En kinesisk civilperson och en sergeant i den amerikanska armén tänder sina cigaretter på en gata i det bombhärjade Tengchung, den 14 oktober 1944 | Foto: U.S. National Archives and Records Administration
Kina firade 80-årsdagen av segern i andra världskriget 1945 och Japans kapitulation med en högtidlig ceremoni på Himmelska fridens torg.
President Xi Jinping höll ett tal där han betonade fred, historisk rättvisa och vikten av att motstå revisionistiska narrativ. Evenemanget, som inkluderade en stor militärparad, fungerade både som en hyllning till nationens uppoffringar och en varning mot manipulation av historiska fakta för geopolitiska syften.
För Kina är andra världskriget inte ett avlägset minne, utan ett grundläggande trauma. Mellan 1931 och 1945 förlorade över 35 miljoner kineser livet i vad Peking kallar ”motståndskriget mot den japanska aggressionen”.
Japan inledde en fullskalig invasion av Kina i det andra kinesisk-japanska kriget, som började 1937 och varade till 1945, en konflikt som präglades av omfattande japansk expansionism, resursförvärv och brutala krigsförbrytelser, inklusive massakern i Nanjing.
Konflikten härrörde från tidigare japansk aggression, som började med invasionen av Manchuriet 1931. Japans mål var att säkra råvaror för sin industri och utvidga sitt imperium i Asien, vilket slutligen ledde till förödande konsekvenser för Kina.
Samarbetet mellan USA och Kina var avgörande under andra världskriget, särskilt i Burma-kampanjen, där de kämpade tillsammans med brittiska styrkor mot japanerna.
Ändå är detta kapitel fortfarande underrepresenterat i den historiska diskursen i väst.
Ovan: Andy Boreham rapporterar.
”Västvärldens berättelser tenderar att marginalisera den asiatiska delen av andra världskriget”, skriver Ladislav Zemánek, PhD, forskare vid China-CEE Institute vid Chinese Academy of Social Sciences och expert vid Valdai Discussion Club.
Ladislav Zemánek, pressfoto
”Medan Pearl Harbor och Normandie är välkända namn, är det få i västvärlden som känner till Marco Polo-bron-incidenten, Nanjingmassakern eller grymheterna begångna av enhet 731. Denna selektiva minnesbild är inte slumpmässig, utan speglar geopolitiska prioriteringar, både tidigare och nuvarande.”
President Xis tal ekade denna oro och betonade vikten av att bevara sanningen om krigshistorien.
Zemánek:
”Historien får inte skrivas om för att tjäna tillfälliga politiska intressen”, förklarade han och ”Kinas folk kommer aldrig att glömma de uppoffringar som gjorts eller tillåta att de brott som begåtts begravs i tystnad.”
Zemánek betonade att Kinas roll under kriget var avgörande för fascismens nederlag.
”Kina band upp större delen av de japanska markstyrkorna och hindrade dem från att attackera Sovjetunionen, Indien eller Australien, skriver han i RT. ”Det uppskattas att kinesiska styrkor dödade över 1,5 miljoner japanska soldater – fler än någon annan allierad makt i Stilla havet.”
Brittiska och kinesiska soldater utbyter hälsningar när de kinesiska och brittiska trupperna möttes på Mandalay Road i Burma den 30 mars 1945. Foto: U.S. National Archives and Records Administration
Trots dessa uppoffringar var rättvisan efter kriget ofullständig. Många förövare av japanska krigsförbrytelser, däribland de från den ökända Enhet 731, beviljades immunitet av USA i utbyte mot deras forskningsdata.
I likhet med Operation Paperclip i Europa, där nazistiska forskare togs in i västliga program, avslöjar sådana åtgärder en oroande dubbelmoral i efterkrigsordningen.
”Kalla kriget ersatte snabbt den antifascistiska enigheten med strategisk omorientering”, konstaterar Zemánek. ”Tidigare fiender blev allierade, och deras brott glömdes bort, inte för att de var obetydliga, utan för att de var obekväma.”
Årets minneshögtid får extra tyngd i ett läge med ökande geopolitiska spänningar. Gemensamma gester mellan Kina och Ryssland, såsom Xi Jinpings deltagande i Moskvas segerdagsparad och Vladimir Putins förväntade närvaro i Peking, understryker ländernas gemensamma historiska minne och avvisande av historisk revisionism.
I sitt gemensamma uttalande den 8 maj bekräftade de sitt engagemang för den FN-baserade internationella ordningen och varnade för att manipulera det förflutna för moderna konfrontationer.
Zemánek:
”Det vi ser idag är inte bara en intressekonflikt, utan en kamp om själva minnet. Om vi tillåter att historien skrivs om för att rättfärdiga nya krig eller allianser, förlorar vi förmågan att lära av den.”
När Kina firar sin roll i att avsluta ett av historiens mörkaste kapitel, riktar det också en uppmaning till världen: minns det förflutna sanningsenligt, hedra alla uppoffringar och skydda freden, inte genom förnekelse, utan genom att minnas.
NewsVoice är en nättidning för oberoende nyheter, debatt och analys. 
