Den digitala ekonomin har gått från att vara ett komplement till att bli navet i vardagen. Allt från bankärenden och nyhetskonsumtion till underhållning och shopping sker i samma flöden, ofta på samma skärm. Resultatet är inte bara ökad bekvämlighet, utan också ett konstant informationsbrus där det blir allt svårare att avgöra vad som faktiskt är relevant och pålitligt.
Det är här nya konsumentmönster tar form. När traditionell reklam tappar trovärdighet söker människor efter andra sätt att orientera sig, gärna genom jämförelser och granskningar som upplevs som oberoende.
Det märks även i nischer med hög reglering och risk, där konsumenter ibland använder tjänster som en jämförande översikt, exempelvis genom att luta sig mot en jämförelse lista av bästa nätcasino hos Cardplayer.com mitt i ett annars reklamdrivet landskap. Poängen är inte själva tjänsten, utan beteendet bakom: viljan att kontrollera fakta innan ett beslut tas.
Informationsöverflödet formar beteenden
Den första utmaningen är mängden information i den digitala ekonomin. Svenskarnas konsumtion av digitala tjänster har vuxit kraftigt, och enligt Göteborgs universitet uppgick hushållens utgifter för information och kommunikation till omkring 130 miljarder kronor under 2024, vilket speglar hur centrala dessa tjänster blivit i vardagen enligt Konsumtionsrapporten 2025. Med ökningen följer dock ett problem: mer innehåll innebär inte automatiskt bättre beslutsunderlag.
I praktiken innebär det att konsumenten tvingas bli sin egen redaktör. Algoritmer sorterar, men gör det utifrån kommersiella incitament snarare än samhällsnytta. När annonser, sponsrade inlägg och ”native advertising” smälter samman blir gränsen mellan information och påverkan suddig. Det skapar en grogrund för misstro, särskilt hos publik som redan är kritisk till etablerade narrativ.
Att filtrera digitala tjänster
Nästa steg i problembilden handlar om hur filtreringen sker. Många vänder sig bort från företagens egna budskap och söker istället sammanställningar där villkor, risker och alternativ jämförs sida vid sida.
Konsumentverket har pekat på att datadriven marknadsföring kan öka konsumenters sårbarhet när transparensen brister, något som tydligt framgår i myndighetens genomgång av konsumentsårbarhet. Det här är inte en marginell fråga. När persondata används för att skräddarsy budskap riskerar olika grupper att möta helt olika versioner av verkligheten. För konsumenten blir jämförelsetjänster och öppna databaser ett sätt att återta kontrollen. De fungerar som filter som inte försöker sälja, utan sortera.
Tillit som ny hårdvaluta
Bakom behovet av filtrering ligger en djupare oro för trovärdighet. Enligt EY uppger 32 procent av svenska hushåll att de regelbundet stöter på skadligt innehåll online, vilket bidrar till en växande skepsis mot digitala miljöer enligt deras rapport om digital oro och säkerhet. I ett klimat där även AI-genererat innehåll blir allt svårare att identifiera, blir tillit en knapp resurs.
Det är därför transparens börjar fungera som valuta i den digitala ekonomin. Tjänster och plattformar som öppet redovisar metodik, finansiering och begränsningar upplevs som mer pålitliga. Det gäller oavsett om det handlar om nyhetsförmedling, produktjämförelser eller samhällsinformation. Den aktör som inte kan förklara hur informationen tas fram riskerar att väljas bort.
Marknadens svar på kritiska konsumenter
Marknaden har inte varit sen att reagera, men anpassningen är ojämn. Samtidigt som vissa företag fördubblar sina reklambudgetar, pressas andra att ändra strategi. Konkurrensverket har i sin digitala konkurrensanalys visat hur manipulerande gränssnitt och bristande tillit till recensioner kan begränsa konsumenters möjlighet att göra välgrundade val.
Det intressanta är att denna kritik inte bara kommer från myndigheter, utan också från användarna själva. I kommentarsfält, forum och alternativa medier diskuteras metoder, incitament och dolda beroenden. Konsumenten är inte längre en passiv mottagare utan en medspelare som kräver insyn. Företag som ignorerar detta riskerar att snabbt förlora förtroende, oavsett hur starkt varumärket en gång var.
Vad skiftet till den digitala ekonomin betyder för samhällsdebatten
När informationsöverflödet tvingar fram nya sätt att värdera källor påverkas mer än bara köpbeslut. Samma logik spiller över på politik, medier och offentlig debatt. Oberoende jämförelser och verifierad data blir verktyg för att navigera i en komplex verklighet där enkla budskap inte längre räcker.
För svenska läsare med ett kritiskt förhållningssätt till mainstreammedia innebär detta både en möjlighet och ett ansvar. Möjligheten ligger i att bättre verktyg finns tillgängliga. Ansvaret handlar om att faktiskt använda dem, att läsa metodavsnittet och att ifrågasätta även den källa som bekräftar den egna världsbilden. I den meningen ritar jakten på verifierad information inte bara om den digitala ekonomin, utan också spelplanen för hur tillit byggs i samhället.
Relaterat: underhållning i NewsVoice
