NewsVoice är en nättidning för oberoende nyheter, analyser, reportage och debatt. 
I 230 av Sveriges 290 kommuner är det fler personer som inte arbetar än som gör det. Det visar nya beräkningar från Ekonomifakta, som bygger på data från Statistiska centralbyrån (SCB).
Siffrorna baseras på den så kallade sysselsatta försörjningskvoten, som mäter hur många som faktiskt är sysselsatta i åldersgruppen 20–64 år i förhållande till antalet barn (under 20 år) och äldre (över 64 år).
När kvoten överstiger 100 betyder det att det finns fler personer utanför arbetslivet än yrkesverksamma som ska bidra med skatter och arbetsgivaravgifter till välfärden.
På riksnivå ligger den sysselsatta försörjningskvoten på 95, men skillnaderna mellan kommunerna är stora.
I 230 kommuner, alltså drygt tre fjärdedelar av landets kommuner, är läget omvänt: färre arbetar än vad som behöver försörjas. Endast i 60 kommuner är det fler sysselsatta än icke-sysselsatta i detta breda mått.Storstadsområdena klarar sig bäst.
Stockholm och Göteborg toppar listan med förhållandevis låga kvoter, medan många mindre och glesbygdskommuner har betydligt högre siffror. Den åldrande befolkningen, kombinerat med låg sysselsättning bland vissa grupper, driver utvecklingen.
Katarina Wagman, chef på Ekonomifakta (en del av Svenskt Näringsliv), kommenterar läget så här:
”Färre ska försörja fler. Det kan på lång sikt utmana kommunernas ekonomiska situation och förmåga att upprätthålla skola, vård och omsorg.”
Enligt Ekonomifakta finns det också ett outnyttjat arbetskraftsutbud på cirka 780.000 personer i arbetsför ålder som både vill och kan arbeta mer, bland annat arbetslösa, undersysselsatta och latent arbetssökande. Om en större del av denna grupp kom i arbete skulle försörjningskvoten kunna sänkas markant, enligt beräkningarna.
Utvecklingen pekar på en växande utmaning för svensk välfärd, särskilt i mindre kommuner där skattebasen krymper samtidigt som behoven av offentlig service ökar.
Experter varnar för att utan åtgärder som högre sysselsättning, bättre integration eller ökad produktivitet riskerar många kommuner att hamna i en akut försörjningskris de kommande åren.
Kommunerna med lägst sysselsatt försörjningskvot (antal personer yngre än 20 år och äldre än 64 år, per 100 sysselsatta personer i arbetsför ålder, 20-64 år): Sundbyberg, Solna, Stockholm, Göteborg, Mölndal, Umeå, Åre, Uppsala, Haninge och Malmö.
Källa
- Ekonomifakta: En åldrande befolkning ställer krav på arbetsmarknaden
- SVT: Hotande försörjningskris i kommuner – färre betalar för det gemensamma
- TN: Larmet: Så många måste du försörja i din kommun
