NewsVoice är en nättidning för oberoende nyheter, debatt och analys. 
NATO har utarbetat en detaljerad strategi för att försvara sin norra flank, inklusive Sverige. Istället för att enbart försöka skjuta ner inkommande missiler och drönare från Ryssland planerar alliansen att föra striden in på ryskt territorium med långdistansvapen, en taktik som kallas ”deep fires”.
Det framgår av en artikel bakom betalvägg som publicerats i NATO-kanalen Dagens Nyheter och som ger en tydlig uppfattning om hur försvaret är tänkt att fungera utan att röja känsliga hemligheter.
”Den ger en ganska god uppfattning om hur det är tänkt att gå till”, säger Carl-Magnus Haig, kapten och luftvärnsexpert som undervisar på Försvarshögskolan.
Enligt Haig är det övergripande målet att hålla det allierade området så fritt från strid som möjligt. Istället ska ryska baser, utskjutningsramper, fartyg och ledningsplatser slås ut med kryssningsrobotar och andra långdistansvapen redan innan de hinner attackera NATO-länder.
”Vi vill att striden ska föras djupt. Och det här åstadkommer man genom det som kallas för deep fires. Det vill säga att man skjuter in i ryskt territorium”, säger han.
Metoden är en central del av NATO:s luftförsvarskoncept Integrated Air and Missile Defence (IAMD). Tanken är att neutralisera hotet vid källan, ungefär som att skjuta bågskytten istället för att försöka fånga upp alla pilar i luften, enligt militära bedömare.
Samma strategi används redan i praktiken av Ukraina, som regelbundet attackerar ryska flygbaser och militära mål långt bakom fronten.
”Ukraina för den strid som man tänker sig att Norden skulle behöva föra om det blir så att vi får en öppen konflikt med Ryssland”, konstaterar Carl-Magnus Haig.
NATO:s luftförsvarsplan har flera lager. Det första är politiskt: att visa så stor styrka att Ryssland avstår från att attackera överhuvudtaget. Därefter kommer ett förstärkt luftvärn för att skydda allierat territorium, med markbaserat luftvärn, stridsflyg och avancerade sensorer från radar till satelliter.
Efter Sveriges inträde i NATO har betydelsen av luftförsvaret ökat ytterligare eftersom riskerna för Sverige ökat.
Sverige riskerar att bli ett strategiskt ”bakre område” – ett uppsamlings- och logistikområde för Natotrupper, vapen och materiel. Allt detta utgör potentiella mål för ryska attacker.
”Ryssland kommer att fundera i samma termer som vi gör, nämligen att om inte Natos logistik fungerar så kan man inte slåss”, säger Haig.
Försvarsmakten bedömer samtidigt att Ryssland vill undvika en direkt militär konfrontation med hela NATO, men alliansens planer tar höjd även för det värsta scenariot.
En stor fördel för Sverige är det kollektiva skydd som medlemskapet ger. Det svenska territoriet ligger geografiskt skyddat bakom Norge, Finland och Östersjöstaterna.
Dessutom får Sverige tillgång till andra NATO-länders resurser, bland annat fartyg med avancerat luftvärn.
USA har tidigare skickat robotjagare till Östersjön som kan skydda mot inkommande missiler.
”Eftersom vi är medlemmar i NATO så får vi tillgång till ett antal resurser som vi inte hade tidigare”, säger Carl-Magnus Haig.
Enligt experten har inträdet i alliansen redan ökat säkerheten för Sverige, även om det samtidigt innebär nya militära åtaganden.
Kartan som illustrerar planerna är en förenklad principbild och avslöjar inga hemliga detaljer – men den visar tydligt att NATO:s strategi för norra Europa handlar om både försvar och offensiv avskräckning.
