Hedi Bel Habib, fristående debattör, filosofie doktor, forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet.
Kinas ekonomi är den enda i världen som har en grön systemomställningskapacitet för hela jordklotet. Den kan därför fungera som en global klimatomställare inom ramen för ett globalt handelsavtal om grön omvandling.
Text: Hedi Bel Habib, fristående debattör, filosofie doktor, forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet
Kina pekas ut som den största förorenaren och EU klassas som en världsdel med lägst utsläpp av koldioxid, men i verkligheten drivs EU:s och hela planetens gröna omställning av kinesisk industriexport.
Skev verklighetsbild gör att EU blockerar lösningen på klimatfrågan
EU tar på sig den globala ledartröjan i klimatfrågan, men saknar verklighetsförankring. EU ser sig självt som den enda världsdel som gjort verkliga framsteg i klimatfrågan. EU står för bara 6% av världens koldioxidutsläpp. Sedan 1990 har EU minskat sina utsläpp betydligt.
Denna minskning uppfattas som en del av EU:s arbete för att uppnå sina klimatmål. Europa pekar ut Kina som det stora problemet. Landet står ensamt för nästan en tredjedel av världens utsläpp av växthusgaser, enligt EU:s sammanställningar, men verkligheten är mer komplex än så.
Europas framsteg inom energiomställning skulle inte ha varit möjlig utan import av solceller från Kina. Solenergi var i juni 2025 den enskilt största källan till el i EU för första gången någonsin, med 22,0 procent av den totala produktionen, enligt Eurostat. Solkraften passerade därmed kärnkraft (21,6 procent) som främsta energislag.
Under hela andra kvartalet kom 54,0 procent av EU:s el från förnybara källor, en ökning som främst drevs av just solenergin.
År 2018 tog EU bort tullarna för solpaneler, tullar som infördes 2013 med hänvisning till att Kina prisdumpade på marknaden. EU-beslut gav omedelbar effekt. Redan året därpå, 2019, blev importen från Kina omkring dubbelt så stor.
År 2022 slogs ett nytt rekord med en import värd 22,6 miljarder euro (248 miljarder kronor). År 2023 importerades 95 procent av all solkraft som installerades i unionen, varav 98 procent från Kina.
EU:s gröna omställning drivs i praktiken av kinesisk industriexport
I dag är EU beroende av import av många teknologier som solpaneler från Kina, ett land som i dag står för 90 procent av de globala investeringarna i tillverkningsanläggningar för grön teknik.
Utbyggnaden av solenergi har under de senaste fem åren ökat drastiskt i fyra centraleuropeiska länder, som historiskt varit tungt beroende av kolkraft. Det visar en rapport från tankesmedjan Ember.
De centraleuropeiska länderna Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien har länge varit kända för att vara beroende av kolkraft och något av bromsklossar när det gäller EU:s energiomställning.
Under perioden 2019-2024 har elproduktionen från solenergi i länderna ökat från 5 till 29 terawattimmar, det vill säga en nära sexfaldig ökning. Det kan jämföras med den genomsnittliga ökningen i EU, där produktionen från solenergi ökade 2,5 gånger (från 125 TWh till 308 TWh).
EU:s gröna omställning är i praktiken omöjlig utan de gröna industriella framgångarna i Kina. Klimatdialogen mellan världens länder behöver därför flytta fokus från ”vem som släpper mest” till ”vem som har global systemomställningskapacitet”.
På så sätt kan ett land ha stora utsläpp men hög systemkapacitet till grön omställning och tvärtom. Kina har högst utsläpp men samtidigt högst grön systemkapacitet. Europa har lägst utsläpp. Men saknar systemomställningskapacitet.
Kinas export av grön teknologi en global motor för grön energiomställning
Exporten av solpaneler från Kina har fyrdubblats på mindre än tio år. De månatliga exportvolymerna har ökat från under 5 miljarder watt (gigawatt) i början av 2017 till 20 miljarder watt 2025.
Kinas export av solpaneler har således ökat kraftigt och kinesiska batterier är betydligt billigare än motsvarande produkter från USA och EU. Förklaringen ligger inte främst i låga löner utan i automatisering, optimerad produktion och integrerade leveranskedjor.
Kinesiska batterier, huvudsakligen från företagen BYD och CATL, tillverkas för omkring 40 dollar per kilowattimme – nästan hälften av vad det kostar i USA eller EU.
- Hög automatisering: BYD använder bara 50 arbetare per miljarder wattimmar (gigawattimmar), jämfört med över 200 i andra fabriker.
- Höga utbyten (yield): Nästan alla komponenter som produceras kan användas i slutprodukten, vilket minskar spill.
- Integrerade leveranskedjor: Kina producerar inte bara cellerna utan också många av de förädlade materialen, vilket sänker både materialkostnader och transport.
När USA infört tullar, har Kina riktat blicken mot tillväxt- och utvecklingsländer. År 2024 gick nästan hälften av Kinas sol- och vindexport till sådana länder, enligt en en rapport från tankesmedjan ODI.
Kinas export av grön teknologi bakom oljeländernas energiomställning
De senaste framstegen inom kinesisk batteriteknologi har gjort systemen bättre lämpade för utplacering under hårda förhållanden, säger experter, med batterierna som nu finns i behållare som kan kylas och skyddas från damm
Gulfstater som Saudiarabien och Förenade Arabemiraten ökar sin import av kinesiska solpaneler och batterilagringssystem för att driva sina ambitiösa satsningar på förnybar energi. Saudiarabien har för ambition att öka andelen av förnybar energi till 50 procent av den totala energiproduktion.
Oljeländernas ambitioner inom energiomställning för år 2030:
Kinas export minskar världens utsläpp med 1 procent per år
Kinas export av solpaneler, batterier, elbilar och vindkraftverk går till 191 länder. Den minskar de årliga koldioxidutsläppen i resten av världen med cirka 220 miljoner ton, motsvarande en procent av de globala utsläppen utanför Kina.
Kinas gröna investeringar leder till minskade utsläpp världen över
Kina framstår allt mer som en supermakt inom grön energi. Solpaneler, vindsnurror och elbilar sprids till Afrika och Latinamerika. Detta påskyndar det globala klimatarbetet.
Exporten kompletteras av investeringar där kinesiska företag bygger fabriker och finansierar elproduktion från fri energi i andra länder. Dessa bidrar med ytterligare cirka 130 miljoner ton undvikna utsläpp per år.
Störst relativ klimatpåverkan sker i regioner med höga fossila utsläpp, som MENA och Afrika söder om Sahara.
- MENA: minskning på 4,5 procent per år
- Afrika söder om Sahara: minskning på cirka 3 procent per år
- Viktiga mottagarländer: Pakistan, Sydafrika, Saudiarabien, Marocko, Nigeria.
Kina planerar klimatneutralitet år 2060
Kina har officiellt fastställt en plan för att bli kolneutralt år 2060, vilket är den största klimatplanen som hittills har utformats i världen.
Planen ger en minskning av produktionen och konsumtionen av fossila bränslen – särskilt kol – samt en starkare koncentration på ren energi och elektriska fordon under de kommande fyra decennierna. Enligt planen har Kina fastställt att 84 procent av de totala energikällorna bör komma från icke-fossila bränslen.
Bilaterala regionala handelsavtal påskyndar inte den gröna omställningen
Handelspolitiken är ett viktigt verktyg som kan bidra till att miljövänlig teknik och varor sprids globalt. Eftersom det har visat sig vara svårt för världens länder att komma överens inom ramen för WTO, har avtal mellan färre parter, bilaterala regionala handelsavtal (RTA), använts för att ta bort handelshinder för miljövänliga varor.
Flera länder skapar därför åtaganden för specifika miljövaror i sina regionala handelsavtal. I många frihandelsavtal finns åtaganden som syftar till att underlätta handel med klimat- och miljövänliga varor.
Målet med dessa är att underlätta eller på annat sätt öka internationell handel med miljövänliga varor, som till exempel solpaneler, vindturbiner eller elbilar.
Kommerskollegium har analyserat data över handelsflöden tillsammans med 700 bilaterala frihandelsavtal. Enligt analysen leder inte dessa frihandelsavtal till ökad handel med miljövaror.
Utvecklingen av globala handelsflöden mellan 2000 och 2020, efter varuslag:
Analysen visar att regionala handelsavtal inte lyckas påverka handelsflödena med miljövaror för att främja den gröna omställningen. I slutet av rapporten ger Kommerskollegiet ett antal konkreta policyrekommendationer för beslutsfattare inom EU och andra organ.
Åtaganden om miljövaror i frihandelsavtal kan fortfarande vara ett sätt att främja den gröna omställningen, men en bättre utformning av handelspolitiken krävs. När världen nu arbetar för att fasa ut fossila bränslen bör vi prioritera att ta bort kvarvarande handelshinder för miljövaror.
Det är önskvärt att diskussioner om handelsflödens betydelse för främjande av grön omställning inom WTO inleds igen, konstateras det i Kommerskollegiets rapport.
Dags för ett handelsavtal om grön omvandling på global nivå
Dagens handelsavtal för att främja grön omvandling är inte globala till sin karaktär. Kommerskollegiet har visat att dessa avtal med färre parter inte är effektiva. Därför är det dags för ett globalt handelsavtal för grön omvandling.
På global nivå är världshandelsorganisationen WTO den viktigaste aktören för internationell handel och handelspolitik. Mellan 2014 och 2016 förhandlade en grupp deltagare som representerade 46 WTO-medlemmar för att uppnå ett avtal som ska främja global spridning och användning av miljöteknik.
Avtalet skulle bidra till att skapa en öppen världsmarknad för miljöteknik och öka investeringarna i grön industri och ekonomi. EGA (Environmental Goods Agreement) var ett förslag till handelsavtal som syftade till att eliminera tullavgifter på ett brett spektrum av miljöprodukter, inklusive sådana som används för ren energiproduktion som vindturbiner och solpaneler.
Syftet med det tilltänkta avtalet var att avskaffa tullar på ett brett spektrum av miljövaror som kan bidra till klimat- och miljöskydd. Gruntanken var att göra dessa varor billigare och därmed mer tillgängliga, vilket skulle stödja globala klimatåtgärder.
Även om förhandlingarna gjorde betydande framsteg kunde deltagarna slutligen inte nå en slutgiltig överenskommelse. Kinas framgång inom grön teknik kan här bilda en ny plattform för ett förnyat intresse för att återuppta diskussionerna, särskilt mot bakgrund av ökade globala klimatmål och behovet av att påskynda omställningen till ren energi.
Kina och EU har stora förutsättningar att slå samman sina respektive klimatambitioner till ett synkroniserat synergimål. EU har för ambition att bli det första klimatneutrala området i världen senast år 2050, genom att kraftigt minska växthusgasutsläppen och fasa ut fossila bränslen.
De senaste siffrorna om Kinas klimatarbete visar att landet kommer att uppnå sin målsättning att minska kolförbrukningen före 2030, och att visionen att bli koldioxidneutrala till år 2060 därmed är realistisk.
Ett synergimål skulle kunna göra det möjligt att påskynda den gröna omställningen och hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader.
Kina är dessutom det enda land i världen vars ekonomi har en systembetydelse som kan bli avgörande för den global klimatomställningen. Det är det enda land som har en systemkapacitet till grön klimatomställning som vilar på fyra styrkor:
- Världens största tillgång på sällsynta metaller
- Global produktionskapacitet av grön teknologi
- Global exportkapacitet av grön teknologi
- Global investeringskapacitet i grön teknologi i alla världens länder.
Ett globalt handelsavtal om grön teknologi skulle därför ge Kinas ekonomi de grundförutsättningar som behövs för att fungera som en global klimatomställare för att rädda planeten.
Relaterat
- Läs mer om klimat och miljö, teknik
