God hygien är en nyckel till hälsa – Lasse Wikman

KRÖNIKA. Hälsa handlar ofta om vanlig god hygien, att du tvättar händerna ordentligt innan du äter mat eller ska behandla ett sår eller en skada. Antibiotika bör endast användas i undantagsfall. I övrigt är kroppen i sig en fantastisk läkare och i naturen finns helande örter som använts i 1000-tals år och fungerar lika bra idag. Ungefär så kan Lasse Wikmans praktiska krönika om människans hälsa och allmän bot sammanfattas. Han avslutar med några hälsotips.

Text: Lasse Wikman

Vacciner

Naturligtvis ska vi inte helt förkasta alla typer av vaccinationer eller läkemedel, men vi bör beakta, att livet självt är en duktig läkare och jag kan tycka att det är ett märkligt resonemang vaccinationsförespråkarna för. Genom evolutionen har människan utvecklats. Genom umbäranden och framåtsträvande har den starke gått vidare. Så gäller fortfarande för alla levande varelser.

Människan har klarat mycket, men helt plötsligt påstår vaccinationsförespråkarna att vi kan inte gå vidare längre, utan att ha injicerat oss med skadliga ämnen. Människan är starkare än så. Problemet är bara att det finns så många dunkla intressen som vill ha makt, tjäna gränslöst med pengar och omge sig med oerhörda rikedomar. Det är dessa personer som vill tvinga oss att vaccinera oss, så att de får än mer makt. Girigheten har ingen gräns.

Florence Nightingale skapade medvetenhet om god hygien

Florence Nightingale (1820-1910 i var en av grundarna av det moderna sjuksköterskeyrket. Nightingale blev känd för sina insatser under Krimkriget som rasade 1853-1856. Kriget var en konflikt mellan det Ryska kejsardömet å ena sidan och en allians mellan Storbritannien, Frankrike, Sardinska kungadömet och det Osmanska riket å andra sidan.

Det viktigaste ur medicinsk synpunkt var Florence Nightengales engagemang och vård om de skadade soldaterna. I en sjukstuga i den asiatiska delen av Konstantinopel, nuvarande Istanbul, kom hon att vara avgörande för mångas liv. När hon så fick en arbetsledande befattning i vården, var hon inte sen med att skapa bättre förhållanden för patienterna. Bland annat lyckades hon sänka dödligheten vid militärsjukhusen i Krim från ca 42 % till 2 % inte minst genom att i samråd med specialister förbättra de vedervärdiga hygieniska förhållandena på sjukhusen.

Florence Nightengales välskötta sjukvård rönte stor uppmärksamhet och efter krigsslutet, då Storbritannien firade segern, blev Nightengale en stor nationell hjälte. Trots att hon var kvinna och fick ett politiskt motstånd i början gick hon även segrande ur denna kamp. Hon blev efter hemkomst till Storbritannien, krigsministerns främsta rådgivare i militärhygienska frågor.

De lärdomar man drog utifrån Nightengales sätt att sköta sjuka var, inte i första hand att ge mediciner, utan att hålla rent. Tvätta patienterna, hålla rent i salarna, byta sängkläder ofta och framförallt – tvätta händerna.

Tabell

Digerdöden

Redan då pesten eller digerdöden om man så vill, härjade runt om i världen och Europa, insjuknade och dog människor i snabba förlopp. Pest är en infektion orsakad av bakterien Yersinia pestis.

I Dagens Medicin kan vi läsa följande:

”Från 500-talet och framåt drabbades Europa av tre pestpandemier, varav de två första var förödande.
Den första pandemin började år 541 med den så kallade justinianska pesten och hemsökte sedan medelhavsländerna i 200 år.
Den andra pandemin började med digerdöden 1346-1353 och fortsatte sedan med återkommande utbrott ända till 1800-talets början.”

”Stockholm förlorade nästan en fjärdedel av sin befolkning vid pestutbrottet 1710-1711.
En tredje, mycket lindrigare pandemi, startade i början av 1900-talet och pågår ännu. Den är märkbar främst i fattiga länder i Asien och Afrika.”

”Hur spreds sjukdomen? Var råttorna boven i dramat? I den nya studien, som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences, har forskarna ställt samman all tillgänglig data över nio pestutbrott i Europa från 1348 till 1813.
Med stöd av uppgifterna har forskarna testat matematiskt vilken typ av smittspridning som bäst kan förklara dödligheten. Deras svar är lite överraskande. Råttorna friförklaras från all skuld för merparten av utbrotten. Enligt deras resultat spreds sjukdomen i huvudsak inte heller som lungpest, via luften. I stället spreds smittan direkt från människa till människa genom loppor och löss.”

”Men sprider råttor aldrig pest? Jo, de verkar helt och hållet ligga bakom den nu pågående tredje pestpandemin. Det kan delvis förklara varför denna pandemi är så lindrig i jämförelse med de historiska utbrotten och deras förfärande dödstal.”

Källa: Digerdöden kan vara människornas verk, Dagens Medicin

Vad envar kan sluta sig till, när det gäller denna fruktade sjukdom, är att i avsaknaden av ordentlig hygien kunde sjukdomen få snabbt fäste.

Vi måste också hålla i minnet att antibiotika har gjort och gör fortfarande en alldeles fantastisk nytta för mänskligheten. Den är i många situationer direkt livräddande.

Örternas helande egenskaper

Genom historien har människan alltid lärt sig av naturen. Därifrån har vi kunnat plocka läkande medel och örter. Genom de munkar och nunnor som startade kloster i vårt land, fick vi en hel del kännedom om helande örter, utifrån de klosterträdgårdar de anlade.

Klosterträdgårdarna var indelade i olika användningsområden. En modell man tagit med sig från antikens Europa.

• Örtagården var en odling av medicinalväxter som bedrevs i större eller mindre utsträckning vid varje kloster. Här odlades också kryddväxter. Det finns böcker kvar från medeltiden som ger oss kunskap om vilka växter som odlades och hur de användes.
• Fruktträdgården hade utrymme både för fruktträd och bärbuskar. Det var cistercienserna som lärde oss att ympa fruktträd. Ympkvistar kunde komma relativt långt ifrån och underlättade spridningen av olika fruktträd.
• Biodling i närheten av fruktträdgården var naturligtvis av största vikt. Bina gav också honung, ett vanligt sötningsmedel. Honungen användes även som läkemedel.

Linda Jacobson

Linda Jakobson är en av få västerländska journalister som har trängt under ytan på det kinesiska samhället. Hon skrev boken ”Miljoner sanningar – tio år i Kina”.

”Den finländska journalisten Linda Jacobson skrev boken ”Miljoner sanningar – tio år i Kina” (1998) och i den ägnar hon flera sidor åt traditionell kinesisk medicin. Hon redovisar några olika fall då personer, hon själv bland annat, haft allvarliga åkommor som västerländsk medicin inte klarat av att bota med antibiotika mm men som blivit friska tack varje kinesiska läkare som tillämpat traditionell läkekonst.

Linda Jacobson citerar bland annat en läkare, Ye Peigong, som villigt erkände ”…att den västerländska läkevetenskapen var överlägsen när det gäller att behandla akuta sjukdomar eller allvarliga skador”. Men han sa också: ”Traditionell kinesisk läkekonst kan bota en hel del sjukdomar som den västerländska läkekonsten inte kan. Traditionell läkekonst är bäst på att behandla kroniska sjukdomar, hjärtproblem, invärtes sjukdomar och gynekologiska åkommor. Men den är långsam. Det är många som inte har tålamod nog att stå och koka örter dag efter dag.”

Traditionell kinesisk medicin började utvecklas för några tusen år sedan och präglas – liksom de dominerande filosofiska riktningarna i Kina – av strävan efter harmoni.

Daoisterna fokuserar i huvudsak på förhållandena mellan människan och naturen medan konfucianerna främst ägnar sig åt relationerna människor emellan, i familjen och i samhället. De traditionella läkarna ser till harmonin i kroppen och strävar efter att återställa den när kroppen kommer ur balans.

Sjukdomar ses således främst som störningar av harmonin och balansen mellan olika krafter i kroppen. Därför är det naturligt för kinesiska läkare att söka orsaken till den rubbning av balansen som tänks ligga bakom.

Sjukdomar kan till exempel orsakas av en obalans mellan de kosmiska och allestädes närvarande krafterna yin och yang. De kan också bero på störningar i det naturliga flödet av qi – det energiflöde som enligt kinesisk tradition tänks uppfylla allt, från den enskilda kroppen till hela universum.”

God hygien

För att understryka vikten av att hålla god hygien och framförallt tvätta händerna ordentligt, har jag valt att delge tankar från tre läkare.

Mikael Sandström, 54, är akutläkare vid Lindesbergs sjukhus och tidigare Robinson-deltagare:

”Jag är fruktansvärt duktig på handhygien. Jag har handskar och hela och rena händer när jag undersöker patienter. Dessutom petar jag mig sällan i näsan. Nio av tio förkylningar har man plockat upp från händerna.”

Maria Lundgren, 40, är barnläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala:

”Handhygien är viktigt. Jag har ju ett väldigt infektionskänsligt jobb.”

Annica Ravn-Fischer, 39 är kardiolog på hjärtintensiven vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset:

”Jag sover gott. Sällan sover jag mer än sex till sju timmar och det klarar jag mig på bra. Det är väldigt viktigt att man har en avspänd relation till sitt sömnbehov och inte stressar upp sig över att man inte ska få tillräckligt med sömn.

Förkylningar smittar nästan alltid via händer så därför försöker jag vara extra noggrann med handhygien.

Jag tränar mycket och ofta vilket jag alltid har gjort. Träningen bidrar också till att jag sover bra.

Ibland äter jag vitaminer i samband med förkylningstider. Annars försöker vi få i oss mycket frukt och grönt hemma.”

Det vi kan lära oss av historien och allt levandes utveckling, är att den starke, oavsett det är människan, djuren eller växterna, går vidare medan den svaga går under.

Detta förhållningssätt är på det sätt vi allt levande, utvecklats genom årtusenden. Man kan då fråga sig, varför ska man låta injicera sig med för kroppen helt främmande ämnen?

När det gäller den debatt om antibiotika som är högst påtaglig i västvärlden, både för människor och djur, finns det en stor anledning till varför. Användningen av antibiotika har formligen exploderat, vilket har gjort att det vi försöker skydda oss emot blivit resistent.

”Att alltför ensidigt lägga ansvaret på läkare att skriva färre recept missar det övergripande målet att få ner smittspridningen. Patienterna bär också ett ansvar. Det är de som får se till att antibiotikabehandlingar inte avbryts i förtid samt att hålla smitta nere genom att tvätta händerna och stanna hemma vid sjukdom. Det menar Mikael Rolfs, ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, IT och medicinteknik.”

Så vi kan sammanfatta kunskapen om hälsa och hygien, att tvättar vi händerna ordentligt, och ofta, gärna efter varje gång du varit ute, så behåller du din hälsa och får vara frisk länge. Medicin i form av antibiotika, bör bara användas i undantagsfall. Kroppen är en fantastisk läkare.

Vi kan undvara alla kemiska mediciner och preparat. Istället kan vi kontakta en homeopat eller naturmedicinare och därigenom få de örter vår kropp behöver för att komma i balans igen.

Ytterligare tips för att hålla sig frisk förutom god hygien:

• Ät mycket grönsaker och frukt varje dag och ät gärna ekologiskt, närproducerat.
• Undvik mat som har en katalog av ingredienser i sitt innehåll.
• Undvik socker.
• Träna regelbundet flera gånger i veckan.
• Stressa mindre. Byt arbete om stressen är för stor. Kanske mindre betalt, men ett friskare liv.
• Sov ostört, utan mobiler, datorer eller TV i samma rum.
• Filtrera vattnet
• Tag kolloidalt silver var dag i näshålorna samt i svalg och under tungan.

Text: Lasse Wikman

Relaterat

• Läs mer om hälsa i NewsVoice