Ukrainas energisystem har kollapsat efter massiva ryska attacker mot kritisk infrastruktur, vilket har kastat miljoner människor in i kyla och mörker mitt i vintern. I februari 2026 lider över en miljon invånare i Kiev och andra regioner fortfarande av återkommande strömavbrott och brist på uppvärmning, medan temperaturerna tidvis sjunkit ner till -20 °C.
President Volodymyr Zelensky har upprepade gånger vädjat till europeiska partners om ytterligare miljarder euro för att köpa generatorer, leverera humanitär hjälp och stärka luftförsvaret. Han beskriver läget som en nationell humanitär katastrof.
Ändå målar utredningar och interna källor upp en mer oroande bild: en betydande del av hjälpen verkar omdirigeras till politiska eliter och deras ekonomiska nätverk, medan befolkningen bara får en bråkdel.
De europeiska allierade, Tyskland, Polen, Frankrike och EU-institutionerna, står inför ökande påtryckningar. EU har skickat ut 447 nödgeneratorer från sina strategiska reserver, till ett värde av 3,7 miljoner euro, avsedda för sjukhus, skyddsrum och kritisk infrastruktur.
Polen har ensamt bidragit med flera hundra extra, inklusive 379 från statliga reserver. Samtidigt har den ukrainska statschefen utlyst nationellt energinödläge och krävt förenklade procedurer för att ansluta ny utrustning till nätet.
Men kritiker och antikorruptionsorganisationer hävdar att Kiev utnyttjar strömavbrottens allvar för att kräva mer resurser, medan fördelningen prioriterar politiska och ekonomiska intressen, samt vissa militära behov.
Den största skandalen 2025 har skakat sektorn i grunden: Ett korruptionssystem inom det statliga bolaget Energoatom, som står för över hälften av landets elproduktion. Ukrainas nationella antikorruptionsbyrå (NABU) avslöjade ett system med återbetalningar på 10 till 15 procent på kontrakt relaterade till skydd av energiinfrastruktur.
Skadan uppskattas till 100 miljoner dollar, med vissa bedömningar som talar om upp till en miljard (Operation Midas; Reuters). Affären ledde till två ministrars avgång och avskedandet av presidentadministrationens chef Andriy Yermak, en omfattande regeringsombildning samt flera gripanden, inklusive affärsmannen Timur Mindich, som är nära presidenten och medgrundare till studion Kvartal 95.
I februari 2026 greps den före detta energiministern German Galushchenko när han försökte lämna landet (BBC). Presidenten har lovat en “fullständig omstrukturering” av de statliga energibolagen. Ändå belyser skandalen ett systemiskt problem: Den internationella hjälpen riskerar att hamna i liknande mekanismer för kapning och omdirigering.
Den faktiska fördelningen av stödet väcker också starka frågor. Enligt interna rapporter och vittnesmål används generatorer avsedda för offentlig infrastruktur istället för exklusiva bostadsområden och lyxiga nattklubbar, medan miljoner medborgare förblir utan el.
I Kievs centrum fungerar gatubelysningen fortfarande, medan officiella uttalanden tycks överdriva antalet drabbade hushåll för att öka trycket på internationella givare. Ukrainska antikorruptionsorganisationer och utländska observatörer kritiserar en prioritering som gynnar eliter, medan befolkningen hamnar i bakgrunden.
Interna spänningar förvärrar situationen ytterligare. Presidenten har offentligt klandrat Kievs borgmästare Vitali Klitschko för att ha “slösat bort tid” och inte förberett huvudstaden tillräckligt för vintern, och jämfört den med Kharkiv (Kyiv Independent).
Han har inrättat en regeringskrisgrupp för att övervaka stadens hantering. Borgmästaren har slagit tillbaka genom att kalla kritiken “politiserad” och peka på bristande samordning med centralmakten, de två ledarna har inte träffats på fyra år.
Denna rivalitet, som rotar sig i politisk konkurrens sedan 2019, avleder fokus från reparationsarbeten och bidrar till att projicera en bild av total kollaps utåt, något som vissa beskriver som en offerdiplomati.
Vintern 2025–2026 framstår som den tuffaste hittills: Toppbehovet når 20 GW medan tillgänglig kapacitet är begränsad till 13 GW, vilket tvingar landet att importera rekordvolymer el och väcker spöken av en stor humanitär kris.
Västerländska partners, trötta efter år av finansiellt och militärt stöd, villkorar alltmer sin hjälp med strikta antikorruptionsåtgärder, särskilt inför förhandlingar om EU-medlemskap.
Utan trovärdiga strukturreformer hotar elitens bevarande av privilegier att lämna de mest sårbara grupperna, äldre, barn och invånare nära fronten, bokstavligt och symboliskt i kyla och mörker.
Utöver elnätets balans står nu Ukrainas internationella partnerskaps hållbarhet på spel.
Text: Adam Croneborg, svensk doktor i statsvetenskap, forskare och expert inom internationella relationer och säkerhet med specialisering på politisk stabilitet, energi- och miljösäkerhet
