Sveriges häktestider är ovanligt långa och det har vi länge kritiserats för av EU och det Europeiska rådet. Sverige som stat beskriver sig själva som en av de länder som följer EU och det europeiska rådets regler, förordningar och direktiv bäst. Samtidigt är extremt långa häktestider ett stort problem och som svenska staten, genom skadestånd, ofta blivit straffad för av EU.
Bland dessa häktestider finner vi ibland den iranska tidigare höga officeraren Hamid Noury som fick sitta häktad i 1270 dagar, ett rekord för långa häktestider och Jonas Falk som fick sitta 1246 dagar.
Tillsammans med Irland och Rumänien är Sverige det enda landet i Europa som inte har en övre gräns för häktningstider. Det betyder teoretiskt att en häktningstid kan bli hur lång som helst, vilket nästan blivit fallet med dem ovan nämnda personerna som fick sitta 3,5 år i häkte.
Man bör också differentiera mellan häkte och fängelse. Ett häkte är ett ställe där en person som är misstänkt, och anses utgöra en flyktrisk, sätts för ett allvarligt brott. Man sätter ingen i häkte för att den snattat, men man kan sätta även icke-våldsbrottslingar i häkte, som till exempel ekonomiska brottslingar som staten anser utgör en flyktrisk. Ett exempel är huvudmännen i Allra-härvan.
I Europakonventionen om mänskliga rättigheter kapitel 5, punkt 3 står det tydligt stipulerat:
”Var och en som är arresterad eller på annat sätt berövad friheten i enlighet med vad som sagts under punkt 1 c skall utan dröjsmål ställas inför domare eller annan ämbetsman, som enligt lag får fullgöra dömande uppgifter, och skall vara berättigad till rättegång inom skälig tid eller till frigivning i avvaktan på rättegång. För frigivning får krävas att garantier ställs för att den som friges inställer sig till rättegången.”
Sveriges häktestider uppfattas liknas vid tortyr
Detta betyder att man ska kunna vänta sig en rättegång inom skälig tid. Även EU-rätten tillämpar denna princip.
”Mer än en person i veckan försöker ta sitt liv på svenska häkten” – Aftonbladet
Flera människor i Sverige har tagit livet av sig på grund av psykisk press i häktet. Ett häkte är en plats där man har stora restriktioner, ibland får en person inte ens tala med sin familj eller andra anhöriga utan är direkt avskuren från omvärlden.
”Sveriges häktningar inte värdiga en rättsstat” – Mia Edwall Insulander
Ofta får de inte ens se på TV eller lyssna på radio. Kvar blir då enbart att läsa böcker och kanske se på DVD i bästa fall. Information från omvärlden är begränsad och den enda du kan kommunicera med är din advokat.
Detta är för många människor en direkt psykisk tortyr och man bör även påpeka att det kan påverka utfallet i en rättegång. Tänk dig själv att du sitter häktad i hundra dagar utan kontakt med din familj och sedan ska upp i en rättegång. Du kommer inte vara särskilt pigg och göra ett bra intryck såvida du inte är en väldigt stark människa mentalt.
Alla häktningar går till på detta sätt. Majoriteten av häktningar i Sverige är inte för långa och personer får sina rättegångar inom skälig tid och i enlighet med gällande rätt, men det sker alltför ofta att personer inte får sina rättegångar i föreskriven tid, ibland med förödande resultat som påverkar både den psykiska hälsan hos den tilltalade och än värre: rättssäkerheten.
Då EU-rätten och Europakonventionen står över vanlig svensk lagstiftning bör detta tas på ytterst stort allvar. Sverige tenderar att kritisera många andra länder för att inte följa olika EU-krav och andra internationella förpliktelser. Trots att decennier passerat med massiv kritik och även straff från EU och Europarådet har Sverige ännu inte påvisat någon större förbättring.
Källor och relaterat
- Europakonventionen: Europakonventionen
- Svensk Juristtidning: Regeringsformens krav på alla rättegångars genomförande rättvist och inom skälig tid
- Aftonbladet: Mer än en person i veckan försöker ta sitt liv på svenska häkten
- Riksdagen: Kritik mot långa häktningstider och omfattande restriktioner, Interpellation 2014/15:227 av Linda Snecker (V)
- Advokatsamfundet: ”Sveriges häktningar inte värdiga en rättsstat”
- Läs mer av Christian Pavon
Christian Pavón (
