Styrkan hos alla typer av kollektivistiska dvs vänsterideologier såsom fascism, nazism, socialism och kommunism (1) berodde på deras helhetssyn på världen, samhället och människan. Deras teser var visserligen ofta falska och ibland primitiva men gav förklaringar för den okunnige.
Människor utan en religiös tro (men även sådana) fångas upp av just försöken till en sammanhängande och till synes verklighetsanknuten syn på livet, samhället och individen. Deras lösningar på samhällets problem syntes trovärdiga.
Marxismen kallade sig även ”vetenskaplig”, tills det stod klart att i stort sett alla dess huvudteser av politiskt intresse för människor var felaktiga. De olika ideologiernas försök till förklaringar av mycket gällande världens politiska och ekonomiska utveckling, konsekvenserna för medborgarna och deras till syns kraftfulla lösningar av samhällsproblemen, skapade ändå hos många en känsla av förtroende och hopp.
Dagens nya version av genomgripande kollektivism, som skulle förnya socialismen, skiljer sig till sin utformning mycket från tidigare versioner, men hatet mot självständiga individer är densamma liksom tron på statsmakten som en potentiellt ytterst positiv och styrande faktor i samhället.
Och om en människa tror, att hon förstår hur världen är, sin egen roll i det stora sammanhanget och hur samhället kan utvecklas mot något bättre (och särskilt för henne), hänger hon fast vid de åsikterna.
Synen på framtiden är därvid ytterst viktig, och ekonomin spelar en betydande roll. En ideologi, som dock inte basunerar ut att tillväxt och standardökningar är viktiga mål för politiken, är just kulturmarxismen, som hänger fast vid en teori om klimatet, vars politiska konsekvenser precis orsakar, att människor får ett allt sämre materiellt liv.
Men stöttningen av klimathypotesen genom FN och den globalistiska rörelsen, och skrämselpolitiken mot väljarna genom media och samhällets alla institutioner gör, att den ståndpunkten ändå ännu inte är till nämnvärd politisk nackdel för rörelsen. Nästan alla partier delar ju åsikten.
En del av allmänheten tror numera på allvar, att man genom klimatåtgärderna undviker en stor olycka (jordens uppvärmning), som annars kommer att döda dem eller senare generationer. Denna övertygelse syns hos många vara lika stark som tron på en religion.
Människor avskyr generellt osäkerhet och är indoktrinerade av socialistiska regeringar att frukta ”otrygghet”. De söker förklaringar, och under vissa förutsättningar blir även usla ideologier som socialism och fascism attraktiva och kan vara grunden för fanatisk trohet och stora ansträngningar från individer.
Bristen på kunskap om det verkliga beteendet hos ledarna för sådana rörelser, om de kommer till makten, och om ideologiernas verkliga effekter gällande ekonomin och samhället, är stor. Den explosiva ökningen av politiskt förtryck i det amerikanska samhället under Bidens presidentur, en regering som på område efter område tillämpat kulturmarxistisk politik, visar hur mottagliga de västliga länderna numera är för halvtotalitära ideologier.
När sedan även etablissemangsmedia lyder de styrande politikerna, och befolkningarna har allmänt indoktrinerats i kollektivistiska åsikter och synsätt, kan rader av hinder för en auktoritär statsmakt snabbt undanröjas.
Är teorier praktiska?
S k praktiska människors förakt för teorier – och därmed också ideologier – hindrar inte, att sådana människor ofta troskyldigt just ger uttryck för tankar och ideer, som någon usel ideolog formulerat. Människor snappar upp tänkesätt och föreställningar överallt, och om dessa på något sätt appelerar till dem, finner de vanligen skäl att uttala dem utan att känna till sammanhanget och förutsättningarna för åsikterna.
Okunnighet leder till fatala misstag. Varje stark irrlära övermannar vanligen genom sin systematik och interna konsistens många hederliga människor, som har goda åsikter och avsikter, men inte kan motivera dessa väl.
Genomslaget av kulturmarxistisk ras- eller genusteori i svenska förvaltningar har varit snabbt bl a beroende på att bakomliggande teori och begrepp är helt nya och främmande för människor. Man förstår därför inte resonemangen. Men många lamslås av systematiken och den interna logiken i motståndarnas argumentation, trots att mycket är nonsens. Förfallet i skolan och medias ytlighet och partiskhet har skapat utmärkta förutsättningar för detta.
Brister på förankringen i fundamentala principer, inre logik och systematik är tyvärr också skälet till, att man kan tvivla på varaktigheten hos åsikterna i snabbt uppblossande högerrörelser i Europa.
Ett exempel i Sverige är SD. MAGA har därvid dock en unik fördel genom att många av dess principer och synsätt är förankrade i den amerikanska konstitutionen och därmed i klassisk liberalism. Det innebär, att många åsikter har en fast, teoretisk och systematisk bas, men denna är ändå begränsad.
Man bör minnas, att kulturmarxismen spred sig och tog över många samhällssektorer i USA under perioden 2008 -2024 med precis samma konstitution, som konservativa hyllar. Ett stort antal människor fick då sina rättigheter djupt kränkta och sina liv förstörda. Det innebär, att skyddet och argumentationen för människans liv i ett frihetligt samhälle måste byggas ut kraftigt.
Vad bör då ske?
Frihetliga principer och värderingar, som utvecklar och naturligen kan ingå i länders kulturliv, är av särskilt intresse. Det ligger mycket sanning i Andrew Breitbarts tes, att politik är ”downstream of culture”. Högerpartier har många gånger koncentrerat sig på ekonomiska frågor och ett fritt näringsliv, vilka ofta inte väcker särskilt stort gensvar hos allmänheten.
Man måste istället vidga sina intresseområden och kämpa mot felaktiga och skadliga principer och policies på allt fler ”mjuka” områden. Frihetliga människar m å s t e vinna kulturkriget och – framför allt – återerövra alla de institutioner, som nysocialisterna systematiskt besatt under de sista 40 åren enligt Gramscis ideer.
Vi vet också, att skyddet för individens privatliv och integritet i dagens högteknologiska samhälle är alltför svagt, och att EU och nationella politiska majoriteter använder nya avancerade teknologier för att via staten kontrollera medborgarna. Skyddet för människor på områden, som tidigare kanske ej existerat, är alltför svagt.
Eftersom många av EUs medlemsstater – såsom Sverige – är helt underdåniga EU, blir räckvidden och följderna av sådan transnationell lagstiftning förödande för mänsklig frihet i Europa. Den kompletteras med de nya lagar innehållande auktoritära inslag, som länderna individuellt skapar spontant.
De exempel vicepresident JD Vance anförde i sin kritik av EU i München, belyser bara vår prekära situation. Att organisationer som World Economic Forum, vars policies har konsekvenser som kan betecknas som fascistiska, kunnat få det inflytande den har, säger något djupt allvarligt om vår situation.
Dagens problem har skapats av dagens ideologier. Det fanns i vårt land och även i Europa ett stort politiskt-ideologiskt tomrum efter kollapsen av realsocialismen i början av 1990-talet, och som kulturmarxismen och dess delideologier kunnat utnyttja.
Dagens borgerliga partier är med sina mixer av historiska rester av sin tidigare ideologi, starkt inflytande från dagens radikala socialliberalism, samt nya viktiga inslag av globalism och kulturmarxism, inte förmögna att förnya något.
De är alltför kontaminerade av kollektivism för att kunna tänka originellt och frihetligt, men även där finns – liksom utanför partierna – många frihetligt orienterade individer med intresse för ideologi.
Litteraturen om de konventionella idésystemen förmedlar historisk kunskap om samhällskonsekvenserna av olika politiska principer, och ger individen en bra bas att fritt och systematiskt precisera sina egna tanker om det för medborgarna önskvärda samhällssystemet.
Var i från kommer då det nya?
Vilka krav kan då ideologiskt ställas på den eller de ideologier, som ska i frihetlig riktning radikalt förnya det politiska livet i väletablerade välfärdsstater? Till skillnad från kulturmarxismen krävs självfallet, att de i grunden styrs av en europeisk klassisk, rationell och objektiv kunskapssyn.
Ett sådant partis syn på människan bör grundas på en förståelse för dennas intellektuella förmåga till analys och egna ställningstaganden i så gott som alla levnadsfrågor. Detsamma gäller människans allmänna styrka, mod, initiativkraft och möjliga prestationer vid goda samhällsförutsättningar.
Partiet bör ha en objektiv övergripande och långsiktig syn på hur den historiska utvecklingen har lett till det moderna samhället och dess grundstenar såsom individuella rättigheter och demokrati. Grundsynen på människan som samhällsvarelse bör vara, att hon ska leva i frihet, är ansvarig för sitt eget liv och sin familjs, och är medveten om, att varje individuell medborgare har ett ansvar att bevara det fria samhället mot yttre och inre fiender.
Grundstrukturen för samhället bör vara baserad på empiriskt baserad kunskap gällande valen mellan samhällsprinciper såsom kollektivism vs individualism; tvång vs frihet; och avseende ekonomin offentlig planering vs marknad. Ståndpunkterna i dessa avseenden bör medföra höga krav på individuellt ansvar, valfrihet och vida rättigheter gällande människans existens i samhället.
Med tanke på de flesta europeiska länders misslyckande under 2000-talet gällande samhälls- och ekonomisk politik bör man som mål ha att inte bara vara lite bättre än dagens samhällen. Detta är enkelt att nå med bara en låg nivå av förnuftig politik. Syftet ska vara att försöka bygga det bästa samhället, och detta kräver att man formar regler och system, som maximalt tillåter människor frihet att individuellt bestämma och agera på de flesta områden.
Läs del 2 av 3: 2000-talets amerikanska revolution
Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsult- företag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han publicerade tidigare boken ”Vakna upp! Dags att dö! Libertaria-nism och den Civila VälfärdsStaten”. Hans publicerade artiklar kan också sökas på hemsidan: vaknaupp.dinstudio.se
Referenser
- Epoch Times: Varför de stora ismerna är samma andas barn – Del 1 av 2 och
https://www.epochtimes.se/Varfor-de-stora-ismerna-ar-samma-andas-barn—Del-2-av-2
