NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Rätt pris, fel pristagare! Så kan man sammanfatta ekonomiprisets historia. Riksbanken saknar idag tydliga kriterier för att kunna dela ut ekonomipriset i äkta Nobelanda. Dessutom skapar dominansen av amerikanska forskare bland pristagare ett stort trovärdighetsproblem.
Analys: Hedi Bel Habib, Fristående debattör. Filosofie doktor, forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet
En breddad syn på ekonomisk forskning och en systemprestationsmodell för tilldelningskriterier av ekonomipriset skulle därför kunna öka prisets betydelse för mänskligheten, stärka dess legitimitet och Riksbankens trovärdighet.
1. Dominans av amerikanska pristagare skapar trovärdighetsproblem för Riksbanken
Kungliga Vetenskapsakademien utser ekonomipristagare enligt samma principer som gäller för Nobelpriset. Prissumman är densamma som för Nobelpriset, 11 miljoner svenska kronor, och betalas ut av Riksbanken. Om det är flera pristagare delas prissumman lika mellan dem. Priset har utdelats varje år från och med 1969.
Svenska Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne tilldelas ofta amerikanska ekonomer. Av hittills 96 pristagare kommer 72 från USA. Detta gör att Riksbanken har anklagats för att fungera som en lobbyorganisation för amerikansk liberalism. Priset anses ha tilldelats mer för att stödja den nyliberala politiska ideologin än på vetenskapliga grunder.
Prisets legitimitet är ifrågasatt av såväl naturvetare som samhällsvetare. Statsvetaren Bo Rothstein anser att ekonomipriset riskerar att bidra till ökad korruption i världen och står i strid med andan i Nobels testamente (DN Debatt 2015-10-11).
Fysikprofessor Olle Inganäs, som suttit i nobelkommittén för fysikpriset, hävdade 2017 i en artikel i Svenska Dagbladet att ekonomipriset – trots att det delats ut i över 50 år – ”inte lyckats höja den vetenskapliga statusen i ekonomisk teori . Riksbankens ekonomipris till minne av Alfred Nobel bör inte ingå i Nobelceremonin. Detta pris har inte höjt den vetenskapliga statusen i ekonomisk teori och har inte övertygat, skriver Olle Inganäs, avgående ordförande i Nobelkommittén för fysikpriset (SVD. 2017-01-08 ).
2. Snäv syn på ekonomisk teori gör att Riksbanken missar Nobelandan
När Alfred Nobel i sitt testamente instiftade Nobelpriset var mänsklighetens största nytta den övergripande intentionen.
”[…] åt dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta.”
Mellan 1969 och 2024 hade 56 priser i ekonomi delats ut till 96 personer. När vi granskar Riksbankens motivering kan vi konstatera att Riksbanken använder en snäv ekonomisk teori som reducerar ekonomisk forskning till marknadsprestation. Detta försvårar tilldelning av ekonomipriset i enlighet med Alfred Nobels testamente om ”mänsklighetens största nytta”.
Mellan 1969 och 2024 har ekonomipriset i 53 fall av sammanlagt 56 delats ut i strid i strid med andan i Alfred Nobels testamente. År 1976 fick den amerikanska nationalekonomen och statistikern Milton Friedman ekonomipriset. Detta ledde till protester och Riksbankens trovärdighet ifrågasattes.
Milton Friedman förespråkade mindre statlig inblandning i ekonomin. Han var emot alla former av statlig styrning, såväl av ekonomin som av den enskilda människan. Hans ledord var total avreglering och marknadsekonomi.
År 2022 fick Ben Bernanke, Douglas Diamond och Philip Dybvig ekonomipriset för deras forskning om bankernas roll för ekonomin. Ben Bernanke belönas för sin studie av bankernas roll i den stora depressionen.
När han var USA:s centralbankschef under de ödesdigra åren kring finanskrisen 2008 kunde han tillämpa sin forskning i praktiken och hyllades som en hjälte som bidrog till att undvika en ny kris av 30-talsmått – genom att rädda banker och hålla räntan låg.
Bernanke ges erkännande för att ha räddat USA :s banker från ekonomisk kollaps i samband med finanskrisen 2008. Detta kan inte kallas för insats för mänskligheten i Nobelanda, eftersom hans räddning av bankerna ledde till att miljontals amerikaner tvingades lämna hus och hem.
I USA förlorade fler än åtta miljoner medborgare sina jobb, cirka 2,5 miljoner företag fick stänga och folk blev vräkta från nästan fyra miljoner bostäder på mindre än två år. Samtidigt som bankerna räddades blev uppemot 10 miljoner amerikaner av med sina hus när de inte längre klarade av att betala räntor och amorteringar.
3. Endast 3 av 56 ekonomipriser tilldelades i Nobelanda
Rätt pris, fel pristagare! Så kan man sammanfatta ekonomiprisets historia. Av 56 ekonomipris som Riksbanken tilldelade mellan 1969 och 2024 uppfyller endast tre de krav som som ställs i Nobels testamente. År 2018 gick ekonomipriset till William D. Nordhaus ”för att ha integrerat klimatförändringar i långsiktig makroekonomisk analys”.
Nordhaus upptäckter handlar om växelverkan mellan samhälle och klimat. Han utvecklade en forskningsmodell som beskriver samspelet mellan ekonomi och klimat genom att integrera teorier och empiriska forskningsresultat inom fysik, kemi och ekonomi.
Nordhaus modell är nu vida spridd och används för att simulera hur ekonomi och klimat samverkar över tid. Den gör det möjligt att undersöka konsekvenserna av klimatpolitiska styrmedel, till exempel koldioxidskatter, under olika förutsättningar.
År 2019 år gick ekonomipriset till Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer. Priset belönar forskning som hjälper oss att förstå hur vi på ett effektivt sätt kan bekämpa den globala fattigdomen. Pristagarna har hittat nya metoder för att ta reda på vilken hjälp som fungerar bäst.
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2023 handlar om kvinnors roll på arbetsmarknaden.
Den amerikanska ekonomihistorikern Claudia Goldin tilldelades ekonomipriset ”för att ha förbättrat vår förståelse av kvinnors arbetsmarknadsutfall. Claudia Goldin har grävt i arkiven och med hjälp av över 200 år av data från USA förklarat hur och varför skillnader i löner och sysselsättningsgrad förändrats över tid. Hennes banbrytande forskning har gjort att vi bättre kan förstå gårdagens, dagens och morgondagens arbetsmarknader.
I dessa tre fall belönas ekonomisk forskning som utvecklar våra samhällssystem, vilket stämmer väl med Nobels anda. Med undantag av dessa tre fall belönar priset forskningsansatser som är så snäva att dessa kan ses som en marknadsprestation.
4. Riksbanken behöver skilja på marknadsprestation och systemprestation
Riksbanken sitter idag fast i en snäv syn på ekonomisk forskning och behöver därför uppdatera och bredda tilldelningskriterierna för att med trovärdighet kunna dela ut ekonomipriset i äkta Nobelanda.
Ekonomin som vetenskap har gradvis förändrats sedan det marknadscentrerade BNP-begreppet (bruttonationalprodukt) infördes efter en amerikansk utredning på 1930-talet.
BNP är det mest använda måttet på ekonomisk aktivitet. Det moderna konceptet utvecklades av den amerikanske ekonomen Simon Kuznets 1934 och antogs som huvudmåttet på ett lands ekonomi vid Bretton Woods-konferensen 1944. Det första kända försöket att beräkna värdet av ett helt lands produktion eller inkomst brukar tillskrivas den engelske 1600-talsekonomen William Petty.
Ekonomisk forskning visar dock att BNP mäter volymen av det vi producerar och dess tillväxt, men inte livskvalitet, utveckling och hållbarhet. BNP är ett mått som beskriver den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod på ett år. Genom att summera värdet av alla varor och tjänster som produceras får man fram ett lands BNP.
Måttet BNP har två fundamentala brister när det handlar om mänsklig utveckling. Därför införde nationalekonomer nya sätt att räkna, där marknadsprestationen hos en ekonomi kompletteras med det som man skulle kunna kalla för systemprestation. Human Development Index (HDI) är ett index som används för att jämföra välståndet i olika länder, på samma sätt som BNP.
’Medan BNP fokuserar på materiellt välstånd ger HDI en mer komplett bild genom en sammanvägning av medellivslängd, utbildningsnivå och bruttonationalinkomst. Måttet används som mått på mänsklig utveckling i de årliga rapporterna Human Development Report som utarbetas av FN:s utvecklingsprogram.
När Human Development Report (HDR) för första gången presenterades för trettiofyra år sedan var det en unik händelse då rapporten innebar ett brott mot traditionen att enbart redovisa utveckling i form av BNP-tillväxt.
Rapporten använde HDI för att analysera den mänskliga utvecklingen från 1970 och visade det klart att BNP-tillväxt inte automatiskt bidrog till samma utveckling när det gällde livslängd eller läs- och skrivkunnighet.
Många länder har gjort stora framsteg när det gäller hälsa och utbildning, trots att deras inkomster knappast ökat. Detta medan andra länder, som haft stark ekonomi under de senaste årtiondena, inte lyckats göra lika imponerande framsteg.
5. Systemgapet mellan BNP-mått och mänsklig utveckling
Gapet mellan förmåga till marknadsprestation (BNP) och systemprestation (HDI)hos en ekonomi blir tydlig när vi relaterar BNP-måttet i en ekonomi till en indikator angående livslängd hos befolkningen i ett urval av länder.
Tabellen ovan visar att ett lands ekonomi kan rankas helt olika beroende på om rankningskriteriet är marknadsprestation eller systemprestation. USA har en högmarknadspresterande ekonomi med ett BNP på 81 885 för år 2023. Men landet hamnar på samma plats som Turkiet när ekonomins systemprestationsförmåga mäts i termer av förväntad livslängd.
Denna skillnad blir ännu mer slående när en ekonomis systemprestationsförmåga mäts i termer av jämställdhet inom landets styre och mäts i andel av representanterna i nationalförsamlingen som är kvinnor. Här hamnar USA på samma nivå som Irak.
Den strukturella skillnaden mellan ett lands höga BNP-mått och indexet för mänsklig utveckling HDI kan vi beteckna som ett systemgap, ett begrepp som kan ligga till grund för förnyade kriterier för tilldelning av ekonomipriset.
6. Riksbanken behöver ta fram kriterier för ett ekonomipris baserat på en systemansats
Riksbanken behöver ta fram uppdaterade kriterier för tilldelning av ekonomipriset för att belöna ekonomisk forskning som påverkar ekonomins systemprestationsförmåga. En viktig del i detta arbete är att med stöd i befintlig forskning uppdatera den snäva bild av ekonomin som idag används till grund för tilldelning av ekonomipriset.
Kriterier för en systemansats skulle kunna utformas med utgångspunkt i följande internationella index för ekonomisk och mänsklig utveckling.
6.1. Gini-koefficient
Forskaren Corrado Gini, en italiensk statistiker, demograf och sociolog, utvecklade redan år 1912 ett jämlikhetsindex kalla Gini- koefficienten, ett mått på inkomstskillnaderna i ett samhälle. Där 0 står för total jämlikhet och 1 för total ojämlikhet. Ginis forskning visar tydligt vilket gap som kan finnas mellan måttet BNP och mänsklig utveckling.
Jämfört med Slovenien och Slovakien hamnar USA på en lägre nivå när det gäller jämlikhetsindex trots en dubbelt så hög BNP per capita. Trots fem gånger högre BNP per capita har USA ett lägre jämställdhetsindex jämfört med Iran.
6.2 HDI- och IHDI-index
Riksbanken bör också beakta den ekonomiska forskningen som ledde till införandet av flera internationella index för mänsklig utveckling. FN Human Development Index (HDI), är ett mätsystem som idag används av FN för att utvärdera nivån på individuell mänsklig utveckling i varje land. Index över mänsklig utveckling mäter förväntad livslängd, utbildning och inkomst per invånare i 193 länder.
Måttet skapades av den pakistanske ekonomen Mahbub ul Haq (1934-98), och används i de årliga rapporterna Human Development Report som utarbetas av FN:s utvecklingsprogram.
Den brittiska ekonomen Anthony Barnes ”Tony” Atkinson som forskade inom området ojämlikhet bidrog till att utveckla en ojämlikhetsjusterad index för mänsklig utveckling(Ihdi, Inequality-adjusted Human Development Index. Indexet används sedan 2010 när FN:s utvecklingsprogram (UNDP) mäter mänsklig utveckling. Denna modell ger en mer nyanserad bild av jämlikhet jämfört med det välkända hdi- indexet.
I samband med tillkomsten av utvecklingsmåttet Ihdi infördes också år 2010 ”Gender Inequality Index” (GII), som är en mätmetod som fångar upp skevheter mellan kvinnor och män på områden som hälsa, medbestämmande och yrkesdeltagande.
6.3. Existentiellt välbefinnandeindex
Traditionellt sett tillhörde existentiella frågor fakulteterna för teologi eller filosofi och har därmed ansetts ligga utanför vetenskapens arbetsfält. Frågor som berör existentiellt välbefinnande har därför inte kunna införlivas i den ekonomiska politiken.
En växande och tvärvetenskapligt inriktad biologisk, medicinsk och ekonomisk forskning i Sverige och internationellt betonar vikten av existentiellt välbefinnande. Välbefinnandeekomin (Economy of Wellbeing) är ett växande område som strävar efter att gå längre än de traditionella ekonomiska indikatorerna, såsom BNP och integrera välfärdsåtgärder för att utvärdera framstegen i våra samhällen och nationer.
År 2019 införde Nya Zeeland ett ”Living standard framework” för ”Budget för välbefinnande” (The Wellbeing Budget ). Mätverktyget är en systemkombination av ekonomiska produktivitets- och välfärdsindikatorer med existentiella värden och används som stöd åt beslutsfattare. Statsbudgeten styrs och följs upp med hjälp av ett antal indikatorer: Socialt, humant, natur, finansiellt och fysiskt kapital.
Tanken är att dessa mått ska ligga till grund för långsiktiga beslut inom den ekonomiska politiken. Nya Zeelands holistiska modell för välbefinnandeekonomin tilltalar allt fler länder. Medlemmar av The Wellbeing Economy Governments Partnership (WEGo) – där Nya Zeeland, liksom Island, Skottland, Wales, Finland och Kanada ingår – har också skissat på åtgärder de ska vidta för att utvecklas mot en välbefinnandeekonomi.
OECD har också utvecklat en policy för att komplettera det klassiska BNP-måttet för välstånd med ett bredare välbefinnande-index.
”GDP is a well-established tool for measuring economic output, but it does not tell us whether life as a whole is getting better, and for whom. The OECD Well-being Framework helps to monitor societal progress “beyond GDP” and is informing people-centric and integrated policy making across the many dimensions that matter for people, the planet and future generations. The Framework provides a compass to understand how human well-being is evolving in the context of the ecological and digital transitions, and what key actions are needed to support it”.
Källa: oecd.org
6.4 Planetary-Pressures Adjusted HDI (PHDI-index)
År 2020 Idag presenterade FN:s årliga Human Development Report ett nytt index som även tar hänsyn till våra koldioxidutsläpp. Konsekvensen blir att länder med stora utsläpp och stort beroende av fossil energi hamnar betydligt längre ned på listan, medan fattigare länder som agerar på ett mer hållbart sätt tar flera steg uppåt.
UNDP hoppas att rapporten ska leda till en förnyad debatt kring hur mänsklig utveckling kan ske i balans med planeten.
Planetary-Pressures Adjusted HDI (PHDI) är benämningen på det nya indexet som mäter mänsklig utveckling genom att inkludera länders materialförbrukning och koldioxidavtryck. Detta påverkar många länders placering på indexet.
7. Riksbankens ekonomipris ska belöna och främja holistisk systemekonomi
Samtliga ekonomier i världen präglas idag av mer eller mindre stora gap mellan BNP-måttet och ovanstående systemindikatorer. Ekonomipriset bör därför belöna forskningsansatser som främjar en holistisk ekonomi för att reducera gapet mellan marknadsprestationen hos en ekonomi i form av BNP per capita och systemprestationer inom olika områden av mänsklig utveckling som beskrivs av ovanstående index.
Systemansatsen för mänskligheten kan både vara ett förhållningssätt och metodgrund för att ge nya perspektiv och vägledning för att hantera svårlösta samhällsfrågor. Lösningarna ska fokusera mer på verklig samhällspåverkan och mindre på detaljer hos marknadsaktörer och deras organisationers prestationer.
En systemansats ska vara ett holistiskt och tvärvetenskapligt sätt att förstå och lösa komplexa mänskliga problem. På så sätt kan Riksbankens ekonomipris bättre stämma med Nobelanda och göra Sverige till en central aktör för global utveckling av mänskligheten.
Analys: Hedi Bel Habib (hedi.belhabib@gmail.com), Fristående debattör. Filosofie doktor, forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet