Ibland avgörs geopolitik av en siffra som 0,4 procent, vilket är skillnaden mellan att kunna raffinera sällsynta jordartsmetaller till 99,5 eller 99,9 procents renhet. I praktiken avgörs den vilken spelare som kan tillverka avancerade halvledare, vapensystem, elbilar eller AI-servrar och vem som står utanför.
Text: JE Lindblom, Jan-Erik är insatt i BRICS, BRI och den multipolär världen. Han driver BRICS svenska Nyhetsbladet, Belarus Direkt och Ryska Posten på Substack
Det är här den verkliga maktförskjutningen sker, långt bortom rubriker om tullar och sanktioner.
Väst har länge lutat sig mot föreställningen att råvaror är något man kan köpa när man behöver dem. Kina tillsammans med flera BRICS-länder har istället byggt hela värdekedjor. Inte bara gruvor, utan processindustri, elproduktion och logistik.
Resultatet är ett beroende som blivit smärtsamt tydligt. När amerikanska fabriker tvingas stänga på grund av brist på komponenter är det inte ideologi som saknas, utan kapacitet.
Elektricitet är geopolitik
Energifrågan avslöjar samma mönster. AI beskrivs ofta som framtidens motor, men det talas sällan om vad som faktiskt driver den: elektricitet och här blottas en obekväm kontrast. Medan USA:s elproduktion i stort sett stått still i decennier har Kina investerat massivt i vattenkraft, kärnkraft och förnybart. Samtidigt köper USA fortfarande anrikat uran från Ryssland, trots sanktioner och högljudd retorik. Utan det stannar delar av elnätet. Det är en motsägelse som sällan får plats i debatten.
Den kanske största förändringen sker inte i fabriker eller kraftverk, utan i relationer. Många länder i Afrika, Asien och Stillahavsområdet upplever att de behandlats som bifigurer i ett västcentrerat system.
Kinas strategi har varit enklare: respekt, bilaterala samtal och affärer utan politiska pekpinnar. Det är svårt att överskatta hur långt ett sådant förhållningssätt räcker när alternativet varit årtionden av villkor och föreläsningar.
Dollarns långsamma reträtt
Detta hänger också ihop med dollarns gradvisa försvagning. När handel i allt större utsträckning sker i lokala valutor, när centralbanker köper guld istället för amerikanska statsobligationer och när länder aktivt söker alternativ till SWIFT-systemet, då handlar det inte om ideologi.
Det handlar om riskhantering. Ingen vill vara helt beroende av ett system som kan användas som politiskt påtryckningsmedel.
0,4 procent som symbol för vår tid
USA är fortfarande en tung aktör, men världen har gått från ett centrum till flera, till det multipolära. Försök att bromsa utvecklingen genom tullar, hot och sanktioner tycks snarare påskynda den. Historien rör sig sällan bakåt och kanske är det just där den där 0,4 procenten-skillanden blir symbolisk. Inte för teknikens skull, utan för vad den avslöjar: att makt idag handlar mindre om vem som ropar högst utan mer om vem som faktiskt kan leverera.
Text: JE Lindblom, Jan-Erik är insatt i BRICS, BRI och den multipolär världen. Han driver BRICS svenska Nyhetsbladet, Belarus Direkt och Ryska Posten på Substack
