Länder i Asien inför bränsleransonering – Höjda matpriser

USA:s och Israels oprovocerade anfallskrig mot Iran har utlöst en allvarlig energikris i stora delar av Asien. Blockaden av Hormuzsundet har lett till kraftigt stigande bränslepriser, bränsleransonering, bränslebrist och ökade matpriser.

Hormuzsundet är fortsatt öppet för länder som inte deltar i kriget mot Iran. Sundet är stängt för de länder som har strategiska militärsamarbeten med USA, tex som har amerikanska baser. Andra länder kan passera sundet, men även länder som inte samarbetar med USA verkar drabbas.

Sedan kriget bröt ut den 28 februari 2026 har oljepriset globalt skjutit i höjden. Nästan 90 procent av oljan och gasen som passerar genom Hormuzsundet skeppas till asiatiska länder.

Regeringar i asiatiska länder tvingas därför till hårda prioriteringar: kortare arbetsveckor, stängda universitet, färre flyg och uppmaningar till energisparande i hemmen.

Filippinerna, som importerar 98 procent av sin olja från Persiska viken, har drabbats särskilt hårt. Diesel- och bensinpriserna har mer än dubblats på kort tid, vilket har lett till långa köer vid bensinstationer och protester på gatorna i Manila. Filippinerna har som första land utlyst nationellt energinödläge.

Apocalyptic scenes across Asia. Vietnam and Bangladesh are shutting down as the fuel crisis bites. In Manila, protesters burn the American flag, explicitly blaming Washington’s imperialist war on Iran for doubling food prices and starving the developing world. pic.twitter.com/2LemB4YdZP

— Furkan Gözükara (@FurkanGozukara) March 28, 2026

För att spara energi har många statsanställda fått en fyra dagar kort arbetsvecka, och transporter har drabbats svårt. Jeepney-förare, de som kör de klassiska filippinska minibussarna, rapporterar att deras dagliga inkomster har rasat från 1000–1200 pesos till så lite som 200–500 pesos. Strejker har utbrutit.

Krisen påverkar matpriserna. Högre transportkostnader slår igenom på livsmedelskedjan, och många fattiga hushåll kämpar redan med stigande priser på basvaror.

Demonstranter i Manila bränner amerikanska flaggor och skyller kaoset på Washingtons krigspolitik.

Bangladesh har infört bränsleransonering och stängt universitet för att minska energiförbrukningen. I delar av landet har köer vid bensinstationer sträckt sig upp till en kilometer.

Vietnam har mildrat effekterna genom att använda stabiliseringsfonder och uppmanat folk att arbeta hemifrån, men flygbolag har tvingats ställa in eller minska flygningar på grund av brist på jetbränsle.

Thailand, Sydkorea och Indien förbereder sig också för värsta scenariot genom energisparåtgärder och uppmaningar till allmänheten att inte hamstra varor.

Länder som samarbetar militärt med USA

• Filippinerna är en formell försvarsallierad till USA genom Mutual Defense Treaty från 1951.
• Vietnam har ett begränsat samarbete med USA, och en uppgradering till
• Japan har ett formellt försvarsförbund med USA sedan 1960, med hundratals permanenta amerikanska militärbaser och installationer.
• Sydkorea är bunden till USA genom Mutual Defense Treaty från 1953 och har tusentals amerikanska soldater stationerade på stora permanenta baser.
• Australien är en nära allierad via ANZUS-fördraget och AUKUS-pakten, med amerikanska rotationsstyrkor, gemensamma övningar och tillgång till australiska faciliteter för att stärka närvaron i Indo-Pacific.
• Thailand är en treaty ally sedan Southeast Asia Treaty Organization-eran och erbjuder USA rotationsbaserad tillgång till faciliteter som U-Tapao Air Base för övningar och logistiskt stöd.
• Singapore tillåter USA logistisk närvaro och rotationsbesök vid Changi Naval Base och Paya Lebar Air Base genom ett memorandum of understanding, utan permanenta baser.
• Indien har ett växande strategiskt partnerskap med USA, inklusive Quad-samarbete, gemensamma militärövningar (t.ex. Malabar) och teknikutbyte, men inget formellt försvarsförbund eller amerikanska baser.
• Indonesien har uppgraderat till Comprehensive Strategic Partnership med USA, med fokus på maritim säkerhet, kapacitetsbyggande och försvarsutrustning, utan permanenta baser.
• Malaysia bedriver begränsat militärt samarbete med USA genom övningar, utbildning och maritim säkerhet, som en del av bredare partnerskap i Sydostasien.

Länder som inte samarbetar militärt med USA

Länder som inte har militärstragiska samarbeten med USA är: Nordkorea,
Kina, Myanmar, Laos, Kambodja och naturligtvis Iran.

Krisen är fortfarande i ett tidigt skede, men effekterna märks redan tydligt i människors plånböcker och vardag. Hur länge blockaden av Hormuzsundet kommer att vara för länder som samarbetar med USA är oklart. Risken för en djupare global energikris ökar.

Artikeln baseras på rapporter från BBC, CNN, Reuters och andra källor under mars 2026.

Källor och relaterat

• BBC: How the Iran war is causing fuel chaos in the Philippines
• BBC: Marcos promises ’flow of oil’ as Philippines declares energy emergency
• BBC: Everyday life in Asia is being upended by Iran war fuel crisis
• Reuters: What are Asian countries doing to offset the oil-price rise
• CNN: X-inslag
• The Vietnamese: The Strait of Hormuz Crisis: How Việt Nam is Handling the 2026 Global Oil Shock
• NewsVoice: Mellanösternkriget slår mot världens största gasfält – Global energikris hotar
• Hindustan Times: 4-day work week, no AC: A look at countries hit by energy crisis amid West Asia war