NewsVoice är en nättidning för oberoende nyheter, debatt och analys. 
Enligt ekonomen Martin Armstrong handlar USA:s intresse för Venezuela främst inte om en kontroll över olja eller narkotika, utan om en geopolitisk strategi för att motverka Rysslands och Kinas inflytande. Armstrongs perspektiv utmanar den förenklade bilden i media.
I en analys pekar Armstrong på hur Venezuelas allianser med Moskva och Peking utgör ett hot mot USA:s säkerhet, med senator Marco Rubio som en central figur i bakgrunden.
Armstrong, känd för sina djupgående ekonomiska och geopolitiska insikter, argumenterar i sin artikel på Armstrong Economics att Trumps uttalanden om energi bara är en sekundär aspekt.
”De flesta droger kommer in via Mexiko”, skriver han, och avfärdar därmed narkotikahandeln som en primär drivkraft. Istället ligger fokus på Venezuelas oljetillgångar och hur de kan användas för att störa Kinas inflytande.
Kina är Venezuelas största kund och landet är skyldigt Beijing minst 20 miljarder dollar i lån, ofta säkrade med oljeleveranser. Relationen mellan Venezuela och Kina inleddes formellt 2006 under Hugo Chávez, som såg Beijing som en ”stor mur” mot amerikansk dominans.
Kina har lånat ut enorma summor, upp till en tredjedel av sina 150 miljarder dollar i lån till Latinamerika har gått till Venezuela. Dessa lån har betalats tillbaka genom oljeleveranser, men när oljepriserna kollapsade 2014 och Venezuelas ekonomi imploderade, minskade Kinas intresse.
Nu handlar det mer om att skydda befintliga investeringar och omstrukturera skulder, men Armstrong betonar att den verkliga, underskattade frågan är Rysslands roll.
En rysk lagstiftare, Alexei Zhuravlyov, uttalade sig den 1 november 2025 om att Ryssland kan förse Venezuela med missiler som Oreshnik och Kalibr, som svar på USA:s militära uppbyggnad i Karibien.
Oreshnik-missilen har en räckvidd på cirka 550 mil och skulle kunna hota stora delar av USA, inklusive Washington, från venezuelansk mark. Kalibr-missilen har en räckvidd på 250 mil och kan nå södra USA och hela Karibien.
Rysslands engagemang i Venezuela har varit mer militärt inriktat än Kinas. Sedan 2005 har Venezuela köpt vapen för över 4 miljarder dollar från Ryssland, inklusive stridsflygplan, helikoptrar och luftvärnssystem.
Rysslands statliga oljebolag Rosneft har lånat ut 2,3 miljarder dollar och hjälpt Venezuela att kringgå amerikanska sanktioner genom att underlätta oljeexport. Handeln mellan länderna ökade med 64 procent under 2024, trots Venezuelas ekonomiska kris.
Armstrong kopplar detta till Marco Rubio, som stod bredvid Trump i en video och som länge har drivit på för regimskifte i Venezuela på grund av Rysslands inflytande. Rubio, som kandiderade mot Trump 2016 med stöd från Goldman Sachs, beskrivs som ”vicekung av Venezuela”.
Enligt Armstrong är målet att förhindra att Ryssland använder Venezuela som en fotfäste i västra hemisfären, liknande Kuba under Kubakrisen 1962.
”Detta handlar inte bara om ett försök att ta oljan, och inte heller bara om droger”, skriver Armstrong.
”Vi kommer att se om Trump och Rubio stänger av energiflödet till Kina, men jag tror att det är ett kort som spelas senare. Den primära anledningen är att stoppa Ryssland från att etablera en bas som 1962.”
Analysen understryker hur Venezuelas allianser med Ryssland och Kina har utvecklats till ett strategiskt partnerskap baserad på anti-amerikansk sentiment och ömsesidig opposition mot USA:s hegemoni. Med Trumps återkomst till makten kan detta leda till eskalerande spänningar i regionen, där olja, missiler och geopolitiska allianser står i centrum.
Källa: Armstrong Economics
