Kriget i Iran kryper sakta, men säkert närmare Europa. En engelsk flygbas på Cypern har attackerats av Iran. Frågan är vad som händer om Iran sätter en ballistisk missil i tyska Ramstein, USA:s största flygbas i Europa? Då kan Tyskland åberopa paragraf 5, som säger att ett angrepp mot ett annat NATO-land också är ett angrepp mot samtliga länder som ingår i organisationen.
Med tanke på Sveriges ambitioner att alltid vara ”duktigast i klassen” är det inte helt otänkbart att utvalda svenska förband i detta läge skickas till konfliktområdet. Plötsligt är Sverige involverat i ett världskrig.
Regeringens proposition 2025/26:6 är en tydlig beslutsordning för NATO:s samlade verksamhet för avskräckning och försvar, som Riksdagen röstade igenom i höstas och som trädde i kraft den 1 december 2025, vilket gör det nu enklare att sätta in svenska militära insatser och något godkännande från Riksdagen behövs inte längre.
Regeringen får sätta in svensk väpnad styrka inom ramen för NATO:s avskräckning och försvar vid ett väpnat angrepp mot en NATO-allierad. Därutöver finns möjlighet till ytterligare insättande av en väpnad styrka av begränsad storlek och under begränsad tid om ett dröjsmål skulle medföra avsevärda men för angelägna svenska intressen eller om behovet uppkommer med kort varsel.
Detta innebär alltså att regeringen i brådskande och oförutsedda situationer kan besluta om en begränsad insats utan föregående riksdagsbeslut.
Något krav på vapenstillestånd eller fredsuppgörelse för att en militär insats inom ramen för Natos verksamhet för avskräckning och försvar ska kunna aktualiseras finns inte.
Tvåhundra år av framgångsrik alliansfrihet är nu ett minne blott.
Vad handlar kriget i Iran om?
I media diskuteras olika orsaker till vad som ledde fram till kriget i Iran där USA valde att anfalla landet. Det har handlat om Irans anrikning av uran, den vidriga och kvinnoförtryckande regimen eller Israels drömmar om ”The Greater Israel”. USA:s vilja att slå vakt om petrodollarn nämns däremot sällan som orsak till anfallen, men så länge olja bara handlas i dollar kan USA finansiera sin enorma statsskuld.
Nästan alla länder som handlar med olja behöver enorma mängder US dollar och USA kan därigenom få avsättning för sina statsobligationer för att finansiera sin snabbt växande statsskuld. Faller petrodollarn, dvs allt fler länder slutar handla olja med dollar, riskerar USAs statsfinanser att avsevärt försvagas.
Experter pekar idag på mönster som upprepar sig. De länder som USA anfaller har alla gemensamt att de inte velat inordna sig i petrodollarsystemet utan istället valt att sälja sin olja i andra valutor. Så skedde det i Irak, Libyen, Syrien och nu senast i Venezuela. Den förtryckande regimen i Iran har inte heller velat inrätta sig i petrodollarsystemet.
Vem startade kriget i Iran?
Förhandlingarna om Irans nukleära verksamhet som ägde rum vid tiden för USA:s anfall för ett par veckor sedan framskred på ett positivt sätt där Iran enligt bland annat Larry Jonson, f.d. CIA-analytiker, inte motsatte sig de viktigaste punkterna.
Iran anfölls av USA under pågående förhandlingar, vilket också skedde vid ”tolvdagarskriget” 2025. Den här gången anfölls Iran genom ett massivt luftangrepp som bland annat dödade Irans högste ledare Khamenei och den högsta militära och politiska ledningen i landet. Detta anfallskrig har mött starka protester runt om i världen och inte minst inom USA, där endast en av fyra amerikaner stöder kriget.
Beslutet att starta kriget följde inte heller USA:s konstitutionella ordning som stipulerar att det endast är kongressen som kan förklara krig. I det här fallet var det Trump själv som beordrade anfallen. Bill Clinton har uttryckt sig mycket kritiskt mot att konstitutionen åsidosattes, men även Norges utrikesminister, Bert Eide, kritiserar i skarpa ordalag USA:s och Israels beslut att anfalla Iran när han intervjuas i SVT, 30 minuter: ”att man inte gillar en regimen räcker inte”, säger han.
Kan Iran bombas till underkastelse?
Utöver att provocera fram en regimförändring i Iran är USA:s och Israels strategi med kriget oklara. Om planen, vilken den nu är, kommer att lyckas återstår att se, men dödsoffren bland oskyldiga människor kommer sannolikt att kunna räknas i hundratusentals och viljan att anskaffa kärnvapen kommer snarare att öka då Ayatolla Ali Khamenei påstås ha varit emot kärnvapen.
Den nya ledaren, Mojtaba Khamenei, har fått se sin far ayatolla Ali Khamenei mördas av USA, liksom fru, son, dotter och mor. Att regimen i Iran skulle utvecklas i en mer demokratisk riktning samtidigt som den kämpar för sin överlevnad känns i dagsläget inte realistiskt.
Hur ser det iranska motståndet ut?
Fram till idag har Iran försvarat sig mot Israel och mot de flesta amerikanska baser i området med drönar- och missilattacker. Samtliga länder som under lång tid har stått under amerikanskt beskydd i regionen attackeras nu också av Iran.
Det är inte bara USAs baser som har angripits utan även oljeinfrastruktur i Arabemiraten, Bahrain, Oman och Qatar. Iran har även stängt Hormuzsundet där 20% av världens olja tidigare har passerat och den största delen av livsmedel till gulfstaterna har kommit in.
Iran förfogar även över hypersoniska missiler som utgör ett betydande hot mot de amerikanska stridsfartygen i området. Speciellt orolig är man för hangarfartygen som är ryggraden i USA:s krigsmaskin.
Kan USAs närvaro i området ifrågasättas?
En betydande mängd av Irans drönare och robotar har tagit sig igenom Israels och USAs luftförsvar, vilket har lett till omfattande skador och även döda amerikaner och israeler.
Den amerikanska närvaron har lett till att flera länder i regionen som idag står under amerikanskt skydd nu blir ofrivilligt attackerade och indragna i kriget.
Det är därför inte omöjligt att kriget kan leda till stora förändringar av USAs närvaro i regionen, där USA får allt svårare att övertyga gulfstaterna om varför de bör stå under amerikanskt beskydd.
Blir Sverige säkrare med amerikansk närvaro på svenska baser?
Kriget sätter nu ett helt nytt ljus på Sveriges NATO-medlemskap. Hur mycket kan vi lita på USA:s beskydd? Finns det risk för att det går för Sverige som för Gulfstaterna, när dessa stater nu bombas som en direkt konsekvens av att USA använder deras territorium för sitt anfallskrig mot Iran?
Sveriges nuvarande och förra regering har agerat på ett sätt som maximerar krigsrisken för Sveriges befolkning. Sverige har gått med i NATO och ingått ett DCA-avtal med USA som i likhet med Gulfstaterna ger USA tillträde till våra militära baser och övningsområden.
Sverige har varit en av de ivrigaste påhejarna av Ukrainakriget och försvarsminister Pål Jonson och regeringen har upplåtit svenskt territorium som uppmarschområde för NATO-trupp i ett eventuellt krig mot Ryssland. En sambandsstab, NATO Force Integration Unit (NFIU), har upprättats i Enköping.
Regeringens och Riksdagens främsta uppgift är att se till den egna befolkningens säkerhet. Här får regeringen och Riksdagen sämsta betyg när de nu är på väg att dra in landet i ett dödligt världskrig.
Text: Elsa Widding och Ulf Gabrielsson, Ambition Sverige
