I tre år har medeltemperaturen på jorden överskridit målet högst 1,5 grads ökning. Samtidigt har Sverige gått från att vara drivande för en klimatomställning till att vara en motsträvare. Vår användning av marken ger dock ett större klimathot ån fossilbränslena.
Konstgödseljordbruk och kalhyggesskogsbruk är inte i längden lönsamt. Det ger större utsläpp av växthusgaser och förbrukning av mull i stället för inbindning av kol. Kostnaderna av att inte göra en omställning för klimatet blir förfärliga. Respekt för Moder natur är första förutsättningen för goda livsvillkor.
Vi har en explosion i ekologisk teknik som gör det möjligt att drastiskt minska växthusgaserna. Det ger en tidsfrist för att rädda klimatet, men då får den inte förbrukas i ökad materiell konsumtion, som äter upp den marginalen.
Vi kan inte ha ett skattesystem som gynnar kapital men gör arbete dyrt. Den ekonomiska jämlikheten måste ökas, och arbetstiden minskas med den ökade produktiviteten, och mer tid ägnas åt sådant som inte kan rationaliseras lika mycket, som kultur och omsorg om varandra.
En ökad upprustning motsvarande Sveriges på 200 miljarder kronor mer per år till 2030, enligt en rapport 13 procentenheter ökade årligt koldioxidutsläpp. Krig ger värre utsläpp.
Industrin står för 28 procent av av koldioxidutsläppen. Hälften av det står stål och cement för, men de kan bli nollutsläppare. Stålindustrin har nästan tolv procentenheters andel. 85 procent av det uppstår vid reduktion av järnmalm till järn. Med vätgas producerad med vindkraft i stället för kol för det blir det noll i utsläpp.
Cementindustrin står för fyra procent av koldioxidutsläppen i Sverige, i världen är det åtta procent. Två tredjedelar av det kommer från kalkstenen när den blir till cement och resten från uppvärmningen för att få den kemiska reaktionen.
Utsläppen kan minskas på flera sätt: återaktivera betong, använda industriavfall, låta rökgaser förena sig med magnesiumsilikat och karbonisera sig till ett slags cement (och därmed också binda kolet i rökgaserna.
En femtedel av Sveriges koldioxidutsläppen kommer från fastigheter. De skulle drastiskt kunna minskas. Nollenergihus ger billigare och trivsammare boende.
Nobelpriset i Kemi för Mineral Organic Framework (MOF) med stora tomrum mellan molekylerna som kan designas för att till exempel samla koldioxid från rökgaser eller vatten från ökenluften på natten och avdunsta det i solljuset på dagen, och med vattnet öka växtligheten. Det ger hopp om att billigt kunna ge stor klimateffekt.
Transporter ger 21 procent av växthusgasutsläppen. Energibehovet sjunker till en tredjedel med elektrifiering och transporterna blir utsläppsfria. Men på spår sjunker energibehovet till en tredjedel igen på grund av mindre friktionsförluster mot räls än mot väg och lägre luftmotstånd.
Batterier räcker inte för att elektrifiera den tunga trafiken, som står för sju procentenheter av Sveriges klimatutsläpp. Långväga gods måste alltså upp på tåg med ellastbilar för lokal distribution.
Samhället bör planeras för persontransporter på spår inte med bil eller buss. Långa sträckor bör vi åka höghastighetståg, inte flyga. Så ombyggt blir transportsystem en kraftfull klimatsatsning.
Text: Hans Sternlycke, läs fler av Hans artiklar
