Debatt: Varför sekretessbelagt el-stöd?

publicerad 17 september 2025
El-stöd och elräkningar.
El-stöd och elräkningar | Foto: Depositphotos.com

Under energikrisen 2022–2023 betalades enorma belopp ut i el-stöd till både hushåll och företag. Skattebetalarna stod för notan, men när pengarna började rulla gjorde regeringen något besynnerligt: de begränsade offentlighetsprincipen och införde sekretessbelagt el-stöd.

Med proposition 2022/23:48 beslutade riksdagen att uppgifter om elförbrukning och stödbelopp ska sekretessbeläggas i Försäkringskassans handläggning.

Det betyder att vi inte längre kan se hur mycket företag eller hushåll fick i stöd, eller jämföra vilka branscher som drog mest nytta av pengarna. Sekretessen gäller i upp till 20 år.

Ett märkligt integritetsargument

Här blir frågan brännande: i Sverige är det öppet för alla att kolla inkomster, taxeringsvärden, fastigheter och till och med bilregister, uppgifter som ofta förenklar för de kriminella och får dem att jubla. Så mycket känslig information ligger fritt på nätet, men när det gäller elförbrukning och statliga stödpengar ansågs vår integritet plötsligt stå på spel.

Det är ett märkligt argument och lösningen blev att inskränka offentlighetsprincipen, givetvis för din integritets skull, påstås det.

Kritik kom från bland andra Justitiekanslern och flera juridiska remissinstanser som menade att detta var ett oproportionerligt ingrepp i offentlighetsprincipen, men ändå gick lagen givetvis igenom, makten framför allt.

Det jag tidigare visat om nettonoll-projekten återkommer här: klimat och energi används som täckmantel för att montera ner offentlighetsprincipen och föra över våra pengar till riskfyllda industriexperiment och eventuellt i framtiden deras enorma elräkningar.

Vem drar gränsen?

Det rapporterades att de tio personer som fick mest el-stöd i södra Sverige fick över 300 000 kronor var, och den som fick mest fick närmare 774.000 kronor enligt rapporteringen. Är det rimligt att vi skattebetalare ska stå för sådana summor till privatpersoner? Var går gränsen?

Ett farligt prejudikat

När sekretess en gång har införts blir det lätt att hänvisa till samma logik igen. Nästa gång en energikris slår till och miljardstöd ska betalas ut till företag kan regeringen enkelt säga: el-stöd skall som tidigare sekretess beläggas och då pratar vi inte längre om några tiotals miljarder i stöd, utan om satsningar som kan kosta skattebetalarna ofattbara summor.

Bara Green Steel i Boden väntas förbruka lika mycket el som hela Stockholms län, en el-räkning som snabbt kan hamna hos oss alla, utan att vi ens får veta det.

Så monteras en grundlag ner

Offentlighetsprincipen är kärnan i vår demokratiska insyn. Den garanterar folkets rätt att granska makten och följa hur våra pengar används. Den kan inte försvinna över en natt, men den eroderas, undantag för undantag.

En grundlag kräver val för att ändras. Men genom att urholka offentlighetsprincipen bit för bit kan makten smyga igenom denna nermontering av vår grundlagsstadgade offentlighetsprincip, till dess att själva principen inte längre betyder någonting.

I el-stödet hänvisade man till “integritet”, i nettonollprojekten till “företagsintressen”.

Frågan vi måste ställa

Den energikris vi hamnat i är ingen slump. Det är konsekvensen av politiska beslut och Vattenfalls strategi som har drivit upp priserna och gjort oss sårbara. När notan väl landar på bordet är det vi medborgare som ska betala men utan insyn vart pengarna går.

Staten säger sig skydda vår integritet, men i själva verket skyddar de storföretagens intressen/integritet och mjölkar oss på pengar under sekretess, då är det inte längre vi som har kontroll. Då är offentlighetsprincipen reducerad till en kuliss.

Tror du som jag att det kommer nya el-stöd där vi upplever staten som snäll, som hjälper oss?

På regeringens hemsida står det: “All offentlig makt i Sverige utgår från folket”, men allt mer framstår det som en lögn. I praktiken är det snarare så att all offentlig makt i Sverige utgår mot folket.

 

Läs vår tidigare debattartikel om nettonoll-projekten: Regeringens strategiska nettonollprojekt offrar offentlighetsprincipen

Text: Elena Malmefeldt, verksam i partiet Ambition Sverige

 

Relaterat: Regeringens proposition 2024/25:199 – Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq