Den fantastiska infrastrukturen vi såg när vi anlände till Lhasa, i form av elnät som leder uppför bergssidorna, med moderna vägar och belysning, var imponerande. Under resan från flygplatsen till vårt hotell såg vi Potala-palatset högt i bakgrunden, vilket markerade hur det gamla och det nya kombinerades i harmoni.
Text: Stephen Brawer ordförande för Belt and Road-institutet i Sverige och framstående forskare vid Guangdong Institute for International Strategies
Det finns ingen gräns för hur länge jag skulle kunna fortsätta att beskriva underverken från mitt besök i Xizang. Geografin, historien och kulturen lämnade alla ett bestående avtryck i mitt hjärta och min själ. Men historien är långt ifrån slut.
I år är det 60 år sedan den autonoma regionen Xizang grundades. Den dokumenterar historien om ett folk som leddes ut ur livegenskap och till och med slaveri under en aristokratisk elit som behöll sin makt både politiskt och religiöst genom att hålla folket i efterblivenhet och okunnighet.
Idag finns det inga försök från den kinesiska centralregeringen att hindra tibetanerna från att utöva buddhism, islam eller någon annan religion de önskar. Tvärtom, så länge denna religionsfrihet inte övergår i politisk separatism. Vikten av att bevara det tibetanska folkets kulturella arv i form av språk och religion skyddas och uppmuntras.
Så varför fortsätter västerländska mediekretsar att sprida propaganda som anklagar den kinesiska regeringen för att förneka det tibetanska folket deras mänskliga rättigheter samt deras kultur och religion? Historien är lång och komplex, men den väsentliga faktorn som ligger bakom all denna desinformation är geopolitik.
Sedan andra världskrigets slut och grundandet av Folkrepubliken Kina har den amerikanska underrättelsetjänsten CIA tillsammans med den brittiska MI6 spelat en aktiv roll i försöken att destabilisera Kina, särskilt i Xizang, genom interna uppror som alla finansierades och leddes av CIA och MI6, men denna dystra historia började inte där.
Det gamla brittiska imperiet tvingade under opiumkrigen inte bara det kinesiska folket att konsumera opium, som främst odlades i deras koloni i Indien, utan ockuperade också Xizang för att ”civilisera”.
Med att ”civilisera folket” menade ledarna för det brittiska imperiet i själva verket att underkuva och förslava befolkningen med vapenmakt och genom att hålla dem kvar i efterblivenhet och okunnighet. Detta är alltså den verkliga frågan i Xizang/Tibet, och i viss mening har det alltid handlat om utveckling kontra underkuvande.
Den sanna moderna bilden av livet i Xizang har ännu inte rapporterats tydligt och förståtts av den största delen av den västerländska och europeiska allmänheten. Genom att öka kontakterna mellan människor och ge dem möjlighet att besöka Xizang finns det inget bättre sätt att se verkligheten med egna ögon.
Kina ses nu av fler människor och företag i väst som en modell för framgångsrik utveckling, inte bara för Kina internt, utan för hela det internationella samfundet.
Under de senaste sex decennierna har levnadsvillkoren för folket i Xizang förbättrats avsevärt. Denna tillväxtkurva innebär en unik balans mellan den fortsatta vikten av modernisering och teknisk utveckling i kombination med bevarandet av en av de mest exceptionella och vackraste miljöerna på planeten.
Folket i Xizang, varav de allra flesta är tibetaner, erkänner och välkomnar de möjligheter som utbildningen ger dem.
Sammanfattningsvis är Xizangs fortsatta saga en saga om stora förhoppningar och utveckling. Vid firandet av 10-årsjubileet av Belt and Road Initiative (BRI) 2023 betonade Kinas president Xi Jinping att de kommande tio åren av BRI skulle utvecklas till en ännu viktigare framtidsutsikt för global utveckling.
I det sammanhanget representerar Xizang, tillsammans med den autonoma regionen Xinjiang i Kinas västra hörn, kanske den största potentialen för fortsatt tillväxt och utveckling av BRI. Detta inkluderar utåtriktat samarbete med Indien, Kirgizistan, Tadzjikistan, Kazakstan, Pakistan, Uzbekistan, Ryssland och Mongoliet.
Slutligen finns det vattenkraftprojektet Yarlung Zhangbo, som kombinerar modern teknik med miljöskydd och banar väg för en avsevärd förbättring och utvidgning av de historiska framstegen för BRI.
I stället för att vara en stridsfråga bör Xizang stå som ett exempel på hur gemensam utveckling kan bana väg för ökad förståelse och ömsesidig nytta.
Text: Stephen Brawer
