Författarna till denna artikel har genom sina engagemang och nätverk följt utvecklingen i och debatten om den svenska skolan under de senaste 30 åren. Genom föreningen Forum Livskunskap – för Socialt och Emotionellt Lärande har de under många år verkat för införande av ’livskompetens’ i skolan som både schemalagd och daglig aktivitet.
Läroplansutredningen Kunskap för Alla, som presenterades för regeringen den 26 februari, utgår från den försämrade kunskapsnivån i den svenska skolan och det faktum att en alltför stor andel av eleverna inte klarar kraven för att gå vidare. Vi tycker att utredningen är på helt rätt spår med sina förslag till förändringar: ökad kunskapsinriktning, mer undervisning och att det är läraren som bestämmer över och leder undervisningen.
Den tar också itu med den sedan 1999 gällande, men inte välfungerande riktlinjen att värdegrunden ska genomsyra all verksamhet i skolan. Förslaget till ny formulering i läroplanens inledning är mycket bra, men behöver förstärkas både i resten av läroplanen och i det praktiska genomförandet.
Problemen i den svenska skolan är numera väl kända, till exempel att psykisk ohälsa, antalet hemmasittare och elever med NPF-diagnoser har ökat kraftigt under de senaste 20-30 åren och fortsätter att öka, att drygt 15% av elever som lämnar grundskolan inte har godkända betyg för att kunna fortsätta på gymnasiet. Dramatisering av dessa problem i den svenska skolan sker nästan dagligen i media.
Det är svårt att peka på en enskild orsak till skolans problem. Skolan har genomgått stora förändringar under senaste 30 åren, större reformer än någonsin tidigare. Parallellt har den under de senaste 15 åren snabbt ökande användningen av smarta telefoner och sociala media fått konsekvenser som varken familjen eller skolan hunnit med att förhålla sig till på ett klokt sätt. Allt detta har lett till psykosociala och andra konsekvenser som det vid politiska beslut inte gått att förutse eller överblicka.
Jonathan Haidt visar i sin bok The Anxious Generation (2023) hur en ökande del av barnen i USA sedan 2010 drabbats av brist på sociala relationer, brist på sömn, minskad förmåga till uppmärksamhet och olika typer av beroenden. Konsekvenserna innebär, förutom psykisk ohälsa, att det blir svårare för eleverna att lära.
Vår bedömning är att vi har en liknande utveckling i Sverige. Såväl vårdnadshavare som skolan behöver hitta sätt att möta denna utveckling så att barn/elever kan utveckla god psykisk hälsa, goda sociala relationer, förmåga att hantera självkänsla och därmed få bättre förutsättningar för att lära.
Vårt eget nätverk inom skola och skolforskning intygar att den otrygghet och brist på studiero, som idag finns i många svenska grundskolor, i stor utsträckning har sin grund i att elevernas emotionella och sociala fostran inte har fungerat. Föräldrar och vårdnadshavare har, i den snabba tidsanda som nu gäller, alltför ofta försummat att bibringa barnen värdegrund och en sund etisk fostran. Skolan har inte kunnat kompensera för detta.
Läroplansutredningen och andra aktuella utredningar om lärarutbildning, skolmiljö och betygssystem har många konstruktiva förslag till förändring, men går enligt vår mening ’som katten kring het gröt’. Vi skulle vilja se mer konkreta förslag till undervisning om och träning av den sociala och emotionella kompetensen i både förskolan och grundskolan.
Värdegrunden är ett viktigt moment, men inte tillräckligt. Hur värdegrunden ska genomsyra all verksamhet i skolan framgår tydligt av läroplansutredningen (SOU 2025:19):
Var och en som verkar inom utbildningen ska hävda skolans värdegrund och klart ta avstånd från handlingar som strider mot den. Värdena ska även prägla mötet mellan skolans personal, eleverna och hemmen, där barnets rättigheter är en given utgångspunkt.
”Värdena gestaltas och förmedlas i överensstämmelse med den kristna tradition och västerländska humanism inom vilken det svenska samhället vuxit fram, genom att varje elev fostras till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. …. Av varje kursplan ska det framgå hur ämnet bidrar till skolans målområden – kunskap och värden.”
Vi menar att det är just emotionell och social kompetens som varje människa behöver för att kunna fungera i samhället och leva upp till dess värden. Och det emotionella och det sociala behöver läras genom både undervisning och träning.
Lärande genom undervisning, studier, reflektion och träning ska leda till förmågor och klokhet som vi människor och samhället på olika nivåer behöver ha tillgång till för utveckling och samverkan i önskade riktningar.
Det sägs att alla kan bli mästare i vad som helst, men då måste man träna i minst 10 000 timmar. Att skapa en mästarskola kommer att kräva ett långsiktigt och tålmodigt arbete. Ett arbete som måste bedrivas både hemma och i skolan. Hur kan man då få ihop 10 000 timmars träning? Barnen går normalt 2-4 år i förskola och 9 år i grundskolan.
Barnen får alltså en skoltid på 12-13 år. Ett läsår är ca 40 veckor. Om social och emotionell träning får bli en integrerad del av all undervisning under cirka tre timmar per vecka under hela skoltiden kan vi få ihop 13 år x 40 veckor x 3 timmar per vecka = 1560 timmars etisk träning.
Om hemmen, kanske med stöd från en Hem & Skola-förening, ägnar en timme om dagen till samtal och övningar med barnen om hur man uppträder mot varandra och utvecklar sig själv kan hemmet bidra med 13 år x 365 dagar x 1 timme = 4745 timmars hemma-träning. Totalt får barnen då ca 1560 + 4745 = 6305 timmars social och emotionell träning under grundskoletiden.
Alla kanske inte når mästarklass, men en bra bit på vägen. Undervisning och träning av social och emotionell kompetens behöver alltså bli en integrerad del också av samlevnaden i hemmet, där det enligt ovan ges mycket mer tid än i skolan för träning. Vårdnadshavares ansvar behöver lyftas fram i det allmänna medvetandet och stödjas politiskt genom lagar och rekommendationer.
Vår vision är att värdegrunden inklusive den sociala och emotionella träningen i framtiden och i linje med läroplansutredningens förslag blir ett ämnesöverskridande uppdrag för skolan. Detta bör innebära att det finns tid och kompetens för övning av socioemotionella förmågor i den normala undervisningen och på ett systematiskt sätt.
Finland har sedan många år Hälsokunskap inklusive psykisk hälsa som ett obligatoriskt ämne på schemat på alla stadier. Kunde ha varit ett alternativ också för Sverige. Under alla omständigheter behöver den svenska skolan ta ett helhetsgrepp på den psykiska ohälsan och ställa tid och resurser till förfogande för de ”mjuka” och mellanmänskliga frågorna.
Detta leder till trygghet och arbetsro, främjar välmående och leder till bättre prestationer med mindre stress. En sådan satsning får vetenskapligt stöd bland annat av en metastudie i Educational Research Review 2018. På sikt kommer det ökande medvetandet om värdegrund och psykisk hälsa i svenska skolor och hem att leda också till ett tryggare samhälle med mycket mindre våld och kriminalitet.
Signerat: Leif Sundsvik och Stig Zandrén, medlemmar i nätverket Kreaprenör och föreningen Forum Livskunskap – för Socialt och Emotionellt Lärande (FL-SEL)
Relaterat
- NewsVoice: Antagningstest är bättre än Regeringens tiogradiga betygssystem
- Bättre Nyheter: Civilingenjören som blev författare – Stig Zandrén vill lyfta fram vårt inre ledarskap och stärka vår självkänsla
