Hedi Bel Habib, fristående debattör, filosofie doktor, forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet.
KD går till val med löfte om att förbjuda burka och niqab och får stöd av Magdalena Andersson. Båda partierna ägnar sig åt marginella frågor som berör 100 kvinnor med burka i Sverige.
Text: Hedi Bel Habib, Fristående debattör. Filosofie doktor, forskare med lång erfarenhet av analysarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på regeringskansliet
Möjlighet till egenförsörjning är nyckeln till jämställdhet och kvinnans frihet i det svenska samhällsbygget. Hälften av kvinnor med utomeuropeisk bakgrund som bär varken burka eller niqab är dock idag en marginaliserad grupp inom arbetslivet. Vad får dessa kvinnor för hjälp när en liten grupp på 100 kvinnor tvingas att ta av sig slöjan i offentlig miljö?
Bush och Andersson går till val med politisk burka
KD ska gå till val på att bekämpa en extremt liten minoritet av kvinnor som bär på burka och niqab. Oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) är beredd att diskutera frågan om burka- och niqabförbud, som KD-ledaren Ebba Busch föreslagit.
Burka och niqab är enligt Andersson uttryck för både kvinnoförtryck och hedersförtryck, och det är något som ”vi socialdemokrater tar avstånd från. Exakt hur man ska få bukt med det är jag beredd att diskutera och titta på”, säger Magdalena Andersson.
Busch vill se ett totalförbud i offentliga miljöer för burka och niqab – plagg som bärs av vissa muslimska kvinnor och som täcker delar eller hela ansiktet. Andersson vill på bästa sätt säkra att alla kvinnor i Sverige har samma rättigheter och friheter som kvinnor ska ha i Sverige.
Möjlighet till egenförsörjning är nyckeln till jämställdhet och kvinnans frihet i det svenska samhällsbygget. Andersson och Busch irriterar sig på burka, men glömmer dock att kvinnor med utomeuropeisk bakgrund som varken bär burka eller niqab idag är en marginaliserad grupp inom arbetslivet.
Andel sysselsatta 2007–2020 efter födelseregion och kön i procent av befolkningen 20–64 år:
Belgien införde ett förbud mot de heltäckande plaggen sommaren 2011. Det året hade myndigheterna räknat att blott 27 kvinnor bar burka eller liknande. När Ebba Busch och Magdalena Andersson nu vill förbjuda burka och niqab på offentlig plats handlar siffran om 100 stycken.
Bilden ovan visar att hälften av kvinnor födda utanför Europa som varken bär burka eller niqab saknar egen försörjning. Vad får dessa för hjälp när en liten grupp på 100 kvinnor tvingas att ta av sig burkan i offentliga miljöer?
Bush och Andersson går till val med politisk burka på och därför ser de inte de verkliga samhällsproblemen.
Det är därför dags för Busch och Andersson att ta av sig sin politiska burka för att lösa de verkliga arbetsmarknadspolitiska problem som finns istället för att stigmatisera utrikesfödda kvinnor.
Busch frångår den kristna värdegrunden och Andersson frångår folkhemmets grundprinciper
Både kristendomen och socialdemokratin är inkluderande ideologimodeller. Men under Buschs och Anderssons ledning har både KD och Socialdemokratin drabbats av värdedissonnans, det vill säga ett gap mellan den politiska diskursen och partiernas respektive värdegrund. Både Andersson och Busch har ett ”vi – och de tänkande” som är främmande för så väl kristendomens som socialdemokratins värdegrund.
Paulus skriver: ”Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus” (Gal 3:28). Den gamla uppdelningen, de gamla murarna rivs ner.
Kristendomen betonar att de traditionella skillnaderna mellan människor, som nationalitet (jude eller grek), social status och kön upphör att ha betydelse eftersom alla är förenade som ”ett” i Kristus Jesus. Det finns ingenting idag i Buschs politiska diskurs som kan härledas ur detta kristna arv.
Folkhemmet är en politisk term som socialdemokratin använde för att beskriva en samhällsvision. Begreppet fick sin spridning efter att den socialdemokratiske ledaren Per Albin Hansson använt det i ett berömt riksdagstal från 1928. Utgångspunkten i Per Albin Hanssons idé om Folkhemmet var att befolkningen på lika villkor skulle dela på landets resurser.
”Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre.” – Folkhemstalet i riksdagens andra kammare, 1928
Magdalena Anderssons nedsättande politiska diskurs med ständigt återkommande och stigmatiserande indelning av Sveriges befolkning i olika problemgrupper återspeglar på intet sätt Folkhemmets inkluderande samhällslogik. Man kan säga att det som förenar Busch och Andersson i frågan om burka är att Busch frångår den kristna värdegrunden och Andersson frångår folkhemmets grundprinciper.
Politiken ska stödja positiv utveckling i stället för att stigmatisera människor
Magdalena Andersson och Ebba Busch vinner på att överge den stigmatiserande politiska diskursen som pekar ut enskilda grupper som ett problem i sig och i stället utläsa positiva utvecklingstrender i samhället och stödja dessa med nödvändiga politiska åtgärder.
Det tar tid för utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden och sysselsättningen bland nyanlända har historiskt varit låg. Läget har dock förbättrats de senaste åren och nyanlända kommer snabbare in på arbetsmarknaden än tidigare.
En ny kartläggning genomförd av Almega om hur arbetsmarknaden ser ut i de särskilt utsatta områdena i Södra Sverige och Mellansverige visar att situationen har förbättrats avsevärt de senaste åren.
Allt fler boende i de utsatta områdena har ett jobb idag och det är tjänstesektorn som står för dessa jobb
Andel sysselsatta nyanlända (20–64 år) i särskilt utsatta områden:
Sedan 2014 har andelen nyanlända män i arbete i de utsatta områdena ökat från 46 till 71 procent. Sysselsättningen bland nyanlända män i de utsatta områdena var 2023 faktiskt något högre än bland samtliga män i områdena. Att nyanlända män så snabbt fått arbete visar att de personer som anlänt till Sverige efter 2018 har etablerat sig snabbare på arbetsmarknaden än de som anlände tidigare.
Bland nyanlända kvinnor i de utsatta områdena har andelen i arbete ökat, men inte i samma takt som bland männen. År 2023 arbetade 44 procent av de nyanlända kvinnorna jämfört med 25 procent 2014. Gapet i sysselsättning mellan nyanlända män och kvinnor i de utsatta områdena är fortfarande högt.
Andelen i arbete är 27 procentenheter högre bland de nyanlända männen. Därför behöver politiken fokusera på vilka hinder som försvårar utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden.
Politiker ska inte sprida etniska stigma, utan fokusera på hinder för arbetsmarknadsetablering
Jämställdhetsmyndigheten har genomfört en kartläggning av arbetsmarknadshinder som utrikes födda kvinnor möter. Rapporten lägger fram en analysmodell som kan ligga till grund för politiska åtgärder för att fler utrikes födda kvinnor ska få jobb.
Jämmstalldhetsmyndigheten (PDF): Mellan tillit och misstro, Utrikes födda kvinnor om sina behov och hinder i relation till arbetsmarknadsetablering
Ebba Busch och Magdalena Andersson pekar ut utrikes födda kvinnor som ett problem i sig. Jämställdhetsmyndighetens analys visar dock att de hinder som de utrikes födda kvinnorna möter på sin väg mot arbetsmarknadsetablering mer sällan finns hos dem själva utan i stället utgörs av strukturella, systemrelaterade och organisatoriska trösklar.
- Strukturell diskriminering: Kvinnorna upplever omfattande strukturell diskriminering på sfi och av myndigheter och andra samhällsaktörer. Diskrimineringen rör inte enbart etnicitet, utan även kön, religionstillhörighet, funktionalitet, klass och ålder. Majoritetssamhällets attityder till olika grupper av utrikes födda kvinnor blir en del av problemet som motverkar deras delaktighet och inkludering i samhället.
- Bemötande: Kvinnorna ger uttryck för att myndigheternas arbetssätt gentemot dem inte främjar en förtroendeskapande dialog där de blir bemötta utifrån sina egna förutsättningar. Från myndigheternas sida behöver mötet fokusera på att mobilisera kvinnornas resurser och förmågor, vad de kan i motsats till vad de inte kan. Negativt bemötande och fördomar från myndigheternas sida leder till social distansering och marginalisering. Även hälso- och sjukvårdens bemötande av kvinnorna upplevs som präglat av bristande förståelse och känslan av att inte bli tagen på allvar.
- Kommunikation: Myndigheterna upplevs svåra att nå, de digitala kanalerna svårtillgängliga och de flesta uttryckte ett stort behov av en kommunikation ansikte mot ansikte.
- Samverkan: Erfarenheten av att bli bollad mellan offentliga instanser utan att bli hjälpt framkom i samtalen. En fungerande och bred samverkan mellan myndigheter, kommuner, regioner och andra samhällsaktörer är viktig för att utrikes födda kvinnor ska få adekvat hjälp och på sikt förbättrade förutsättningar till etablering på arbetsmarknaden.
Jämställdhetsmyndighetens analys visar tydligt att politiker inte ska ägna sig åt att sprida etniska stigma, utan att snarare fokusera på hinder för kvinnornas arbetsmarknadsetablering och därmed skapa grundförutsättningar för ett jämställt samhälle.
Text: Hedi Bel Habib
