När geopolitiska motsättningar och sanktioner pressar den globala ekonomin växer alternativa handelsvägar fram i Globala Syd. Den snabbt utvecklade transportlänken mellan Indien och Ryssland visar hur världshandeln håller på att omformas i grunden.
Text: JE Lindblom, Jan-Erik är insatt i BRICS, BRI och den multipolär världen. Han driver BRICS svenska Nyhetsbladet, Belarus Direkt och Ryska Posten på Substack
Den så kallade International North–South Transport Corridor (INSTC) är mer än bara ett infrastrukturprojekt. Bakom nya järnvägar och sjötransporter ligger en strategisk omställning där länder försöker stärka sin ekonomiska motståndskraft i en allt mer multipolär värld.
Sett ur flera perspektiv – från klassisk geopolitik till geoekonomi och inrikespolitiska drivkrafter – framträder korridoren som ett tydligt exempel på hur infrastruktur har blivit ett verktyg för makt och inflytande.
Strategisk kontroll och minskat beroende
Ur ett realistiskt synsätt handlar projektet om att minska sårbarhet och öka handlingsfrihet. Länder försöker frigöra sig från handelsvägar som kontrolleras av potentiella rivaler, särskilt i tider av ökade spänningar.
Historiskt har handeln mellan Indien och Ryssland gått via Suezkanalen och europeiska nätverk. Men kriget i Ukraina och västliga sanktioner har blottlagt hur känsliga dessa rutter är.
Beroendet av sjöfartsleder där väst har stort inflytande innebär en risk i konfliktsituationer. Här fungerar INSTC som en slags säkerhetsventil. Genom att knyta samman indiska hamnar med Iran och vidare till ryska transportnät via Kaspiska havet skapas ett mer oberoende flöde av varor.
Det gör att viktiga leveranser – som energi, gödningsmedel och industrikomponenter – kan fortsätta trots politiska hinder.
För Indien stärker detta landets strategi att stå mer självständigt mellan olika maktblock. För Ryssland är det en del av en tydlig omläggning mot asiatiska marknader efter 2022.
Sanktioner driver nya lösningar
Korridoren är också ett exempel på geoekonomins logik, där ekonomi används som ett maktmedel. Sanktionerna mot Ryssland har gjort det svårare med betalningar, försäkringar och transporter, vilket i sin tur har tvingat fram alternativa system.
INSTC fyller flera funktioner:
- Den säkrar energiflöden, där Indien blivit en stor köpare av rysk olja
- Den stärker leveranskedjor genom snabbare och mer stabila transporter
- Den öppnar för handel i lokala valutor och alternativa betalningskanaler
Samtidigt finns hinder. Betalningar mellan rupier och rubel fungerar inte alltid smidigt, och transporter via Iran är fortsatt kostsamma och riskfyllda på grund av sanktioner.
Därför fungerar korridoren i praktiken inte som en ersättning för det globala systemet, utan snarare som ett parallellt nätverk – särskilt för handel som påverkas av politiska spänningar.
FAKTA: International North-South Transport Corridor (INSTC) är en 7 200 km lång, multimodal transportled för frakt (sjö, järnväg, väg) som kopplar samman Indien med Ryssland via Iran och Centralasien. Projektet syftar till att korta transporttiderna (från 37 till 13-15 dagar) och sänka kostnaderna med 30% jämfört med traditionella rutter, vilket skapar ett alternativ till Suezkanalen och kringgår Västs sanktioner mot Ryssland och Iran.
En ny multipolär struktur
Utvecklingen speglar också en bredare förändring där flera maktcentra växer fram. Organisationer som BRICS, Shanghai Cooperation Organisation, NATO och Europeiska unionen representerar olika strukturer i denna nya maktbalans.
INSTC är inte knuten till en enskild organisation, men ligger nära samarbeten inom Eurasien och det globala syd. Här blir transportkorridorer ett konkret uttryck för en värld där makt inte bara mäts i militär styrka – utan också i kontroll över logistik och handel.
INSTC – nya handelsvägar blir geopolitik
Korridoren mellan Indien och Ryssland speglar en större global förändring. I en värld där tilliten till etablerade system minskar prioriterar länder robusthet framför effektivitet.
INSTC ersätter inte dagens globala handel, men fungerar som ett komplement som gör det möjligt att hålla handeln igång även när konflikter stör de traditionella rutterna.
När globaliseringen blir mer politiserad får geografin åter en avgörande roll.
Den framväxande “vänskapskorridoren” är därmed mer än ett transportprojekt. Den speglar en värld där makt i allt högre grad formas längs nya handelsleder, byggda för att stå emot politiska stormar.
Text: JE Lindblom, Jan-Erik är insatt i BRICS, BRI och den multipolär världen. Han driver BRICS svenska Nyhetsbladet, Belarus Direkt och Ryska Posten på Substack
Relaterat
- Al Jazeera: Is the INSTC Russia’s new economic escape route?
