Pål Jonson sa i den senaste interpellationsdebatten med Elsa Widding att ”över 80% av det ukrainska folket vill fortsätta den här kampen enligt de mätningar som finns”, men en opinionsundersökning från Gallup från juli 2025 visar att endast 24% av befolkningen vill ha ett fortsatt krig. Hela 67 % vill ha en förhandlad fred.
Det här betyder med andra ord att försvarsministern kör över det ukrainska folket när han propagerar för en fortsatt krigsinsats.
De Europeiska ledarna har gått i baklås
Pål Jonson står också bakom de europeiska ledarnas förhandlingsförslag som bygger på att allt ockuperat territorium ska återlämnas till Ukraina som efter krigsslutet ska få ha en militärmakt med 800 000 man och få möjlighet att bli en del av Nato.
Rysslands mål med dess militära operation har från början varit att Ukraina ska förbli neutralt och endast tillåtas ha en krigsmakt som inte kan hota Ryssland. Om detta kan man tycka vad man vill men jag refererar bara till vad ryska företrädare uttryckt.
Tror verkligen Pål Jonson att Ryssland som fört ett mycket kostsamt krig i snart fyra år och förlorat hundratusentals män bara ska packa ihop och åka hem?
Sådana förutsättningar för en fredsförhandling tyder bara på en sak. Pål Jonson och regeringen vill inte se ett slut på kriget och man kan verkligen fråga sig varför just nu när en överväldigande majoritet av det ukrainska folket vill ha en förhandlad fred så snart som möjligt.
Detta är Inte är svårt att förstå när Ukraina förlorat mer än 1,5 miljoner soldater i döda och saknade. I det senaste utbytet av kroppar var det 40 ukrainska för varje rysk.
Pål Jonson manar på för fortsatt krigsinsats
I detta för Ukraina fruktansvärt pressade läge vill Pål Jonson se en fortsättning på kriget motiverat av en lögn om folkligt stöd. Pål Jonson uttrycker att Sverige fortsätter att stödja Ukrainas krigsinsats så länge det ukrainska folket vill det, men nu vill ju inte det ukrainska folket det längre.
Kommer Jonson böja sig för folkets vilja eller kommer han likt andra europeiska ledare mana på Zelensky att fortsätta skicka sina män in i den ryska ”köttkvarnen”?
Ukrainskt blod – svensk säkerhet?
Om stödet till Ukraina säger försvarsministern:
”Det är ett stöd som vi betalar med kronor och ören dom ukrainska soldaterna betalar i blod och det ska vi vara tacksamma över”.
Nu är det dock så att det Ukrainska folket inte längre vill betala med sitt blod, det vill ha fred.
Vad är det Pål Jonson missar här?
Sverige har inte lagt två strån i kors för att det ukrainska folkets uttryckliga önskan om en förhandlad fred ska bli verklighet.
Pål Jonson säger att stödet till Ukraina är en investering i vår egen säkerhet! Hur kan det vara moraliskt försvarbart att uppmuntra ett krigstrött och förblödande folk att fortsätta att förblöda för vår säkerhets skull?
Hela resonemanget bygger på en intensiv propagandainsats som ingjutit ett sådant rysshat i svenska folket att det är berett att offra var fjärde skattekrona (5% av BNP) på vapen till ett tänkt krig mot Ryssland som inte går att vinna. Man har inbillat folket att Ryssland efter en fred i Ukraina omedelbart skulle kastar sig över Sverige och övriga EU länder. Ett scenario som helt saknar stöd i verkligheten.
Krigsindustrin är alltid vinnarna
De som tjänar på denna verklighetsbeskrivning är naturligtvis försvarsindustrin och dess ägare.
Trump och USA försöker få till en förhandlingslösning eftersom deras krigsindustri inte behöver förlita sig på att få avsättning för sina vapen i Ukraina, de har sett till att få sälja mängder med vapen till EU som sedan skänker dom till Ukraina.
Trump som är en deal-maker av rang har även lyckats avkräva EU länderna ett löfte om att spendera 5% av deras BNP på vapen, vilket motsvarar 23% av Sveriges årsbudget. EU länderna har också skrivit på ett avtal om att köpa amerikanska vapen till ett värde av 750 miljarder euro. Vapen som ska göra EU redo för ett krig mot Ryssland 2030.
Krig mot Ryssland – ett verklighetsfrånvänt projekt
Om nu Ryssland hade för avsikt att ockupera länder i Europa hade det väl gjort det för länge sedan innan vi hade hunnit bygga upp våra krigsmakter. Vad ska vi förresten med alla dessa vapen till?
Ett krig mot Ryssland är omöjligt att vinna p.g.a. att Ryssland är en ledande kärnvapenmakt med världens mest sofistikerade kärnvapen och en försvarsdoktrin som säger att kärnvapen kommer att användas om moderlandet blir hotat. Vill Pål Jonson ha ett kärnvapenkrig?
Alla som tidigare har försökt besegra Ryssland har misslyckats och då före kärnvapenepoken. För att ta några exempel har Sverige, Polen, Osmanska riket, Frankrike och Tyskland alla förlorat krig mot Ryssland. Dags för eftertanke?
Förutom kärnvapen förfogar Ryssland också över en hel arsenal av hypersoniska robotvapen som idag inga kända luftförsvarssystem kan bekämpa. Hela Pål Jonsons och regeringens resonemang är så galet och verklighetsfrämmande att man tar sig för pannan.
Utrikespolitiskt haveri
Sveriges utrikesminister, Maria Malmer Stenergard, uttryckte med emfas nyligen sin syn på fredsförhandlingarna och de föreslagna 28 punkterna. Hennes förslag är istället ett tvåpunktsprogram: 1, Förstärka Ukraina. 2, Försvaga Ryssland. Hur kan det komma sig att Sveriges utrikespolitik nu degraderats till den grad att den går ut på att försvaga andra länder? Handlar inte utrikespolitik om att skapa goda relationer till andra länder?
Vi får hoppas på en snar tillnyktring hos våra ansvariga ministrar annars riskerar Sverige att sjunka allt djupare ner i det träsk av felbedömningar och lögner de skapat för vårt stackars sargade land.
Dags för en folkomröstning?
Det ukrainska folket vill ha fred. När ska det svenska folket få säga sitt? Vore det inte på sin plats med en folkomröstning om fortsatt ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina?
Text: Ulf Gabrielsson, fd Stridspilot och flygkapten, talesperson Försvar och Säkerhet för Ambition Sverige (A)
Relaterat
- Ulf Gabrielsson: Ska vi verkligen upprätta ukrainska vapenfabriker i Sverige?
- Ulf Gabrielsson: Sverige måste lämna NATO – innan vi dras in i ett storkrig mot Ryssland
- Göran Reuterdahl, bataljonschef: Svensk bataljonschef: Försvarsmakten klarar i dag inte det moderna slagfältet
