blev ett slagfält för internationella och regionala makter, där olika nationer som USA och Israel och regionala aktörer som Turkiet och Saudiarabien stödde oppositionella krafter för att främja sina agendor.
- Stöd till oppositionen: Väst- och arabstater stödde oppositionen, medan terrorgrupper som HTS vann mark, vilket destabiliserade regionen ytterligare.
- Förlust av allierade: När Iran och Hizbollah, Assads viktigaste allierade, försvagades på grund av sina egna konflikter (framför allt med Israel) minskade regimens externa stöd. Rysslands upptagenhet med kriget i Ukraina innebar också ett minskat militärt stöd för Assad.
Militära och strategiska misslyckanden
- Förlust av militär kontroll: Den syriska armén, som var demoraliserad och hade för lite resurser, kunde inte effektivt motstå oppositionsstyrkornas snabba framryckning, särskilt inte i viktiga städer som Homs och Damaskus.
- Strategiska felsteg: Assads regim förlitade sig i hög grad på militära lösningar snarare än politisk dialog, vilket gjorde den isolerad och sårbar.
Ledarskap och personliga faktorer
- Assads omständigheter: Personliga tragedier och hälsoproblem inom Assads familj kan ha påverkat hans beslutsfattande, vilket ledde till en mer försonlig inställning till att avgå.
- Ledarstil: Assad, som ursprungligen inte var ämnad för politiskt ledarskap, kanske inte hade samma ideologiska drivkraft som vissa andra regionala ledare, vilket påverkade hans vilja att lämna ifrån sig makten.
Timing och momentum
- Den snabba upptrappningen i Idlib och den efterföljande framryckningen mot Damaskus utnyttjade ett tillfälle då Assads styrkor var kraftigt försvagade, vilket ledde till en snabb kollaps av kontrollen.
Förändring i den regionala dynamiken
- Större regional omvandling: Händelserna i Syrien är en del av en bredare plan för att omforma politiken i Mellanöstern, minska motståndsaxelns (Iran, Syrien, Hizbollah) inflytande och förändra maktbalansen till förmån för västliga och israeliska intressen.
Källor och relaterat
- Murad Sagydzade: Why did Syria fall so fast and what happens next? (RT)
- HSE University: Murad Sagydzade
- Saul Sadka: Commentary
- Foreignpolicy.com (Charles Lister): Why Assad’s Regime Is Collapsing So Quickly
- Al Jazeera (staff writers): What happened in Syria? How did al-Assad fall?
- Los Angeles Times (2016): In Syria, militias armed by the Pentagon fight those armed by the CIA
