Torbjörn Sassersson grundade NewsVoice 2011. Stöd hans arbete genom en 
I takt med att de geopolitiska tektoniska plattorna förskjuts mot en multipolär värld, genom att den globala södern och östern blir starkare, riktar USA sin geostrategiska blick mot Sydamerika.
Denna omsvängning kommer i kölvattnet av USA:s minskade inflytande i regioner som Ukraina, Europa, Afrika och Asien, när nya samarbeten framför allt mellan Asien, Mellanöstern och Afrika etablerar ramverk för fred, handel och administration.
Samtidigt har USA, under en utrikesinriktad ”America First”-doktrin, trappat upp sina militära operationer genom påstådd narkotikabekämpning i Latinamerika, vilket väcker minnen av tidigare interventioner, medan ett omdöpt amerikanskt ”försvarsdepartement” (Department of War) understryker en mer aggressiv hållning.
Omkonfigurationen av den globala maktbalansen har tydligt illustrerats av den senaste utvecklingen vid toppmötet för Shanghai Cooperation Organization (SCO), där ledare från Kina, Ryssland, Indien och representanter från Afrika presenterade Global Governance Initiative (GGI).
Detta initiativ betonar suverän jämlikhet, multilateralism och praktiska åtgärder för att åtgärda ojämlikheter i det nuvarande FN-centrerade systemet, som enligt kritiker har undergrävts av västvärldens dominans.
GGI syftar till att förstärka rösterna från den globala södern och motverka det som beskrivs som en USA-ledd ”hegemonism” genom ensidiga sanktioner och regimskiften i länder som Irak, Libyen och Syrien.
Afrikas roll lyfts särskilt fram, med förslag om en SCO-utvecklingsbank och tekniska samarbeten som erbjuder alternativ till västerländskt bistånd, vilket potentiellt kan omforma infrastrukturen och de politiska banden över hela kontinenten.
Denna strävan efter en ”folklig” global ordning står i kontrast till USA, som enligt analytiker nu drar sig tillbaka till isolationism. Geopolitiska experter pekar på Kinas militära framsteg, som visades upp i en parad den 3 september 2025 med avancerade drönare och missiler, som bevis på att Peking överträffar USA inom innovation och tillverkning, vilket förpassar Amerika till en ”avlägsen tredjeplats” bakom Kina och Ryssland (ref. Arnaud Bertrand).
Rysslands framsteg i Ukraina, stärkta av allianser med Kina, Iran och Nordkorea, urholkar ytterligare USA:s inflytande i Europa och Asien, vilket har lett till krav på att NATO ska förnya sig mitt i ammunitionsbristen.
Dessa förändringar har stärkt de bredare nätverken mellan Asien, Mellanöstern och Afrika, där BRICS och SCO expanderar för att utmana den västerländska ”regelbaserade ordningen”.
Mot denna bakgrund har USA intensifierat sina operationer i Sydamerika och framställt dem som väsentliga för nationell säkerhet ur ett ”America First”-perspektiv. Amerikanska krigsfartyg ligger nu utanför Venezuelas kust och den 4 september närmade sig två venezuelanska militärflygplan ett amerikanskt marinfartyg i internationella vatten nära Venezuela, en handling som Pentagon omedelbart betecknade som ”mycket provocerande”. USA menar att detta stör USA:s ”narkotikabekämpningsuppdrag”, men president Maduro uppger att det inte alls handlar om knark från Venezuela utan om att Trumpregeringen vill komma åt oljan i Venezuela.
Denna incident följde på utplaceringen av över 4000 amerikanska marinsoldater och sjömän i Latinamerika och Karibien för att bekämpa narkotikakarteller, av vilka många nu betecknas som utländska terroristorganisationer av USA.
Venezuelas president Nicolás Maduro svarar nu med att aktivera den bolivarianska milisen och mobilisera över 8 miljoner reservister från och med den 5 september för att stärka landets försvar och inre säkerhet mot USA.
USA har tidigare höjt belöningen på Maduro till 50 miljoner dollar för hans påstådda inblandning i narkotikahandel.
Längre söderut lovade USA:s utrikesminister Marco Rubio under ett besök i Ecuador att ”spränga” utländska kriminella grupper om det behövs, och betecknade de lokala gängen Los Lobos och Los Choneros som terroristorganisationer. Denna retorik följer en amerikansk militär attack mot en båt i Karibien som dödade 11 misstänkta knarksmugglare från det venezuelanska gänget Tren de Aragua.
USA har inte bevisat att båten transporterade narkotika (eftersom den sprängdes och brann). Uppgifter om den påstådda knarkbåten återstår att redovisas.
USA lovade 13,5 miljoner dollar i säkerhetsbistånd och 6 miljoner dollar i drönare till Ecuador, en viktig knutpunkt för kokainhandel, medan Ecuadors president Daniel Noboa uttryckte intresse för att återöppna utländska militärbaser , eventuellt inklusive amerikanska.
Experter menar att detta fokus på Sydamerika speglar Washingtons anpassning till förlorad mark på andra håll, där man prioriterar dominans på västra halvklotet mitt i en uppgång för Global South and East.
Relaterat och källor
- CNN: Two Venezuelan military aircraft flew near US Navy vessel, Pentagon says
- BBC: Rubio says US will ’blow up’ foreign crime groups if needed
- NewsVoice: SCO Summit: A New Global Governance Emerges
- TeleSUR: President Maduro activates the Bolivarian Militia in defense of Venezuela
- NewsVoice: FN-experten Pino Arlacchi: USA vill ha Venezuelas oljereserver
