År 1995 har det skett en historisk förändring i Sverige. Välfärdsstaten har omvandlats till en rånarstat som i smyg plundrar sina medborgare på skatter maskerade till arbetsgivaravgifter utan koppling till var sig pensionssystemet eller socialförsäkringssystemet. Resultatet är att 250 miljarder kronor idag hamnar i statskassan utan att staten redovisar för medborgarna vad intäkterna används till.
Största delen av arbetsgivaravgiften finansierar inte trygghetssystemet
Löntagare i Sverige betalar idag 31,4 procent av bruttolönen, som går till arbetsgivaravgifter. Avgifterna är avsedda att finansiera trygghetssystemet. Men när man tittar på de olika delarna av arbetsgivaravgiften upptäcker vi att den största delen, 11,62 inte har någon koppling till socialförsäkringssystemet. På så sätt betalar alla löntagare idag 11,62 procent av sin lön via arbetsgivaravgiften, fast den helt saknar koppling till socialförsäkringarna och pensionssystemet.

Bilden ovan visar att allmänna löneavgiften är den överlägset största delkomponenten i arbetsgivaravgifterna, större än avgifterna för föräldraförsäkring, arbetsmarknad, efterlevandepension, arbetsskada och sjukförsäkring – tillsammans.
Löneavgiften är en dold skatt som saknar kopplingar till försäkringssystemet.
En genomsnittlig butiksanställd, barnmorska eller tandläkare betalar genom arbetsgivaravgiften mellan 3 500 kr och 7 500 kr i månaden som inte är förmånsgrundande.
Allmänna löneavgiften kan liknas vid en falsk faktura från staten
På papperet ska arbetsgivaravgiften gå till att finansiera offentliga utgifter för pensionssystemet och socialförsäkringarna. Över tid har kopplingen mellan arbetsgivaravgiften, pensionssystemet och socialförsäkringarna dock blivit allt svagare.
Den allmänna löneavgiften infördes i syfte att finansiera Sveriges medlemskap i EU och uppgick år 1995 till 1,5 procent. Med åren har dock både den allmänna löneavgiftens syfte och storlek förändrats.
2021 uppgick den till 11,62 procent, vilket är en ökning med 10,12 procentenheter jämfört med år 1995. Numera används den allmänna löneavgiften i allmänt budgetstärkande syfte och saknar koppling till att täcka kostnaderna för Sveriges medlemskap i EU.
Förklaringen till ökningen är inte i första hand att EU-medlemskapet har blivit så mycket dyrare. Avgiften till EU i statsbudgeten för år 2023 låg på drygt 45 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 18 procent av det som den allmänna löneavgiften totalt tillförde statskassan det året.
För år 2023 har den allmänna löneavgiften dragit in drygt 257 miljarder kronor till statskassan.
Av denna summa är drygt 80 procent, eller drygt 210 miljarder, alltså en ren löneskatt som inte har någon annan destination än finansministerns kassakista.
Allmänna löneavgiften

Arbetsgivaravgiftens totala storlek och storleken på dess delar har förändrats över tid. Det som har hänt är framför allt att arbetsmarknadsavgiften har halverats och att sjukförsäkringsavgiften har minskat till en tredjedel av vad den var för 20 år sedan.
Även efterlevandepensionsavgiften har minskat ordentligt, men eftersom den hela tiden har varit låg har förändringen en marginell påverkan på aggregerad nivå. Samtidigt som detta har skett har den allmänna löneavgiften växt kraftigt.

Mot bakgrund av denna omotiverade utveckling kan den allmänna löneavgiften liknas vid en falsk faktura som den svenska staten årligen skickar till sina medborgare.
250 miljarder till statskassan årligen utan att medborgarna vet varför
Statens intäkter från den allmänna löneavgiften har ökat från 50 miljarder år 2007 till 250 miljarder 2021. Den finansierar varken pensionssystemet eller socialförsäkringen men beräknas dra in över 317 miljarder kronor till statskassan under 2026. Sedan den allmänna löneavgiften infördes på 90-talet har den gått från att utgöra en liten del av skatteuttaget för att år 2021 uppgå till 229 miljarder kronor och därmed blivit en mycket viktig inkomstkälla för staten.
Allmänna löneavgiften i miljarder kronor

Både borgarna och socialdemokraterna behöver ge svar till medborgarna inför valet 2026
Den allmänna löneavgiften har använts av såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar för att smyghöja skatten eller för att kvitta mot skattesänkningar på annat håll.

Därför kan den allmänna löneavgiften ses som pervertering av välfärdsstatens ursprungliga syfte. År 1995 omvandlades välfärdsstaten till en rånarstat och detta har skett i ett tyst samförstånd mellan vänster och höger.
I en tidigare artikel föreslog författaren en permanent sänkning av arbetsgivaravgifter för alla arbetsgivare från dagens nivå på 31,42 procent till 20 procent.

En tänkbar lösning för att finansiera denna sänkning är att avskaffa den allmänna löneavgiften, som idag utgör en tredjedel av arbetsgivaravgiften, men utan direkt koppling till vare sig socialförsäkrings- eller pensionssystemet.
Om inte detta föreslås av den nuvarande regeringen behöver båda socialdemokraterna och borgarna inför valet 2026 ge ett tydligt svar till väljarna om i vilket syfte staten idag använder de 250 miljarder som faktureras in i form av allmän löneavgift.
Text och analys: Hedi Bel Habib

Hedi Bel Habib, fristående debattör, filosofie doktor, forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet.
