Livsmedelsverkets tallriksmodell har i decennier varit facit för hur vi ”bör äta”, men frågan är: Har råden hängt med forskningen och människors verkliga erfarenheter? Behöver vi inrätta nya näringsråd, som bygger modern forskning?
En som inte duckar för den frågan är näringsterapeuten Madeleine Marcus. Hon har över 25 års erfarenhet, tusentals klienter bakom sig och en personlig resa från sjukdom till hälsa.
Från sjuk och vilsen – till frisk och nyfiken
Vid 30 års ålder var Madeleine sjuk, med typ 2-diabetes, värk och depression. Hon provade alla möjliga dieter, vegan, rawfood, Viktväktarna, men blev bara sämre. Först när hon började utforska näringsmedicin och kroppens verkliga behov vände det.
Idag driver hon egen praktik, föreläser och går igenom forskningsstudier som få andra.
Vad hon ser i sin klinik som skiljer sig från Livsmedelsverkets råd
- Protein och kött: Människan har en matsmältning designad för kött. Saltsyran i magen är surare än hos många rovdjur, för att vi ska kunna bryta ner protein och skydda oss mot patogener.
- Oxalater: Finns i spenat, nötter, quinoa och potatis. I små mängder klarar kroppen det, men i stora mängder kan de binda viktiga mineraler (kalcium, magnesium, zink) och bidra till trötthet, värk och hjärndimma.
- Lektiner och gluten: Kan irritera tarmen och skapa det som kallas ”läckande tarm”, med påverkan på energi, sömn och hjärna.
- Fröoljor: Raps, soja, majs, rika på instabila fetter som lätt oxiderar, vilket kan driva på inflammation. Hon förespråkar hellre smör, ghee, talg eller kokosolja.
”Innan människorna i Anderna äter sin quinoa blötlägger man fröna i tre veckor. En hel del antinutrienter och växtgifter försvinner då i fermenteringen” – Epoch Times
Vad händer med växtbaserade dieter?
Marcus är kritisk till helt vegansk kost. Hon menar att den historiskt aldrig varit människans föda och att den ofta leder till näringsbrister, överskott av växtgifter och för lite kvalitativt protein.
Hon lyfter även klimat- och djurargumentet: regenerativt jordbruk med gräsbetande djur kan binda kol i marken, stärka ekosystemen och ge oss en av de mest näringstäta livsmedel vi har: gräsbetat kött. Varför spelar det här någon roll?
Svaret är att vi i dag lider av:
- Exploderande siffror av övervikt, diabetes och autoimmuna sjukdomar.
- Ett samhälle där varannan svensk är överviktig.
- Kostråd som i mångt och mycket fortfarande är baserade på föråldrad forskning och politiska kompromisser.
Kanske är det dags att våga ställa den obekväma frågan: Behöver Sverige nya näringsråd, som bygger på verklig biologi och modern forskning, istället för gamla dogmer?
Madeleine Marcus är inte ensam om att utmana tallriksmodellen. Över hela världen växer intresset för lågkolhydratkost, paleokost, carnivore och antiinflammatoriska kostmönster. Framtidens hälsa kräver att vi vågar tänka nytt, att vi lyssnar på både forskning och klinisk erfarenhet.
Vad tänker du – är det dags att skriva om de svenska kostråden från grunden?
Text: Benny Ottosson, Feelgoodhavefun.nu
Källa: Behöver Sverige nya näringsråd?, Epoch Times
Madeleine Marcus: Madeleinemarcus.se
