Dags att väcka debatt om biotekniken bakom RNA-mat

Medan världen fortfarande diskuterar mRNA-vacciner planerar riskkapitalbolaget Flagship Pioneering att spruta våra grödor med syntetiskt RNA som kan gå i arv. Utvecklingen av RNA-mat sker nästan helt utan politisk, vetenskaplig eller medial debatt.

Om tekniken skulle fallera riskerar vi irreversibla ingrepp i både ekosystem och matsäkerhet. Därför är det hög tid att väcka frågan innan nästa spraytank rullas ut på fälten.

Det riskkapitalbolag som startade vaccinföretaget Moderna, Flagship Pioneering, har nu lanserat Terrana Biosciences. Bolaget vill spruta åkrar med syntetiskt RNA, konstgjorda molekyler som tas upp av växterna och programmerar om deras biologiska processer [1].

Terrana beskriver metoden som ”mildare” än klassisk GMO, men företagets vd Ryan Rapp medger att deras spray verkligen går in i plantan och verkar längre än tidigare RNA-produkter [2].

Även om bolaget lovar färre skadedjur och högre skördar vet ingen hur våra kroppar reagerar när vi dagligen äter små doser av AI-designat RNA. Historien är full av ”ofarliga” lösningar som blivit mardrömmar – tänk DDT eller glyfosat – och kritiker varnar redan för att Terranas teknik kan bli nästa stora misstag [3].

Oroväckande nog avslöjade det så kallade DEFUSE-förslaget från EcoHealth Alliance redan 2018 planer på att sprida genetiskt material som aerosol över djur – och i förlängningen människor – med hjälp av drönare [4].

Samtidigt ger den amerikanska PREP Act regeringen rätt att under nödläge använda experimentella biologiska produkter utan samtycke och med full företagsimmunitet [5]. Om staten redan kan beordra medicinska ingrepp, hur svårt är det då att motivera RNA-behandlad mat ”för folkhälsans skull”?

EU:s otydliga och avgörande roll

På EU-nivå hamnar RNA-sprayer i dag under växtskyddsförordningen (EG) nr 1107/2009 [7] – samma lagstiftning som för kemiska bekämpningsmedel. Ännu har ingen RNA-spray fått slutligt klartecken, bland annat för att reglerna skrevs för molekyler som bryts ned kemiskt och inte för genetiska signaler som kan gå i arv.

EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA har därför nyligen efterlyst särskilda datakrav och en egen riskbedömning för RNA-produkter [6]. Forskare varnar också för att splittrade regler globalt bromsar både innovation och konsumentskydd [10].

Tystnad i samhällsdebatten

Trots de potentiellt ödesdigra riskerna är diskussionen nästan obefintlig. En systematisk genomgång i npj Sustainable Agriculture konstaterar att RNA-sprayer fortfarande är ”nästan okända utanför forskarvärlden” [9]. I Sverige har riksdagen visserligen debatterat möjliga biverkningar av mRNA-vacciner, men inte sagt ett ord om RNA-behandlade grödor som snart kan nå våra tallrikar [11].

Om det går fel kan det gå permanent fel

Terrana skryter med att deras RNA kan ärvas av nästa växtgeneration [2]. Om en oönskad egenskap slinker igenom följer den med i frön och rotskott långt bortom testfälten. Därför behövs nu:

• Oberoende, långsiktiga studier av hälso- och miljöeffekter.
• Ett särskilt EU-regelverk för RNA-sprayer som täcker ärftlighet och ekologiskspridning.
• Bred offentlig debatt där allmänhet, lantbrukare och forskare möts.
• Försiktighetsprincip som pausar kommersiell användning tills kunskapen är bättre.Att styra genetiska signaler i våra grödor är i praktiken att styra livsmedelskedjan – och därmed samhällets mest grundläggande försörjning. Frågan är om vi vågar låta några få biotechbolag trycka på sprayknappen medan politiker, forskare och medier fortfarande tittar åt ett annat håll.Text: Torkild Berglund

Källor

1. Flagship Pioneering, pressmeddelande “Flagship Pioneering Unveils Terrana Biosciences…”, 1 juli 2025
2. AgFunderNews, “Flagship’s new RNA-based crop-protection company…”, intervju med Ryan Rapp, 2 juli 2025
3. Jon Fleetwood, Modernity.news, “Moderna’s Parent Company Now Spraying RNA Into Your Food”, 24 juli 2025
4. DRASTIC, An Analysis of Project DEFUSE (EcoHealth Alliance DARPA-förslag), 2018; offentliggjord 2023
5. U.S. Department of Health & Human Services, “Public Readiness and Emergency Preparedness (PREP) Act – FAQ”, uppdaterad 2025
6. EFSA, “RNAi-based plant protection products: state-of-the-art Data Requirements and Risk Assessment”, vetenskaplig översikt, 2025
7. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsprodukter på marknaden
8. Beernink B. m.fl., “Spray-induced gene silencing for crop protection”, Frontiers in Plant Science, 2025
9. Tardin-Coelho R. m.fl., “A systematic review on public perceptions of RNAi-based biopesticides”, npj Sustainable Agriculture, 27 mars 2025
10. Gunasekara S. m.fl., “The future of dsRNA-based biopesticides will require global regulatory cohesion”, Nature Plants, 24 mars 2025
11. Interpellation 2024/25:222, “Åtgärder för att minimera skador från mRNA-vaccin”, Sveriges riksdag, 20 november 2024

Källhänvisning med hjälp av ChatGPT och Grok AI